- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1071

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Prolabium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Prolabium—Promiscue

1071

pp. 1. ppr., genom ombud, genom
befull-mäktigad, de ord, som utmärka prokuran
(se ovan) och tilläggas vid tecknandet av
firman. — Per prokuratio’nem, genom
ombud. Jfr Par procuration. — Procurado’res,
sp., pL, valda folkombud, medlemmar av
Spaniens andra kammare. — Prokura’nt
= Prokurist (se nedan). — Prokuratio’n,
fullmakt, ställföreträdarskap. —
Proku-ra’tor {lat procura’tor), eg. den, som
förvaltar något för en annan; i det gamla
Kom ett slags advokat; även en kejserlig
förvaltare; sedermera åklagare,
ombudsman, syssloman. — Prokurato’rium,
fullmakt för en sakförare. — Prokuratu^r,
förvaltning; sakförarskap. — Procureur, fr.
(1. pråckyrö’r), allmän åklagare. —
Procureur de la république (Z. - dö la
repy-bli’ck), advokatfiskal. — Prokuri’st,
innehavare av prokura (se ovan).

Prola’bium, sv. pl. Prola’bier, lat., anat., den
yttersta, röda kanten av läpparna.

Prola’ps (lat. proWpsus), med., framfall, ett
inre organs utträngande ur sin naturliga
ställning. — Prola’psus a’ni, ändtarmens
utfallande. — Prolapsus u’teri, moderfall,
livmoderns nedsjunkande.

Prolatio’n (lat. prola’tio), uppskov; tonk.,
förlängning av tonen på en stavelse;
ökning av en nots värde.

Pro le’ge, re’ge et gre’ge, lat., för lagen,
konungen och folket.

Prolego’mena, gr., pl., förutskickade
anmärkningar; lärd och vidlyftig inledning
till en skrift.

Prole’psis, gr., bot., för tidig bladsättning 1.
blomning (t. ex. på hösten); talk.,
vederläggning på förhand av ett ev. inkast;
anticipation; med., förutinträffande. —
Prole’ptisk, förekommande; på förhand
vederläggande.

Proletaria’t, se under följ. ord.

Proletä’r (fr. prolétaire, lat. proleta’rius, av
pro’les, avkomma), i det gamla Rom en
fattig, till den lägsta klassen hörande
borgare, som ej erlade skatt och endast genom
sin avkomma ansågs gagna staten;
numera en egendomslös person utan fast
arbete och med knappt nödtorftig utkomst.
— Proletaria’t, samtliga proletärer; deras
levnadsvillkor. — Proletariatets diktatur,
styrelseform, då blott de kroppsarbetande
klasserna ha makten.

Pro Ifbito = Ad lihitum (se d. o.).

Pro’lifer, bot., skottalstrande.

Prolifere’ra (av lat. pro’les, avföda, och
fe’rre, frambringa), verb till Prolifikation
(se d. o.). — Proliferatio’n fysioL,
celldelning och därigenom skeende
vävnadsutbildning.

Prolifice’rande blommor, se under följ. ord.

Prolifi’k (fr. prolifique, av lat. pro’les,
av-föda, alster, och fa’cere, göra), som skjuter
skott; avlingskraf tig; som befordrar
fruktsamhet. — Prolifikatio’n alstrande

20. — E kb o hr n, 100,000 främmande ord. II.

av skott; befruktning. — Prolifere’rande
1. Prolifice’rande blommor, bot,
genomväxande blommor, blommor, som ur mitten
av sina kalkar alstra nya. Jfr Proliferera.

Proli’x, vidlyftig. — Prolixite’t, vidlyftighet,
mångordighet. — ProIi’xum, -a, -us, lat,
bot, vitt utbredd.

Prolo’g (gr. pro’logos), inledningstal; ett
före uppförandet av ett skådespel 1. någon
annan festlig föreställning till åskådarna
ställt tal, oftast i bunden stil; sceniskt
förspel till ett skådespel.

ProIonga’bel, Prolonge m. fl., se under följ.
ord.

Prolonge’ra (lat. prolongaJre), förlänga,
uppskjuta; bevilja uppskov med. —
Pro-longerad växel, handelst, en växel, vars
betalningstid blivit förlängd. —
Prolonga’-bel, som kan förlängas. — Prolongatlo’n,
förlängning, anstånd, uppskov;
framflyttning av förf allo tiden. — Prolonge, fr. (1.
prålå’ngsj), krig sk., dragtåg, ett tåg, som
brukas vid fort skaffandet av
artilleripjäser.

Prolusio’n, lat., förspel.

Pro’machos, gr., förkämpe, förfäktare,
försvarare, försvararinna; gr. myt., ett
binamn till Pallas Athene.

Promemo’ria, förk. P. M. (av lat. pro, för,
och memo’ria, minne), minnesanteckning;
inlaga till en myndighet. Jfr Memorial.

Promene’ra (fr. se promener), eg. föra sig
framåt; spatsera, lustvandra. —
Promenad, lustvandring, spatsertur; åt
allmänheten upplåten spatserplats. —
Prome-noa’r, täckt promenadplats;
promenadkorridor å teater.

Prome’ss (fr. promesse, av promettre, lova,
av lat. promi’ttere, lova, utlova), löfte,
förbindelse; av innehavaren av en
lottsedel utfärdad skriftlig förbindelse att
överlämna den ev. vinsten vid en viss
dragning åt en annan person.

Prome’ssförsäkring, ett slags blandad
kapital- och livförsäkring, varvid premien
samlas i en sparkassa.

Prome’sspeI, dets. som Promess (se d. o.).

Prome’thevs (lat Prome’theus), gr. myt,
titanen lapetos’ son, stal elden från
himmeln och skänkte människorna densamma^
Till straff därför blev han på Zeus
befallning fastsmidd vid en klippa, där en gam
hackade hans ständigt åter tillväxande
lever. Befriad av Herakles, upptogs han
slutligen i Olympen. Adj. Promete’isk.

Pro mi’lle, se under Mille.

Promine’us, med., framskjutande del,
egenskapen att vara Promine’nt,
framskjutande.

Pro mimste’rio lat, för predikoämbetet.

Promfscue, lat. (av misce’re, blanda),
blandat, om vartannat, utan åtskillnad 1.
ordning. — Promiskuite’t, oinskränkt
gemenskap; kvinnogemenskap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free