- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1054

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Potent ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1054

Potent—Potus

trissan, skruven, kilen), av vilka
sammansatta maskiner bestå. — Potenslinje =
Kordal (se d. o.). — Pote’nt (lat. po’tens),
mäktig, förmående. —• Potentast {mlat,
potenta tus)y maktinnehavare; mäktig och
högt ansedd man; suverän, krönt huvud.
— Pote’ntia, fil., till möjligheten. —
Potential, fys., som har verkande kraft. —
Potentialfunktion, mat., en funktion, som
brukas till- beräkning av en kropps
attraktion på en annan kropp. — Potentia’lis,
språkv., det modus av ett verb, som
angiver något såsom möjligt, under en oviss
1. osannolik förutsättning. —
Potentiali-te’t, eg. möjlighet; egenskapen att existera
blott i möjligheten, i en lägre, outvecklad
form. — Potentie’ll, som äger
potentiali-tet; med., säges om läkemedel, vilka verka
medelbart 1. först efteråt. ) ( A k t u e 1. —
Potentie’ra, förhöja, förstärka, stegra
kraften 1. värdet; mat., upphöja till potens.

Potent, mansnamn (av lat. po’tens, mäktig).
Motsvarar kvinnonamnet Pote’ntia.

Potentialite’t, Potentie’ll, Potentie’ra m. fl.,
se under Potens.

Potentfila, bot., artrikt växtsläkte,
tillhörande fam. Rosa’ceæ, underfam.
Senti-co’sæ. Bland odlade, utländska arter
märkas: P. alba, vitblommig (Österrike). —
P. ambi’gua (Himalaya). — P.
atro-sangui’nea, med blodröda blommor
(Nepal). — P. aure^a (Alperna). — Bland
inhemska arter märkas: P. anseri’na,
gåsört, silverört. — P. arge’ntea,
femfingerört. —■ P. ere’cta, blodrot. — P.
fraga-ria’strum, smultronfingerört. — P.
fruti-co’sa, tok. — P. ni’vea, lappfingerört. —
P. re’ptans, revfingerört. — P. rupe’stris,
trollsmultron. — P. verna, vårfingerört,
mångformig.

Potentiome’ter, elektrotekn.,
spänningsde-lare, anordning för uttagande av blott en
viss del av elektrisk spänning.

Poterie, fr. (1. påttöri’; av pot, kruka),
kruk-makararbete.

Pote’rn (fr. poterne), befästn., portvalv,
välvd gång under en fästningsvall.

Pote’stas, lat., makt, välde, förmåga,
ämbets-myndighet. —• P. cla’vium, makt över
nycklarna (löse- och bindenyckeln). —
P. dat jus, makt ger rätt (att handla
godtyckligt). — P. pa’tria, se Patria potestas.

Pothenots problem (1. påtenå’s -), uppgiften
att bestämma en punkts läge genom att
från punkten observera riktningarna till
tre till sitt läge kända, men som
otillgängliga betraktade punkter.

Pothos, gr. myt., åtrån, med Eros besläktad
gudomlighet.

Potichomani’ (av fr. potiche, kinesiskt
porslinskärl, och gr. mani’a, raseri, vurm), en
metod att utsmycka glaskärl genom att
invändigt bekläda dem med färglagda figu-

rer, vilkas baksida övermålas med
oljefärg.

Potin, fr. {1. påtä’ng), gulkoppar, en
metallblandning av koppar, bly, tenn och
gall-meja.

Potio, lat. (av pota’re, dricka), dryck; med.,
ett blandat, flytande medikament. — P.
morti’fera, dödsdryck, giftdryck. — P.
Ri-ve’ri 1. Rive’rs dryck, en blandning av
ka-liumkarbonat, citronsaft, vatten och sirap.
Brukades förr mot kväljningar och
kräk-ningar.

Po’tior te’mpore, por tior ju’re, lat., företräde
i tid skänker företräde i rätt; den, som
först kommer till kvarnen, får först mala.

Potjo’mkinbyar, se Potemkinbyar.

Potkes 1. Potkäs (1. påttjä’s, ty. Pottkäse,
av Pot, kruka, och Käse, ost), tillagas av
riven ost, grädde 1. smör, konjak och
kryddor.

Potografi’ (av gr. poto’n, dryck, och gra’fein,
skriva), beskrivning om drycker. —
Poto-logi’ (av gr. lo’g os, lära), läran om
drycker. — Potolo’gisk, som hör till potologien.
— Potomani’ (av gr. mani’a, raseri),
dryckenskapslast.

Potomocho’erus, zooL, Afrikas och
Madagaskars flod- 1. busksvin. — P.
chæro-po’tamus, boschvark, Sydafrikas busksvin.
—• P. Edwa’rdii, Edwards busksvin, en art
på Madagaskar. — P. po’rcus, rött
flodsvin, västafrikanskt busksvin.

Potpourri’ 1. Potpurri’ {1. pått-; fr. pot-pourri
[I. påpo’ri’], av pot, kruka, gryta, och
pourri, rutten), luktkruka, flera slags
välluktande blommor och örter, blandade i ett
kärl; anrättning av olika slags kött,
hopkokat med grönsaker (jfr Olla podrida) ;
arbete av blandat och osammanhängande
innehåll; mischmasch; litet av varje;
tonk., sammanställning av kända melodier,
förenade genom små mellanspel.

Pott (av holl. pot, lerkärl), av alla spelare
gjord insats (eg. den skål, vari denna
placeras). Jfr Pot.

Pottaska, kem., Carbo’nas ka’licus,
kalium-karbonat, kolsyrat kali, ett salt, som
be-redes på ungefär samma sätt som soda.
Brukas till glas, såpa m. m. samt inom
färgnings- och blekningsindustrien.

Pottawatomies {1. patöoå’tömis),
nordamerikansk indianstam.

Pottery, eng. (1. på’ttöri), lerkärl; fabrik för
lerkärl. — Potteries (1. på’ttöris),
lerkärlsfabriker; i England huvudorten för den
engelska porslinsindustrien.

Pottfisken 1. Pottvalen = Spermaceti’valen
(se Kaskeloter).

Pottkä’s, se Potkes.

Pottle, eng. (1. påttl), engelskt rymdmått
= V2 gallon (se d. o.).

Pottska sjukan, med., SpondyWtis, en
ryggradssjukdom, som förorsakar puckel.

Po’tus, lat., dryck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free