- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1070

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Projekt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1070

Pro j ekt—Prokur a

hibitiv (se ovan). — Prohibito’rium,
förbud mot in- 1. utförsel av vissa varor.

Projekt (Z. -sjäckt; fr. projet, av lat.
proji’-cere, framkasta), utkast, förslag, plan. —
Projektmakare, person, som framkommer
med det ena förslaget efter det andra av
mindre värdefull beskaffenhet. —
Projektera (1. -sjäckte’ra), föreslå, göra utkast
till, uppgöra en plan; hava för avsikt,
till-ärna. — Projektil (Z. -sjäckti’1),
kastkropp. — Projektio’n (av lat. proje’ctio,
framkastande, utkast), f ramkastning;
hänförande av en geometrisk storhet till
ett plan 1. en linje; avbildning i allm. —
Plan projektion, se Planritning. —
Projektionsapparat, se Skioptikon. —
Projek-tionsplan, plan, på vilket man projicierar.

— Projekti’visk geometri, läran om de
pro-jektiviska egenskaperna hos rumstorheter.

— Proje’ktor 1. Projektö’r, elektrisk
Ijus-1. strålkastare; skioptikon (se d. o.). —
Projektu’r, Proje’kta {pL), hyggn.,
ut-språng. — Projicie’ra, utföra en
projektion. — Projicierande linjer 1.
Projektionslinjer, perpendiklarna mot
projektions-planet 1. -linjen.

Pro jo’co, lat., "för löjet"; namn på ett
vittert sällskap i Stockholm vid början av
1800-t.

Pro ju’re et po’pulo, lat., för rätt och folk,
ett av konung Sigismunds valspråk.

Prokacite’t (av lat. pro’cax, oförskämd),
oförskämdhet, fräckhet.

Prokansler (av lat. pro, i stället för, och
kansler, se d. o.), vice kansler; hos oss
ställföreträdare för universitetskanslern.

Proka’rp, hot., honorganet hos Floridéerna
(se d. o.).

Prokatale’psis, gr. (av lambanein, taga),
borttagande i förväg, föregripande; talk.,
ett retoriskt konstgrepp, varigenom
talaren vänder anklagelsepunkten så, att den
blir till förmån för den anklagade.

Prokatale’xis, metr., katalexis (se d. o.) i
slutet av ett kolon inuti en antik vers.
Vers som innehåller en prokatalexis kallas
Asynarte’tisk, "osammanbunden".

Prokla’ma m. fl., se under följ. ord.

Proklame’ra (lat. proclama’re), utropa,
kungöra, göra allmänt bekant. — Prokla’ma,
jur., offentlig stämning, varigenom
fordringsägarna i en konkurs kallas att på viss
dag uppgiva och bevaka sina fordringar;
årsstämning. — Proklamadag, den genom
proklaman bestämda dagen för
fordringars bevakning i konkurs. — Prokla,matio’n,
högtidlig och offentlig kungörelse, upprop
från regeringen 1. annan myndighet. —
Proklama’tor, utropare vid auktioner.

ProkIi’tika, subst., Prokli’tiska, adj. (av gr.
prokWnein, böja sig fram), pl., språkv.,
kallas de ord, som kastat sin betoning på
det följ. ordet och således själva äro
obetonade.

Proklori’t, miner., gröna, hexagonala kristal-

ler, bildade genom omvandling av fältspat,
granat m. fl. i gnejsgraniter och
klorit-skiffrar. Kallas även ripidoWt. Vridna
pelare av proklorit kallas helminth.

Pro’kne, gr. sag., Terevs’ gemål, syster till
Filomele, bistod denna i hennes hämnd mot
Terevs och förvandlades av gudarna till
en svala.

Pro^kne, astr., en av småplaneterna.

Proko’nsul (lat. proco’nsul), i det gamla Rom
provinsståthållare, som förut varit konsul
1. pretor. — Prokonsula’t, en prokonsuls
ämbete och värdighet.

Prokrastine’ra (av lat. cra’stinus, hörande
till en följande dag), uppskjuta till
morgondagen. — Prokrastinatio’n,
uppskjutande till morgondagen.

Prokrea’tor, Prokrea’trix m. fl., se under följ.
ord.

Prokree’ra (lat. procrea’re), frambringa,
avla, alstra. — Prokreatio’n,
frambringande, avlande, fortplantning. —
Prokrea’-tor, frambringare; fader. — Prokrea’trix,
frambringerska; moder.

Prokroni’sm (av gr. chro’nos, tid), ett fel i
tidsbestämningen, varvid något uppgives
hava tilldragit sig förr, än det verkligen
skett. Jfr Anakronism.

Prokru’stes (av gr. prokru’ein, uthamra,
utsträcka), gr. sag., en rövare i Ättika,
vilken avlivade alla främlingar, som föllo i
hans händer, på så sätt, att han lade de
långa i en kort säng och stympade dem,
tills de fingo plats, de korta i en lång säng,
och sträckte ut dem efter sängens mått.
Dödades av Thesevs. — Prokrustessäng,
fig., en godtycklig form, i vilken man med
våld intvingar ett föremål; ett ytterligt
pinsamt 1. obekvämt läge.

Pro’ktagra, gr. (av pro’ktos, ändtarm), mec?.,
giktartat lidande i ändtarmen. —
Prok-talgi’ (av gr. a’Ig os, smärta), värk i
ändtarmen. — Proktatresi’, förstoppning i
ändtarmen. — Prokti’tis, inflammation i
nämnda kroppsdel. — Proktoce’le,
änd-tarmsbråck 1. ändtarmens utfallande. —
Prokto’nkus, svulst i ändtarmen. —
Prok-topto’ma = Proktocele (se ovan). —
Prok-torragi’ (av gr. re’in, flyta), blodflöde ur
stolgången. — Proktosko’p, instrument för
beseende av ändtarmen. — Proktosta’s,
envis anhopning av exkrement i
ändtarmen. — Proktosteno’sis, förträngning av
ändtarmen.

Prokuleja’ner, motståndare till sabinianerna
(se d. o.) i kejsartidens Rom.

Proku’ra (ital. procura, av lat. pro, för, och
cu’ra, vård, bestyr, förvaltning),
förvaltning; handelst., den av en köpman åt en
annan person, prokuristen, lämnade
uppdraget att i den förres namn uppgöra
affärer och för detta ändamål teckna hans
firma. — Kollektivprokura, prokura åt
flera personer, som blott gemensamt
kunna begagna den. — Per procu’ra, förk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free