- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1079

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Prunes de Brignoles ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Prunes de Brignoles—Pseffsma

1079

Prunes de Brignoles, gr, (1. prynn dö
brin-jå’ll) = Pruneller (se föreg. ord).

Prunifo’rme, bot, körsbärslik.

Pru’nus, lat., växtsläkte tillhörande fam.
Rosa’ceæ, underfam. Drupaceæ. — P.
a’vium, fågelbär. — P. avium, var,
dura-ci’na, bigarråer. — P. ce’rasiis, körsbär. —
P. cerasus, var. auste’ra, morell. — P.
do-me’stica, plommon, katrinplommon. —
P. insiti’tia, krikon. — P. insititia, var.
italica, "reine claude". — P. insititia, var.
syri’aca, mirabell. — P. maha’leb,
weich-selrör, odlas i mell. och s. Europa. De
kumarinluktande kvistarna användas till
cigarr- och pipmunstycken, käppar ni. m.
— P. pa’dus, hägg. — P. spino’sa, slån.

Pruri’go, lat. (av pruri’re, klia), med., ett
slags envis, kliande hudsjukdom.

Pruri’tus, lat., klåda.

Pru’ssia, lat., Preussen. — Prussofi’I (av gr.
fi’los, vän), vän till preussarna.

Prustkåda, se Euphorbium. —■ Prustrot, bot,
roten av till växtsläktet HelWborus
hörande arter. Svart prustrot. Radix
helW-hori nigri, var för officineli. Prustrotens
pulver retar till nysning.

Prute’nisk, preussisk. — Prute’niska
planet-tabellerna, astr., upprättades i mitten av
1500-t. av Erasmus Reinhold.

Prutgåsen, zool., se Branta.

P. r. v., förk. för fr. pour rendre visite (1. por
ra’ngdrö visi’tt), för att avlägga besök.

Pryd (fr. prude, av lat. pro’hus, rättskaffens,
dygdig, 1. prii’densy klok), tillgjordt
blygsam, sipp. — Pryderi’ (fr. pruderie),
till-gjord blygsamhet, sipphet.

Prygu’ner, rysk sekt. Se Molokaner.

Pry’mno, astr., en av småplaneterna.

Pry’ssing, gammal svensk benämning på
preussiskt öl.

Prytanée militaire, se under följ. ord.

Prytane’ion, gr. (lat. Prytane’um), i vissa
forngrekiska stater den byggnad, där
ledamöterna av regeringen, prytanerna,
sammanträdde och, jämte många andra
förtjänta medborgare, bespisades på allmän
bekostnad. — Pryta’ner, se föreg. ord. —
Prytanée militaire, fr. (1. pritanne’ -tä’r),
en fransk militärskola, där söner av
fattiga 1. i krig stupade officerare uppfostras
på statens bekostnad. — Prytani’ (gr.
pry-tane’ia)y tjänstgöringstid för en prytan.
Se Prytaneion. — Prytani’st, person, som
för litterära 1. konstnärliga förtjänster
åtnjuter vissa förmåner av staten.

Präri’ (fr. prairie) 1. Prä’rie, eg. äng;
benämning på de vidsträckta, skoglösa,
bördiga slätterna i Nordamerika v. om
Mississippifloden.

Präst (ty. Priester, fr. prétre, av gr.
pres-by’teros [se Presbyter’]), kyrklig
ämbetsman, som förrättar den offentliga
gudstjänsten. — Prästgäll, pastorat (se d. o.).

Ps., förk. för psalm och Psaltaren.

P. S., förk. för lat. plebisci’tum, folkbeslut,
och post scri’ptum (se d. o.).

Psafaro’sis 1. Psatharo’sis, gr. (av psafa’ros
1. psatharo’s, lucker, spröd), med., benens
skörnande.

Psalette, fr. (1. -lä’tt), korgosseskola.

Psaligrafi’ (av gr. psaWs, sax, och gra’fein,
skriva, teckna), konsten att klippa
silhuetter.

Psallio’ta, bot., champinjoner. Alla arter
utmärkta matsvampar. Champinjonerna
skiljas från flugsvamparna genom sin
behagliga doft, sin aldrig klibbiga hatt, sina
snart mörknande (rodnande) skivor och
sitt svartbruna fröstoft. Deras fotbas är
aldrig löklik och bär aldrig fri kant,
fjällfransar, vårtgördlar 1. strumpa. — P.
arve’nsis, snöbollschampinjon. — P.
augu’sta, kungs- 1. kejsarchampinjon. —
P. campe’stris, ängschampinjon. — P.
hor-te’nsis, odlad trädgårdschampinjon. —
P. silva’tica, blodchampinjon.

Psalm (av gr. psalmo’s, sång till
strängaspel, av psa’llein, rycka, knäppa), tonk.,
sång ur Psaltaren (se nedan); from,
högtidlig sång, avsedd att sjungas vid
gudstjänsten. — Psalmi’st, författare av
psalmer; psalmsångare. — Psalmisten,
benämning på konung David. — Psalmodi’,
psalmmelodi, psalmsång, psalmton;
anti-foni (se d. o.). — Psalmodie’ra, tonsätta 1.
sjunga psalmer. —■ Psalmo’dikon, ett
förbättrat monokord (se d. o.). — Psa’ltare
(gr. psalte’rion), ett slags i forntiden av
hebréer, greker och romare brukat,
harp-liknande stränginstrument. — Psa’ltaren,
en av Gamla Testamentets böcker, som
innehåller 150 psalmer (kallas även Davids
psalmer). — Psalte’rium, lat., psaltare (se
ovan).

Psammism, se under Psammos.

Psammi’t (av gr. psa’mmos, sand), petrogr.,
sand och ur sand uppkomna bergarter. —
Psammi’tstruktu’r, petrogr.,
sandstensstruktur.

Psammofi’11. Psammofy’t (av gr. psa’mmos,
sand, och fi’los, vän 1. fyto’n, växt), bot.,
sandälskande växt.

Psammomanti’, se under följ. ord.

Psa’mmos, gr., sand; med., grus i urinblåsan.
— Psammi’sm, avgång av grusig urin;
även varmt sandbad. —■ Psammomanti’ (av
gr. mante’ia, spådom), spådom i sand.

Psa’mmopus (av gr. pus, fot), bot., med sand
(små gryn) på foten.

Psatharo’sis, se Psafarosis.

Pscha’uer, kaukasiskt folkslag med georgisk
dialekt.

Pse’dera quinquefo’lia, bot., vildvin, odlad
prydnadsbuske, införd från Nordamerika.
Tillhör fam. Ampelida’ceæ.

Pse’ffsma, gr. (av pse’fos, liten rund sten,
omröstningssten), folkbeslut, fattat genom
omröstning med stenar.—Psefi’t, petrogr.,
grus och av grus bildade bergarter, konglo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free