- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1078

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Providens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1078

Providens—Pruneller

medel, särskilt sådana, som äro anslagna
till underhåll av soldater och sjöfolk. —
Proviantmagasin, förvaringshus för
livsmedel, — Proviantmästare, sjöv., k
örlogsfartyg person, som sköter provianten. —
Proviante’ra, anskaffa livsmedel, förse
med proviant.

Provide’ns (laL provide’ntia, av provide’re,
förutse), förutseende, omsorg, försyn
(särskilt den gudomliga). —
Providen-tfell, skickad av försynen. — Provide’ra,
förutse; förse; hos katolikerna tilldela
sista smörjeisen. — Provisio’n (av lat.
pro-vi’sio, förutseende, omtanke), handelst.,
gottgörelse åt en mellanhand vid affärers
uppgörande; kommissionsarvode. —
Provisionskonto, räkning för
kommissions-arvoden. — Provisionsresande, resande
handelsagent, som beräknar sin provision
efter vissa procent å värdet av de varor
han försäljer. — Provisione’ll 1.
Proviso’-risk (fr. provisionel, provisoire), som sker,
beslutes 1. vidtages tills vidare;
övergångs-. — Provi’sor, apotekarbiträde. —
Proviso’rietiden kallas i Danmark de år
(1885—94), då den av konseljpresidenten
och finansminstern Estrup bildade
ministären i strid mot folketingets önskan
utfärdade en mäi\gd provisoriska
bestämmelser ("provisorier"), särskilt
provisoriska finanslagar. — Provisorisk regering,
under en revolution tills vidare upprättad
styrelse. —■ Proviso’rium, tillfälliga mått
och steg; provisoriskt tillstånd;
provisorisk regering.

Provi’ncia Da’cie 1. Daniæ, se Dacia.

Provi’ns (fr. province, lat. provi’ncia),
landskap, förvaltningsområde; landet 1.
landsorten i motsats till huvudstaden; kyrkligt
område med en ärkebiskop i spetsen;
avdelning inom frimurar- och
jesuitord-narna; flera till samma orden hörande
kloster, styrda av en provinsial (se nedan).
—■ Provinsia’1, som tillhör en provins;
styresmannen över en klosterprovins (se
Provins) . — Provinsia’ldeputation,
landskaps-representation i Spanien. —
Provinsia-li’sm, ord 1. uttryck, som är hämtat från
talspråket i en viss provins och införlivat
med riksspråket. — Provinsialläkare, av
staten avlönad läkare, som har bestämt
tjänstgöringsområde inom ett län. —
Pro-vinsialmöten, förr hos oss
ständersamman-komster i de särskilda landskapen. —
Pro-vinsialråd, landskapsrepresentationen i
Italien, Spanien m. fl. land. —
Provinsial-ständer, landskapsrepresentation i
Preussen m. fl. land. — Provinsiel]l, som avser
en provins; landsorts-, småstadsaktig. —
Provinsrosor (1. pråvä’ngs-), rosor, som
härstamma från staden Provins i
Frankrike. — Provinsständer, de nederländska
provinsernas representation.

Provisio’n, Provi’sor, Proviso’risk,
Proviso’-rium m. fl., se under Providens.

Provoce’ra (lat. provoca’re), utmana; trotsa;
reta, egga. — Provoka’nt, utmanare; den,
som uppfordrar till klagomål. —
Provo-ka’t, den utmanade; den anklagade. —
Provokatio’n (lat. provoca’tio), utmaning;
trots; retelse, eggelse; vädjande. —
Provo-kato’risk, utmanande, provocerande. —
Provokatorisk rättegång 1. talan, jiir.,
fastställer att käranden icke är
förpliktigad fullgöra viss prestation. —
Provo-katö’r, utmanare, förledare, person, som
förleder annan till brott för att kunna
oskadliggöra honom.

Proxene’t, gr., underhandlare, mäklare. —
Proxene’ticum, mäklararvode.

Proxeni’, gr., gästvänskap mellan stater; idet
gamla Grekland ett slags
konsulsinstitution. —• Pro’xenos, offentlig gästvän; i det
gamla Grekland ett slags konsul;
hedersborgare.

Pro’xima, Proxima’1, se under följ. ord.

Proximite’t (av lat. pro’ximiis, närmast),
närhet, grannskap; nära släktskap. —
Pro’xima, handelst., den närmaste tiden,
som en växeltrassent bestämmer. —
Proxi-ma’l, som ligger närmast. — Pro’ximo
(nämligen me’nse), lat., 1. Pro’ssimo, ital.,
i nästa månad.—Pro’ximus, den närmaste.

— P. eccle’siæ se’mper vult u’ltimus e’sse,
nylat. ordspr., den, som bor närmast
kyrkan, kommer vanligtvis sist dit. — P. est
sibi quisque, var och en är sig själv
närmast. — P. sum e’gomet mihi, jag är mig
själv närmast.

Prozymi’ter (av gr. zy’me, surdeg) kallades
fordom de grekisk-katolska kristna, som
vid nattvarden begagnade syrat bröd. Jfr
Azymiter.

Pr. Pr., se P. P.

Pru’bba, förvrängning av Proba (se d. o.).

Prude, Pruderie, se Pryd, Pryderi.

Prude’ns (fr. prudence, lat. prude’ntia),
klokhet, försiktighet. — Prude’nter, klokt,
försiktigt. — Prude’ntlig, förnumstig;
smånätt, behändig, näpen.

Prude’ntia, astr., en av småplaneterna.

Prud’homme, pl. Prud’hommes, fr. (1.
pry-då’mm; av fornfr. prud, hederlig, klok, och
homrne, man), sakkunnig man,
förtroendeman, medlem av fabriksdomstol i
Frankrike 1. Belgien.

Pruina’tus, hot., finpudrad.

Pruliers (1. prylie’), ett omtyckt
Bourgogne-vin.

Pruna’stri, hot., växande på Prunus (se d. o.).

Prune, fr. (1. prynn), plommon; även en
vacker violett färg.

Prune-coton, se Chrysobalanus.

Prunel, fr. (1. pryne’ll), se Brunei.

Pruneila, hot., växtsläkte av fam. Lahia’tx.

— P. grandiflo’ra, ängar på kalkgrund,
särskilt på Öland och Gotland. — P.
vul-ga’ris, brunört, allmän å ängsmark.

Prune’ller (fr. prunelle, dimin. av prune, lat.
pru’num, plommon), se Bruneller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free