- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1072

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Promissa cadunt in debitum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1072

Promissa cadunt in debitum—Propedevtik

Promi’ssa ca’dunt in de’bitum, laU, löfte gör
skuld.

Promissa’rie (av lat. promi^tterey lova),
person, som erhåller ett löfte. — Promissio’n,
löfte, tillsägelse. — Promisso’risk,
lovande, försäkrande. — Promisso’rium,
skriftligt löfte. — Promitte’nt 1. Promi’ssor,
person, som avlägger ett löfte.

Promonto’rium, lat.^ udde; anat, korsbenets
översta ände.

Promotio’n, Promo’tor m. fl., se under
Promovera.

Promotoria’l (av lat. promove’re, befordra),
från en myndighet till en annan ställd
skrivelse med uppmaning att avgöra ett
ärende.

Promove’ra {lat. promove’re), eg. föra fram,
befordra; tilldela någon den högsta
akademiska lärdomsgraden
(doktorsvärdigheten) . — Promove’ndus, person, som skall
promoveras. —■ Promotio’n (lat.
promo’-tio)f akademisk akt, vid vilken
doktorsvärdigheten utdelas. — Promo’tor,
promo-tionsförrättare. — Promo’tus, person, som
blivit promoverad.

Prompt (av lat. pro’mptus, flink, villig),
genast, ofördröj ligen; ovillkorligen. —
Promptitu’d (fr. promptitude),
skyndsamhet; behändighet, färdighet. —
Promp-tua’rium, handbok; rådgivare, hjälpreda.
— Hava in pro’mptu, hava i beredskap, till
hands.

Promulge’ra (lat. promulga’re), göra
allmänt bekant, kungöra, utfärda (t. ex. en
lag). — PromuIgatio’n (lat. promulga’tio),
kungörande (t. ex. av en lag). —
Promul-gationslag’ särskild lag, som reglerar
sättet för en annan, större lags
genomförande, t. ex. genom
övergångsbestämmelser.

Pro mu’ndi vi’ta, lat., för världens liv.

pron., förk. för prono’men.

Prona’o.s 1. Prona’on (gr. pro’naos, av na’os,
se d. o.), tempelgård, förgård till ett
tempel; med., främre delen av moderslidan.

Pronatio’n (av lat. pro’nus, nedåtlutande),
anat., den rörelse av underarmen och
handen, genom vilken handflatan vid
utsträckt arm vändes nedåt. — Prona’tor,
muskel, som åstadkommer denna vridning.
Jfr Supination. — Prone’rad, säges
handen vara vid pronation.

Prone’fros, anat., första stadiet i njurens
f yl ogenetiska utveckling. Försvinner
tidigt hos människan. Jfr Urnjuren.

Prone’ra (fr. proner, av lat. præco’nmm,
lovtal), överdrivet berömma 1. prisa, höja till
skyarna; på ett tråkigt sätt moralisera. —
Prone’rad, se Pronation. — Proneur, fr. (1.
-ö’r), lovtalare; tråkig moralpredikant.

Prono’men, pL, Prono’mina, sv. pl. Pronomen,
lat., språkv., ersättningsord, ord, som står
i st. f. andra ord, särskilt substantiv och
adjektiv. — Pronomina demonstrati’va,
demonstrativa pronomen (se Demonstra-

tivum). — P. determinati’va,
determina-tiva pronomen (se d. o.). — P. indefini’ta,
indefinita pronomen (se d. o.). — P.
in-terrogati’va, interrogativa pronomen (se
d. o.). — P. persona’lia, personliga
pronomen (se d. o.). — P. possessi’va, possessiva
pronomen (se Possessivum). — P.
reci-pro’ca, reciproka pronomen (se d. o.). —
P. reflexi’va, reflexiva pronomen (se d. o.).

— P. relati’va, relativa pronomen (se
d. o.). — Pronomina’l 1. Pronomine’ll, som
har avseende på ett pronomen. —
Prono-mina’lia, pl., vissa till pronomen
hänför-liga adjektiv. — Pronominatio’n (lat.
pronomina’tio), talk., utbyte av en persons
namn mot en omskrivning.

Prononce’ra (fr. prononcer, sly lat.
pronun-tia’re, kungöra, utropa), uttala; tydligt
angiva. — Prononcerad, skarpt utpräglad,
tydligt framträdande; avgjord. —
Pronon-ciatio’n, uttal. — Pronunciame’nto, sp., mot
regeringen riktad upprorsförklaring.

Pro noti’tia, lat., till underrättelse. Förk.
P. N.

Pro’nuba, lat. (av nu’here, giftas), row. myt.,
binamn till Juno såsom stiftarinna av
äktenskap.

Pro nunc, lat., för ögonblicket, nu; tills
vidare.

Pronunciame’nto, se under Prononcera.

Proof spirit, eng. (L prof spi’rrit),
"provsprit", utspädd etylalkohol, som enl.
engelsk lag) vid 51° F väger ^Vis av en lika
stor volym vatten.

prop., förk. för proportione’Ut,

Propaga’nda, Propagatio’n m. fl., se under
följ. ord.

Propage’ra (lat. propaga’re), fortplanta;
utvidga, utbreda, mångfaldiga. —
Propå-ga’nda, utbredande av vissa, i synnerhet
teologiska 1. politiska läror; sällskap med
syfte att utbreda dylika läror. — Göra
propaganda, söka vinna anhängare för en
sak 1. för vissa åsikter. — Propaga’ndan,
se Congregatio de propaganda fide. —
Propaga’ndisk, i överensstämmelse med en
propaganda. — Propagandi’sm, en
propagandas grundsatser och handlingssätt;
iver att utbreda sina åsikter. —
Propagan-di’ster, anhängare av en viss propaganda.

— Propagatio’n (lat. propaga’tio),
fortplantning; utbredande; en rörelses
framskridande. — Propagati’v, utbredande,
fortplantande. — Propaga’tor,
fortplan-tare; utbredare. — Propage’ringsapparat,
apparat för framställning av renodlad
bryggerijäst.

Propa’n, kem., ett kolväte, som finns i
petroleum.

Proparoxy’tonon, gr., språkv., ett ord, vars
tredje stavelse från slutet har hög
tonvikt. Jfr Oxytonon och Paroxytonon.

Pro pa’tria, se under Patria. — Propa’tria,
tekn., ett pappersformat, 34X43 cm.

Propedevti’k (av gr. pro, i förväg, och paide’-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free