- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1053

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Postillon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Postillon—Potens

1053

Postillon, fr, (Z. påstijå’ng), postiljon (se
d. o.). — Postillon d’amour (1. - damo’r),
kärleksbud, överbringare av kärleksbrev.

Posti^this, med., se Posthit.

Postla’gernd, ty., dets. som Pöste restante (se
d. o.).

Postlimi’nium, lat., jur., inträdande i gamla
rättigheter; återinträdande av ett förut
rådande rättstillstånd.

Postlu’dium (av lat. post, efter, efteråt, och
lu’dere, spela, leka), tonk., efterspel på
orgel, utgångsstycke. Jfr Preludium.

Post meri’diem, se under Meridies.

Post mo’rtem, lat., efter döden.

Post, non pro’pter, lat., efter, icke till följd
av. Jfr Post hoc, ergo propter hoc.

Post nu’bila Phæbus, lat. {1. - fe’bus), efter
regn kommer solsken.

Postnumera’ndo, lat., handelst., att betala
efteråt, genom betalning efteråt.

Po’sto, ital., fast ställning, försvarsställning.

Postpalata’la språkljud (av lat. post, efter,
efteråt, bak, och pala’tum, gom), fonet.,
mellan mjuka gommen och tungan bildade
konsonanter.

Postpone’ra {lat. postpo’nere), sätta efter,
tillbakasätta, akta ringare. —
Postposi-tio’n, tillbakasättande, åsidosättande; jur.,
myndighets förklaring, att en inteckning
skall flyttas efter en annan, som den förut
varit likställd med 1. haft företräde
framför.

Postpo’rto (jfr Post och Porto),
postbeford-ringsavgift.

Postpositio’n, se under Postponera.

Postpositi’v, språkv., efterställd, d. v. s.
styrande ett föreg. ord.

Post præ’lia præmia, lat., efter striderna
komma belöningarna.

Postrega’le (jfr Reg al), kronans rätt att
upprätthålla ett lands postväsende.

Postremissväxel, handelst., en avistaväxel,
utfärdad av en bank på utställaren själv
1. på andra banker.

Postremite’t, se under följ. ord.

Postre’mo, lat., slutligen, till sist. —
Post-remite’t, det yttersta, slutet. —•
Postre’-mum, det sista, sista ordet.

Post Ro’mam co’nditam, lat., efter Roms
grundläggning.

Postsce’nium, lat., rummet bakom scenen på
antikens teatrar.

Postskriptum 1. Postskript {la.t.
postscri’p-tum, av postscri’bere, skriva efteråt),
efterskrift, vad som i ett brev tillägges
efter namnunderskriften.

Posttertiä’rformationen, geoL, de kvartära
bildningarna.

Post Trinita’tem, lat., efter Trinitatis 1.
tre-faldighetssöndagen.

Postula’nt (av lat. postula’re, fordra),
sökande, aspirant. — Postula’t {lat.
postilla’tum), eg. fordran, påstående; fil., sats,
som icke kan, men ej heller behöver
bevisas; mat., enkel uppgift, vars lösning ej

fordrar bevis. — Postule’ra, yrka, påstå,
förutsätta.

Postu’m, ej Posthum {lat. po’stamus,
riktigare än po’sthumus), född efter faderns
död; först efter författarens död utg.
(skrift). — Li’beri po’stumi, pL, barn,
födda efter faderns död. — 0’pera
po’stuma, se under Opera, pl. av Opus. —
0’pus po’stumum, se under Opus.

Post u’rbem co’nditam, lat., efter stadens
(Roms) grundläggning.

Pot, da. {1. pått), gammalt danskt rymdmått
= 0,9661 1.

Pot, fr. {1. på), kruka, kanna, gryta. — Pot
au feu des gourmets {1. påttåfö dä
gor-mä’), fin köttsoppa. — Mänger à la
for-tune du pot {1. mängsje’ - fårrty’nn dypå’),
eg. äta efter grytans lycka; hålla till godo
med vad huset förmår.

Potage, fr. {1. påtasj), soppa, köttsoppa. —
Potage à la julienne, se Julienne. — Jean
Potage, se Jean Potage.

Potamoge’ton, hot., nate, släkte av
vattenväxter tillhörande fam. Potamogetona’ceæ.
I Sverige ett tjugutal arter, många
mycket allmänna i såväl sött som salt vatten.
— P. grami’neus, gräsnate. — P. na’tans,
gäddnate. —■ P. pectina’tus, borstnate. —
Po perfotia’tus, ålnate.

Potamogetona’ceæ (syn. Fliivia’les), hot.,
familj av vattenväxter, tillhörande de
angiosperma monokotyledonerna. Svenska
släkten: Potamoge’ton, Ruppia,
Zanni-che’lia och Zoste’ra.

Po’tamogra’f (av gr. potamo’s, flod, och
gra’-fein, skriva), person, som beskriver floder.
—• Potamografi’, flodbeskrivning. —
Pota-mologf (av gr. logos, lära), läran om
floder.

Potamopla’nkton, flodernas plankton (se
d. o.).

Pota’ssa, lat., kem., pottaska. — Potassa
cai-cina’ta, rent kolsyrat kali. — Pota’ssium,
äldre namn på kalium.

Pota’tes 1. Pota’tis {eng. potato, sp. bata’ta,
fr. pomme de terre, ty. och da. Kartoffel),
bot., stjälkknölarna av den i Chile och
Peru inhemska växten Sola’num
tuhero’-sum, tillhörande fam. Solana’ceæ. —
Pota-tesskalbaggen = Coloradoskalhaggen (se
d. o.).

Potatio’n, lat., dryckeslag. — Pota’tor, lat.,
drinkare.

Potemkin-byar {1. patjå’mkin-),
skönmålningar till fördöljande av en krass
verklighet bakom tillfälliga kulisser, såsom
Potemkin säges ha bokstavligen gjort vid
Katarina II :s resa till det av honom
förhärjade Krim.

Pote’ns {lat. potentia), förmåga, makt,
livskraft, alstringskraft, avlingsduglighet
(jfr Impotens); form 1. grad av
potentia-litet; mat., produkten av ett antal lika
faktorer, vilkas antal utvisas av exponenten;
mek., benämning på de enkla delar (t. ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free