- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1068

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Prodition ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1068

Prodition—Pro fide et christianismo

Proditio’ii {lat. prodi’tio, av pro’dere,
förråda), förräderi. — Prodito’risk, förrädisk.

Pro do’lar, lat., tyvärr.

Pro^domos, gr., förhus, försal.

Prodro’m (av gr. pro’dromos, förelöpare),
förebud; med., vissa sjukdomstecken, som
förebåda en sjukdom. — Prodromstadiet,
det sjukdomsstadium, som kännetecknas
av prodromer.

Produce’nt, se under följ. ord.

Produce’ra {lat. produ’cere, av du’cere, föra),
framföra, framlägga; uppvisa;
frambringa, avla, föda; alstra, bära, avkasta;
åstadkomma genom arbete, tillverka. —
Produce’nt, tillverkare, var och en, som
frambringar något genom arbete, t. ex. en
odlare, fabrikant. )( Konsument. —
Produ’kt, det frambragta, alster (natur-,
konst-, etc.); avkastning; kem., ett ämne,
som uppkommit genom kemisk
reaktion; mat., det tal, som erhålles
genom en multiplikation. —
Produkthandel, handel med oförarbetade
naturalster. — Produktkarta, en karta, på
vilken landets produkter äro angivna. —
Produktplakatet, svensk
sjöfartsförordning av 1724, tillämpande
merkantilsystemet på fraktandet av varor för införsel i
riket. — Produktio’n, frambringande,
framalstring; tillverkning;
sammanfattningen av det framalstrade 1. tillverkade.
)( Konsumtion. —
Produktionsföreningar, kooperativa föreningar (se
d. o.), som för samtliga medlemmars
räkning driva någon ekonomisk produktion.
—" Produktionsskatt, ett slags
konsumtionsskatt, först erlagd av
varuproducenten, i andra hand av konsumenterna. —
Produktionstermin, jur., den tid, inom
vilken alla för en rättegångs avslutande
nödiga bevis skola företes. — Produktiv,
med lätthet frambringande; skapande,
verksam; bördig, fruktbar; lönande, som
lämnar behållning. Jfr Improduktiv. —
Produktivite’t, alstringsförmåga,
skaparkraft; fruktbarhet; skapande verksamhet.

Proe’drer {gr. pro’edroi, försittare, av pro,
före, och Kedra, säte), ett slags ledande
utskott inom rådet och folkförsamlingarna
i det gamla Aten. — Proedri’, den åt
framstående personer givna företrädesrätten
till de främsta platserna på den antika
grekiska teatern.

Proegu’mena, gr. (av prohegei’sthai, gå förut
och visa vägen), pl., med., förberedande
orsaker till sjukdom.

Proe’mbryo = Prothallium (se d. o.).

Proemine’ns (av lat. emine’re, framstå),
egenskapen att vara framstående del av
ett föremål. — Proemine’nt, utmärkt,
framstående.

Proe’mium, gr.-lat., företal, inledning.

Proenzy’mer, enzymernas förstadier, som
aktiveras till enzymer.

Pro et co’ntra, lat., för och emot.

Pro exerci’tio, lat., för övnings skull.

Profa’n {lat. profanus, av pro, framför,
utanför, och fanum, helgedom), ohelig;
oinvigd ; världslig (i motsats mot kyrklig);
lekmanna- (i motsats mot prästerlig);
vanvördig. — Profanbyggnad, byggnad,
avsedd för världsligt bruk. —
Profanhistoria, statshistoria, politisk historia. —
Profanatio’n, vanhelgande, ohelgande;
missbruk. — Profane’ra, vanhelga, ohelga,
oskära; missbruka (något dyrbart). —
Profa’num vu’lgus, den oinvigda hopen.
Jfr Odi pr o fanum vulgus etc.

Pro^fasis, gr. (av profa’inein, förevisa, låta
synas), förevändning, undflykt; avlägsen
1. dold orsak; med., avlägsen 1. dold
sjukdomsorsak.

Profere’ra {fr. proférer, av lat. proferre),
framföra, framsäga, uttala.

Proferme’nt ~ Pr oenzym (se d. o.).

Profe’ss {nylat. profe’ssus, av lat. profite’ri,
förklara offentligen,bekänna), bekännelse;
ordenslöfte, som avlägges av noviser,
innan de upptagas i ett kloster. —
Profes-seur, fr. {1. pråffessö’r), lärare i allm. —
Profe’ssi 1. Profe’sser, pl., eg. de som
avlagt trosbekännelsen; jesuiter, som äro
invigda i alla jesuitordens hemligheter och
bekläda dess högsta ämbeten. —
Profe’s-sio fi’dei tridenti’næ, tridentinska
trosbekännelsen, en av den romersk-katolska
kyrkans förnämsta bekännelseskrifter. —
Professio’n {lat. profe’ssio), eg. offentlig
bekännelse; yrke; fack; hantering,
hantverk, näringsfång; även — Professorat
(se nedan). — Professional, eng. {1.
prå-fe’sjönöll), yrkesmässig; sportt., person,
som idkar idrott som yrke 1. som mist sitt
amatörskap genom överträdelse av
amatörreglerna. — Professione’ll, yrkes- 1.
hantverksmässig, yrkes-. — Professionfst,
hantverkare. — Exprofe’sso, se Ex
pro-fesso. — Profe’ssor, överlärare vid en
högskola, särskilt universitet och akademier;
hederstitel för framstående utövare av en
konst 1. vetenskap. — Professor eme’ritus,
universitetsprofessor, som tagit avsked
vid pensionsålderns inträde. —
Professo-ra’t 1. Professu’r, en professors ämbete;
anställning som professor.

Profe’t {lat. prophe’ta, gr. profe’tes), talare,
förkunnare, siare, spåman; hos
israeliterna med siaregåvor utrustade sede- och
religionslärare. — Profete’ra, förutsäga
tillkommande ting; spå. — Profeti’a {lat.
propheti’a, gr. profete’ia), gudomlig
uppenbarelse, meddelad muntligt 1.
skriftligt; förutsägelse, spådom. — Profe’tisk,
förutsägande; aningsfull. — Profeti’ssa,
kvinna, som förutsäger kommande ting,
sierska, spåkvinna. — Profettistel, hot., se
Carlina.

Pro fi’de, lat., för tron.

Pro fi’de et christianfsmo, se Societas
sve-cana pro fide et chistianismo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free