- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1066

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Prisca ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1066

Prisca—Probabel

sjökrigsbyte. — Prisdomstol, domstol, som
skall pröva rättmätigheten av en gjord
pris.

Pri’sca, lat., forntida tilldragelser. — Prisca
fl’des fa’cto, sed fa’ma pere’imis, saken
troddes i forntiden, och dess minne varar.
("^neiden" av Virgilius.)

Priscflla, nylatinskt kvinnonamn, den
åldriga.

Priscillia’ner 1. Priscillianfster, en av
spanjoren Priscillia’nus i Spanien under 4:e
seklet stiftad kristen sekt. —
Priscillia-ni’sm, den av priscillianerna omfattade
läran.

Pri’scus, latinskt mansnamn, den gamle.
Motsvarar kvinnonamnet Prisca.

Prisdomstol, se under Pris (fr. prise).

Priskurant, se under Pris (fr, prix).

Pri’sma, gr. (av pri’zein, såga), mat., en
po-lyeder, som begränsas av två kongruenta,
parallella grundytor och lika många
paral-lellogrammer, som det finns sidor på
grundytorna; fys., en kropp av glas, på
två sidor begränsad av plan, vilka bilda
vinkel med varandra. Nyttjas till
undersökning av ljusbrytningen. —
Prismacirkel, ett instrument för mätande av
vinklar. — Prismakorset, ett
fältmätnings-instrument. — Prismakikare, kikare i
vilken ömvändningen av bilden sker med
tillhjälp av ett system prismor. — Prismalins,
en prismaliknande kropp med sfäriska
begränsningsytor. — Prisma’tisk, formad
som ett prisma. — Prismatiska färger,
regnbågsfärger, färger, som uppkomma
av ljusets brytning genom ett glasprisma.

— Prismatisk salpe’ter, kalisalpeter, se
Salpeter. — Prismoi’d 1. Prismatoi’d, en
kropp med parallella grundytor och parvis
parallella kanter. — Prismatoi’disk, som
liknar ett prisma. — Prismatologi’ (av gr.
lo’gos, lära), läran om de prismatiska
färgerna.

Prison, fr. (1. -så’ng), fängelse, arrest.

Prisvända, sjöv., se Uggla.

Priva’t {lat. priva’tus, av priva’re, beröva,
skilja från), enskild; privatperson (som
ej bekläder något ämbete); personlig;
huslig; hemlig. )( Offentlig. —
Privatbank, enskild bank. —
Privatföreläsning, enskild föreläsning, som en
akademisk lärare håller mot betalning av
åhörarna. — Privatkorrespondens, enskild
brevväxling. — Privatliv, det husliga livet;
ledighet från alla befattningar. —
Privaträtt, sammanfattningen av de
rättsbestämmelser, som avse enskildas
förhållanden till varandra. — Privatier, fr. (1. -tie’),
privatperson, som lever av sin
förmögenhet. — Priva’tim, enskilt, för sig själv;
utan vittnen; mellan fyra ögon. —
Priva-tise’ra, leva utan ämbete, som privatman.

— Privati’ssime, alldeles ensam. —
Priva-tfssimum (nämligen colWgium), en
alldeles enskild föreläsning, föreläsning för

en enda 1. helt få åhörare. — Privatio’n,

berövande, avhändande; saknad, brist. —
Privatast, lärjunge, som ej besöker något
allmänt läroverk, utan av enskilda lärare
beredes till mogenhetsexamen. —
Priva-ti’v {lat. privati’vus)f berövande;
förnekande; avsöndrad. — Privativ rätt,
uteslutande rätt. — PrivatiVe, uteslutande.

Prive’t 1. Preve’t {fr. privé), avträde,
avträ-deshus.

Privilegie’ra m. fl., se under följ. ord.

Privile’gium, sv. pl. Privile’gier, lat. (av
pri-vus, enskild, och lex, gen. le’gis, lag),
undantagslag; företrädesrätt; enskild
rättighet. — Privilegium exclusi’vum,
uteslutande rättighet, ensamrätt, monopol. —
Privilegieår, nådår. — Privilegie’ra,
tilldela någon privilegier. — Privilegie’rad,
som åtnjuter ett privilegium; befriad från
samhällsbördor.

Privy council, eng. {1. priVi ka’unsil),
hemliga rådet, i England det officiella
statsrådet. — Privy seal, eng. {1. - sil),
"hemliga sigillet", Englands mindre rikssigilL

Prix, fr. {1. pri), pris; belöning. — P. coutant
(L - kota’ng), inköpspris. — P. de vertu
(1. - dö värty’), dygdepris (jfr Montyonska
dygdepriset). — P. fixe, se under Fix. —
Grand prix, G. p. de Paris, G. p. de Rome,
se under Grand.

Pro, lat., för; i stället för.

Proa, sjöv., en i Indiska och Stilla haven
brukad kanot.

Proa’nthesis, hot., förblomstring.

Proapo’dosis, gr., en ordsammanställning,
som börjar och slutar med samma ord.

Pro a’ris et fo’cis, lat. ordspr., för altaren och
härdar, för hus och hem.

Pro’ba, lat., prov; arrest; förr skol- och
universitetsfängelse ("prubba").

Proba’bel {lat proha’hilis), sannolik, trolig,
antaglig. — Probabili’sm, fil.,
sannolikhetslära, den lära, enl. vilken kunskap ej
beror på visshet, utan endast på
sannolikhet; läran att blotta åsikten att en
handling är riktig och god rättfärdigar denna.
— Probabili’st, anhängare av
probabilis-men. — Probabilite’t, sannolikhet. —
Pro-babilitetsberäkning, sannolikhetsberäkning. — Probabilitetskalkyl, mat.,
sannolikhetsräkning, läran om den matematiska
sannolikheten. — Proba’t {lat. proha’tum),
prövad, försökt, godkänd; beprövad. —
Probatio’n, prov, prövning, undersökning.
—• Probati’v, bevisande. — Proba’tor,
person, som prövar, undersöker. —-
Probato-ria’lvittne, bevisvittne. — Probato’rium,
prov; provskrift; duglighetsbevis. —
Pro-ba’tum est, det är prövat, godkänt,
ändamålsenligt. — Probe’ra {lat. proha’re),
försöka, pröva, prova; undersöka en legerings
halt av ädel metall. — Probe’rbagge,
bagge, som blott användes att uppleta de
brunstiga tackorna i en hjord. —
Prober-hingst användes för att pröva mottaglig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/1078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free