Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Psora ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Psora—Psykrofobi
1081
Pso’as, ländmuskel. — Psoas-absce’ss,
med., bulnad i ländmuskeln. — Psoi’tis,
inflammation i nämnda kroppsdel.
Pso’ra, gr. (av psoe’in, klå, riva), med.,
skabb, skorv. — Psori’asis, skorvbildning.
— Psoria’sma, skorv, smitta. — Pso’rika,
pL, läkemedel mot skabb. — Pso’risk,
skabbartad. — Psoroftalmi’, klåda i
ögonlocken, ögonskabb. —■ Psoromia’sma,
skabbsmittämne.
Psora’lea, bot, sydamerikanskt ört-
ochbusk-släkte av fam. Legumino’sæ. — P.
coryli-fo’lia (Ostindien), användes i parfymerier.
— P. e3cule’nta, asfaltklöver
(Medelhavsländerna), har ätliga rotknölar. Användes
förr mot frossa.
Psorospe’rmier = Gregariner (se Gregarin).
Psyche’, gr., 1. Psy’ke (lat. Psy’che), eg.
andedräkt; själ, ande; gr. myt., personifikation
av människosjälen, under bild av en fjäril
1. en ung skön flicka med fjärilsvingar
(Eros^ [Amors] älskade); en större
toalettspegel. — Psychago’gos 1. Psychopo’m^
pos, gr. myt., själsledsagare. Jfr följ. ord.
— Psykago’g, själasörjare. — Psykago’ga
1. Psykago’gika, pL, med., medel mot
vanmakt och skendöd. — Psykagogi’,
själavård. —■ Psykago’gisk, som angår
själavården. — Psykasteni’, med., form av
neu-rasteni, som huvudsakligen berör
själslivet. — Psykentoni’, överdriven
själsansträngning. —■ Psykento’nisk,
själsan-strängande. — Psykia’ter (av gr. iatro’s,
läkare), läkare, som ägnar sig åt botande
av sinnessjukdomar. — Psykiatri’ (av gr.
iatre’ia, läkning, kur), läran om
sinnessjukdomar och sätten att bota dem. —
Psykia’trisk, som angår sinnessjukdomar.
Psy’kisk {gr. psychiko’s), själslig, andlig,
som angår själen och själslivet. )(
Fysisk. — Psykisk forskning, gren av
psykologien, som söker förklara vissa
egendomliga fenomen såsom telepati,
kri-stallskådning, varsel o. s. v. — Psyki’sm,
läran om själens liv; läran att själen är
något rent andligt 1. översinnligt. —
Psy-ki’st, anhängare av endera av sistnämnda
läror. —• Psykoanaly’s, av J. Breuer och
S. Freud utformad metod att uppspåra
tillståndskomplexer i det undermedvetna
själslivet. — Psykofi’1, bot, kallas
blommor, som äro tillpassade för pollination av
dagfjärilar. — Psykofysfk, läran om
förhållandet mellan kropp och själ, om
sammanhanget mellan vissa kroppsliga och
själsliga funktioner. — Psykofy’siska
parallellteorien = Duplicism- (se d. o.). —
Psykoge’ii kallas inom psykiatrien en
sinnessjukdom, vars orsakssammanhang är
av väsentligen psykisk art. —
Psyko-ge’nesis (av gr. ge’nesis, ursprung), läran
om den psykiska utvecklingen hos
människan och djuret. — Psykognosi’,
kännedom om själsförmögenheterna. —
Psyko-gnostfk, praktisk människokännedom. —
Psykogra’f (av gr. grajein, skriva),
skriv-apparat, brukad av spiritisterna för
mottagande och återgivande av meddelanden
från andevärlden. — Psykografi’, den
psykologiska forskning, som inriktar sig
på beskrivning och analys av en enskild
individs själsliv och utveckling. —
Psyko-gra’m, genom psykografi erhållen
karakteristik av en persons individualitet. —
Psykologi’ (av gr. lo’g os, lära), själslära,
vetenskapen om människosjälen. —
Psyko-lo’g, person, som studerar psykologi;
kännare av själslivet. —• Psykolo’gisk, som
angår själen och läran om densamma. —
Psykologi’sm, f il., åsikt, som grundar
filosofien på psykologien, emedan all
verklighet är för oss given såsom psykologiska
fakta. —■ Psykoma’nt (av gr. mante’ia,
spådom), andebesvärj are. —■ Psykomanti’,
andebesvärjelse. — Psykometri’k,
benämning för de delar av psykologien, där
själslivets yttringar mätas med matematiska
metoder. —• Psykomoto’risk, kallar man
själslivets förmåga att påverka de
motoriska centra i hjärnan i impulser till
rörelse- och viljeyttringar. —
Psykomoto-risk hallucinatio’n orsakas av
retningstillstånd i hjärnans motoriska centra. —
Psykoneuro’s, med., nervlidande med
väsentligen psykiskt ursprung. —
Psyko-nomi’ (av gr. no’mos, lag), läran om
lagarna för själslivet. — Psykonosologi’ 1.
Psykopatologi’ (jfr Nosologi 1. Patologi),
läran om sinnessjukdomar. — Psykopa’t,
sinnessjuk. — Psykopati’, sinnessjukdom.
— Psykopa’tisk, som har med
sinnessjukdom att göra. —• Psyko’s, sinnessjukdom,
i vidare bemärkelse upprört sinnestillstånd
med stark mottaglighet för suggestion,
t. ex. masspsykos. — Psykosofi’,
psykologisk teori, grundad på religiösa och
sedliga livsintressen och ej på empiriska
studier av själslivet. — Psyko’tisk, som har
med psykos att göra. — Psykotekni’k,
psykologiens praktiska användning i
kul-turuppgiftemas tjänst. — Psykoterapi’,
psykisk läkekonst, särskilt använd vid
vissa nerv- och sinnessjukdomar.
Psydra’cium, lat., med., en kliande
vatten-blåsa 1. hettblemma.
Psy’kisk, Psykolo’g, Psykologi’, Psyko’s
m. fl., se under Psyche.
Psykrofobi’ (av gr. psychro’s, kall, kylig, och
fobe’in, frukta, hava avsky för), fruktan
1. avsky för köld, i synnerhet för kallt
vatten. — Psykrofo’b, person, som lider av
dylik fruktan. — Psykrolusi’ (av gr.
lou’ein, bada), med., utvärtes bruk av
kallt vatten som läkemedel. —
Psykro-klini’ (av gr. kWnein, böja), bot, det
fenomenet att bladen hos vissa örter (ex.
Geum urbanum), böja sig ned mot marken
vid låga temperaturer över 0°, varigenom
transpirationen nedsättes och sålunda
faran för förfrysning minskas. — Psykro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
