- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1057

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Praliner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Praliner—Precis

1057

något från ett ställe till ett annat. —
Pra’ktisk, utövande, verksam, som
framträder i handling; som rör tillämpningen;
användbar, ändamålsenlig, som har
tilllämplighet i allmänna livet; händig; klok.
Jfr Teoretisk.

Pralfner (av /r. pralines, brända mandlar),
halvkulor av choklad, fyllda med vanilj 1.
socker.

Pra’lldrill {ty. Pralltriller), se Mordent.

Pram, sjöv., eka.

Pra’mniskt vin, ett starkt, torrt vin från
trakten av Smyrna.

Pra’ndium, lat., hos de gamla romarna andra
måltiden på dagen, motsvarande
engelsmännens lunch (se d. o.). Jfr Cæna och
Jentaculum.

Prase’m, miner., en halvgenomskinlig,
lök-grön kvartsvarietet.

Praseody’m, kem., ett grundämne, en av de
sällsynta jordmetallerna.

Praseoli’t, miner., ett genom vittring av
cor-dierit uppkommet mineral.

Prasoi’d, miner., en ljusgrön kry sopras (se
d. o.).

Prasopa’1, miner., en äppelgrön opalart.

Prasu, kanot hos papuas.

Prate’nsis, lat. (av pra’tum, äng), hot.,
växande på ängar.

Pra’tern (av sp. pra’do, se d. o., lat. pra’tum,
äng), Wiens förnämsta park och
promenadplats.

Pra’tika 1. Pra’ktika {ital. pratica, sp.
prac-tica), för fartyg under karantän utfärdat
sundhetsbetyg.

Pra’timoksja, ind. relig., buddistisk skrift
med ordensregler för munkar och nunnor.

Prati’ncola rube’tra, zool., buskskvätta.

Pratyeka-Buddha, ind. relig., klass av
buddhaer, som för egen räkning funnit
vägen till nirvana, men icke kunna
meddela andra densamma.

Pra’vda, ry., serb., rättvisa, sanning; daglig
Moskvatidning, kommunistiska partiets
huvudorgan; serbisk tidning.

Pra’vda ru’sskaja, se Russkaja pravda.

Pravite’t {lat. pr a’vitas), dålighet, elakhet,
förvänd natur.

Pravosla’va kyrkan (av serh. pravoslavan,
rättrogen, ortodox), den ortodoxa kyrkan
i Jugoslavien (sedan 1919).

Praxe’dis, astr., en av småplaneterna.

Pra’xis, gr. (av pra’ssein, göra, handla,
verkställa), utövande; bruk, vedertaget sätt,
vanligt förfaringssätt; rättssedvänja;
praktik. — In pra’xi, lat., "i praxis", i
utövningen, i tillämpningen, i det praktiska
livet.

p. R. c., förk. för post Romarn co’nditam,
efter Roms grundläggning.

pr. cop., förk. för pro copia, för avskrift.

Preadami’ter (av lat. præ, före, och Adam,
se d. o.), eg. föradamiter; människor, som
förmenas hava levat före Adam.

Prea’nger, uppskattad sort av Javakaffe. Se
Kaffe.

Prebenda’rius, se under följ. ord.

Prebe’nde {lat. præhe’nda), kosthåll; en viss
årlig inkomst av en andlig stiftelse 1. ett
kyrkogods. — Prebendehemman, kamer.,
till lön åt präster 1. lärare anslaget f. d.
domkapitelhemman. — Prebendepastorat,
pastorat, vars kyrkoherdetjänst är
förenad med ett annat kyrkligt ämbete. På
tre undantag när äro de svenska
preben-dena indragna sedan 1923. —
Prebenda’-rius, innehavare av ett prebende.

Précaire, fr. {1. prekä’r), se Prekär.

Preca’rio mo’do, lat., genom gunst 1. böner.
— Preca’rium, tillåtelse.

Precede’ns, Precedensfall m. fl., se under
följ. ord.

Precede’ra {lat. præce’dere), gå före; hava
företräde; övergå, överträffa. —
Prece-de’ns {fr. précédence), företräde (i rang),
försteg. — Precedensfall, jur., rättsfall,
vilket kan tjäna som rättesnöre i ett
senare, liknande fall. — Precedenstvist,
rangstrid. — Precessio’n, astr., det
förhållande att vårdagjämningspunkten rör sig
i motsatt riktning mot solen. — Prece’s.sor,
företrädare i ett ämbete.

Precelle’ra {lat. præce’llere), göra sig
gällande, utmärka sig, överträffa.

Prece’ptor {lat. præce’ptor, av præci’pere,
lära, undervisa), lärare, lärmästare;
informator. — Preceptora’t, läroämbete.

Precessio’n, Prece’ssor, se under Precedera.

Precici’sm, se Præcisism.

Précieuses, fr. {1. presiö’s), pl., preciösa,
utsökta, dyrbara; benämning på de
tongivande vittra damerna i Frankrike
(särskilt i Hotel de Rambouillet i Paris) under
1600-t:s förra hälft; betecknade
sedermera sippa, tillgjorda, förlästa kvinnor.
Jfr Pretiös. — Les précieuses ridicules {1.
lä - ridiky’ll), de löjliga preciösa damerna;
titel på en komedi av den franske
författaren Molière, som däri förlöjligar den av
nämnda damer representerade,
uppskruvade och krystade litteraturriktningen.

Precio’sa, astr., en av småplaneterna.

Precio’sa, tonk., namn på ett tyskt nationellt
romantiskt sångspel av C. M. von Weber.

Précipice, fr. {1. presipi’ss, lat. præcipi’tium),
bråddjup, brant, avgrund. — Precipita’t,
fälld lösning, bottensats. — Precipitatio’n,
överilad brådska, förhastande,
obetänksamhet; kem., fällning. — Precipite’ra,
nedslå, fälla; falla till marken, sjunka;
förhasta, överila sig; kem., fälla till
bottnen.

Precipita’ndo, Precipito’so, ital., tonk., ilande,
påskyndande, brådstörtande.

Precipiti’ner (av lat. præcipita’re,
nedstörta), specifika antikroppar, som bildas
om äggvita från blod, mjölk, växter,
djurorgan, bakterier insprutas på djur.

Preci’s {fr. précis, av lat. præci’sus, tvärt av-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free