Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Propell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Propell—Propriebalans
1078
veiUy undervisa), förberedande
undervisning; förkunskaper i en vetenskap. —
Propede’vtisk, förberedande, som förskola
tjänande. — Filosofisk propedevti’k,
beteckning för undervisningsämnet logik och
psykologi vid läroverken. —
Propede’v-tiska kurser, lämna vid universiteten den
grundläggande undervisningen i de olika
vetenskaperna.
Propell 1. Propeller (av lat, prope’llere,
driva framåt), mek., ett till ett
båtmaskineri hörande skruvhjul, som genom att
verka på vattnet driver båten framåt; har
även funnit användning i flygmaskiner av
olika slag.
Prope’mtikon 1. Prope’mticum (av gr.
pro-pe’mpein, ledsaga), en avskeds- 1.
resedikt, som av en kvarblivande ägnas en
bortfarande.
Propensio’n, lat,, böjelse, fallenhet.
Propepto’n, kem., övergångsform mellan
äggvita och pepton vid matsmältningen.
Se Hemi-albumoé.
Proper (1. prå’-; fr. propre), snygg, renlig,
vårdad. )( Mal proper. — Propreté,
snygghet, renlighet, omvårdnad.
Properispo’mena, gr., språkv., ord, vars näst
sista stavelse har sammansatt tonvikt.
Pro perso^na, lat., för varje person, per man.
Pro’phasis, se Prof asis.
Prophela ex eve’ntu, lat., profet efter
(händelsernas) utgång; efterklok.
Prophyla’ctiea, se Profylaktika.
Pro pils me’ritis, lat., för fromma
förtjänster; en österrikisk orden.
Propi’na, lat., dryckesstuga;
drickspenningar. — Propinatio’n, tilldrickning, skål.
Propi’nqui, lat., pL, de närmaste
anförvanterna. — Propinkvitel, närhet; släktskap.
Propio’nsyra, kem., fettsyra, som finnes i
svett, rå träättika m. m.
Propionylfenitidi’n, kem., se Trifenin.
Propitia’bel (lat. propitia’bilis, av
propi-tia’re, försona, mildra), försonlig. —
Pro-pitiatio’n (lat. pr opitia’tio)’, försoning,
mildring.
Propla’sma, gr., mönsterbild, modell av lera,
efter vilken en konstnär skapar ett verk.
—■ Proplasti’k, modelleringskonst.
Propoeti’der (Z. -pe-; gr. propoitides, lat.
pro-poetides), enl. sagan Cyperns
invånarin-nor, som förnekade Afrodites makt och av
gudinnan straffades med kärleksvansinne.
Pro’polis, gr., förstad. — Propolilisk, som
tjänar till grundval för politiken.
Propolium (av gr. propoWin, köpa i
förhand), förköp; förköpsrättighet. —
Pro-poli’st, förköpare; person, som köper varor
i första hand.
Propo’ma, gr. (av po’ma, dryck),
frukostdryck.
Proponal, farm., dipropylbarbitursyra,
lugnande och sömngivande medel.
Propone’ra (lat. propo’nere), föreslå;
utbringa. — Propone’nt, förslagsställare. —
Propos, fr. (1. pråpå’; lat. propo’situm),
1. Propå’, yttrande, utlåtande, förslag. Jfr
A propos och Mal à propos. — Proposilio,
lat., framställning. — P. ma’jor, log.,
översats. — P. mfnor, undersats. —
Proposi-tio’n (lat. proposi’tio), förslag, tillbud;
framställning; mat., benämning på
ele-mentargeometriens lärosatser; statsr.,
förslag att avgöra en viss fråga på ett
visst sätt; av regeringen till överläggning
för riksdagen gjord framställning.
Proportio’n (lat. propo’rtio), förhållande;
jämnmått, riktigt förhållande;
överensstämmelse; dimension, form; mat., det
förhållande mellan tvenne storheter, att
den ena kan uttryckas i den andra såsom
enhet. — Proportionslära, läran om
egenskaperna hos proportioner och
proportionella storheter. — Proportional, en av
storheterna i en proportion. —
Propor-tionalcirkel, instrument för besvarande av
vissa räknefrågor utan kalkyl. —
Propor-tionalstorheter, storheter, som till
varandra hava samma proportion. —
Proportionaliter, i proportion, i jämn mån. —
Proportionalitel, överensstämmelse i
för-hållandena. — Proportionell (lat.
propor-tiona’lis), avpassad, stående i jämnt
förhållande; mat., fyra storheter sägas vara
proportionella, när mätetalet mellan den
första och den andra är detsamma som
mellan den tredje och den fjärde. —
Proportionella val, val, vid vilka de personer
anses valda, som framför andra erhållit
röster till ett antal, motsvarande den
kvotsiffra, vilken uttrycker förhållandet
mellan antalet av rösterna och antalet av de
representanter, som skola väljas. —
Pro-portione’ra, inrätta proportionerligt;
iakttaga proportionerna; avpassa. —
Proportionerad 1. Proportione’rlig, som företer de
rätta proportionerna; riktigt avpassad;
väl inrättad; välväxt, välbyggd.
Propo’rtz (av lat. propo’rtio tri’pla), livlig
efterdans till 1500-t:s tunga, högtidliga
huvuddanser.
Propos, Propositio’n m. fl., se under
Propo-nera.
Propo’sta, ital., anbud, förslag; tonk., första
kören i växelsånger; huvudstämman.
Pro præse’nti, lat., för det närvarande.
Pro præte’rito, lat., för det förflutna.
Propre, Proprete’, se Proper.
Proprelor (lat. propræ’tor), hos de gamla
romarna provinsståthållare.
Pro’pria ca’usa, lat., i egen sak.
Pro’pria la’us so’rdet, lat. ordspr., eget
beröm luktar alltid illa.
Pro’pria ma’nu, lat., egenhändigt.
Pro’priebalans (av lat. pro’prius, egen),
handelst., brist i redogörares redovisning
av omhänderhavda medel, då bristen är
föranledd av underlåten redovisning av
det influtna. — Pro’prieborgen, borgen
såsom för egen räkning. ) ( K o m m i s -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
