- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1067

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Probenreuter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Probenreuter—Prodigium

1067

heten hos ston, som skola betäckas. —
Proberkonst 1. Proberingskonst, konsten
att bestämma halten av i mineralier,
malmer, metallegeringar o. s. v. ingående
ämnen. — Probernål, en vid probering av
guld- och silverhaltiga legeringar brukad
metallnål. — Probersten, miner., en svart,
tät och jämn varietet av kiselskiffer, som
nyttjas vid dylika prov; prövosten.

Probenreuter, ty. (1. prå’benråjter; Si,Y Prohe,
varuprov, och Reiter, ryttare),
"provryttare", reseexpedit, handelsresande.

Probe’ra, Probe’rkonst m. fl., se under
Pro-babel.

Probieren ist keine Kunst, ty. (1. pråbi’ren -),
probera är ingen konst, det går an att
försöka.

Pro’bitas lauda’tur et a’lget, lat, dygden
berömmes och fryser. (Juvenalis.)

Probite’t (lat. pro’bitas)y redlighet,
rätt-skaffenshet.

Proble’m (gr. pro’blema, av proba’llein,
framkasta), uppgift, särskilt en
vetenskaplig (matematisk) dylik; tvivelaktigt
1. vanskligt spörsmål; gåta. —
Problema’-tisk, tvivelaktig, obevisad; tvetydig,
gåtfull. — Problematiskt omdöme, log.,
utsäger något såsom möjligt. — -
Problema-tische Naturen, ty., problematiska naturer,
vacklande, obestämda naturer. —
Pro-ble’mlitteratur, litteratur "som sätter
problem under debatt", benämning på den
skandinaviska naturalistiska litteraturen.

Pro bo’no pu’blico, lat., för det allmänna
bästa.

Probosci’dea, bot., snabelformig; zooL,
elefantdjur.

Pro’brachys, gr. (av pro, förut, och brachy’s,
kort), metr., versmått, som består av en
kort och fyra långa stavelser.

Probrosite’t (av lat. pro’brum, skam,
vanära), skändlighet. — Probrö’s (lat.
pro-bro’sus), skändlig.

Pro’bus, latinskt mansnamn, rättskaffens.

proc., förk. för procent.

Proc., förk. för lat. proconsid.

Procancella’rius, se Prokansler.

Procede’ra (lat. proce’dere), eg. framgå;
förfara, gå till väga. — Procedu’r 1.
Pro-cedy’r (fr. procédure), rättegångssätt,
rättegångsordning; förfarande, sätt att
gå till väga, mått och steg. — Proce’ss (Jat.
proce’ ssus), fortgång, utvecklingsgång,
förlopp; kem., av olika ämnens inverkan
på varandra framkallad reaktion; jur.,
rättegångsförfarande; rättegång,
rättstvist. Jfr Civilprocess, Exekutivprocess och
Kriminalprocess. — Processlagstiftning,
jur., lagstiftning om rättegångsväsendet.
— Process juka 1. Process vansinne, med.
(Para’noia quæ’rulans), själssjukdom
visande sig i överdrivna rättsanspråk och
lystnad att göra dem gällande. —
Pro-ce’ssus, anat., benutskott. — P.
summa’-rius, summarisk process (se d. o.). —

P. verba’lis, fr. Procès verbal (1. pråssä’
verba’11), verbalprocess (se d. o.). —
P. vermifo’rmis, anat., ett masklikt
bi-hang till blindtarmen. —• Proce’ssa, hava
1. föra en rättegång. — Processua’liter,
rättegångsvis, genom rättegång. —
Pro-cessue’ll, som angår en process. —
Proces-sio’n, högtidligt tåg, festtåg, liktåg. —
Processionskors, korskrönt stav som bäres
vid processionerna i den katolska
gudstjänsten. — Processionsstav, stav med
hållare för ljus, som bäres i katolska
processionerna.

ProceIeusma’tiker, metr., antik versfot,
bestående av fyra korta stavelser.

ProcelIa’ria, zool., stormfågel släktet.

Proce’nt (av lat. pro, för, och ce’ntum,
hundra), eg. räknat efter hundra;
hundradel; handelst., för 1. efter hundra, avgift
1. vinst för vart hundratal. Tecknas oftast
%. — Proce’nta, ockra. — Proce’ntare,
ockrare. — Procenteri’^ ocker. —
Procent-areometer, se Areometer.

Pro’ceres, lat., pl, de förnämsta i en stad 1.
ett land; medlemmar av överhuset 1. första
kammaren i Spanien; zooL, strutsfåglar.
— Procerite’t, hög växt, reslighet. —
Pro’cerus, lat., slank, tunn; hög.

Proce’ss, Proce’ssa, Processio’n m. fl., se
under Procedera.

ProcWla 1. Prochili’dia, gr. (av cheilos, läpp),
pl., anat., läppkanter.

Pro co’pia, lat., se p. c.

Proctftis (av gr. prokto’s, anus [se d. o.]),
med., ändtarmsinflammation.

Proctodæ’um (av gr. prokto’s, anus), ^sooZ.,
bakersta delen av tarmkanalen.

Pro’cuI, lat., fjärran, långt borta. — P. a
Jo’ve, p. a fu’lmine, lat. ordspr., fjärran
från Jupiter, fjärran från blixten; d. v. s.
i obemärkthet lever man tryggast, faran
är mindre på avstånd. — P. e’ste profa’ni,
de oinvigde skola hålla sig borta.

Procu’mbens, Zai., bot., nedliggande.

Pro cu’ra, se under Cura. — Procu’ra, se
Pro-kura.

Procurado’res, Procureur m. fl., se under

Prokura.

Pro’cyon, astr., stjärna av l:a storleken i
stjärnbilden Lilla hunden; zool.,
sjubb-släktet.

Procö’1 (av lat. procæ’lius), zool., "med
utstående mage", konvex framtill.

Prode’sse, lat., gagna. — Et prodesse vo’lunt
et delecta’re poetæ, skalder vilja gagna
och roa.

Prodigalite’t (lat. prodiga’litas), slöseri,
slösaktighet.

Prodigiosi’n (av lat. prodi’gium), se
Blödande bröd.

Prodi’gium, lat., Prodige, fr. (1. -di’sj), under,
underverk; järtecken; vidunder,
missfoster. — Prodigiö’s, underbar;
vidunderlig; oerhörd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free