- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1083

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - P. u. c. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P. u. c.—Puke

1083

tum, kungjort, offentliggjort. — Pu’blice,
offentligen. — Publice’ra {lat, puhlica’re),
offentliggöra, kungöra, utsprida;
utgiva (böcker o. s. v.). — Publicist,
tidningsskrivare, tidningsman; i utlandet
även statsrättslärd; utgivare av
urkunder. —■ Publicistisk,
statsrätts-lära, statsvetenskap. —• Publici’stisk, som
har med tidningsväsendet att göra. —
Publicite’t, offentlighet; tidningsväsende;
tidningsmannaskap. —
Publicitetsprincipen, jm\y grundsatsen, att inskrivning av
fastighetsförvärv skall ske i offentligt
register 1. fastighetsbok för att bli rättsligt
gällande. — Publi’k (fr, public, lat.
pu’bli-cus)f allmän, offentlig; publikum, den
stora allmänheten; läsare-, åhörare- 1.
åskådarekrets. — Publika’n (lat.
publica’-nus), hos de gamla romarna en förpaktare
av vissa statsinkomster, t. ex. av
tullmedlen; även entreprenör av offentliga
arbeten. — Publikatio’n, offentliggörande,
utgivande (av böcker o. s. v.); en utgiven
skrift. — Publi’k internatione’Il rätt, jur.,
dets. som folkrätt. — Publi’kum, se Publik.

P. u. c., förk. för lat. post urbem co’nditam,
efter stadens (Roms) grundläggning.

Puccine’Ilia, svenskt växtsläkte tillhörande
fam. Grami’neæ. —■ P. di’stans (syn.
Gly-ceria d., Poa d.), saltgröe. — P. maritima
(syn. Glyceria m.), strandgröe.

Pucelle, fr. (1. pysä’ll; av lat. pu’llus, ung),
mö, jungfru. — Pucelle d’Orleans (1.
-dårlea’ng). Jungfrun av Orleans, Jeanne
d’ Are (1. sjan dark). — Pucelage (1.
pysöl-la’sj), mödom; svendom.

Pucheri’t, mmer., hyacintrött 1. brunt
vismut-vandanat i rombiska kristaller.

Puchto, se Pachto.

Puck (besläktat med isl. pu’ki, ond ande), i
den germanska mytologien en tomte, känd
som en skälmsk och retsam
upptågs-makare.

Puck, sportt., trissa (i hockey).

Pud, rysk vikt = 16,38 kg.

Pudding, eng., maträtt, som består av mjöl,
mjölk, ägg, smör och kryddor jämte kött,
fisk, potatis 1. d. — Puddingspulver kallas
olika pulverformiga blandningar, som
enbart vid utröring med vatten giva olika
slag av puddingar. — Puddingsten,
petrogr., konglomerat av flintbollar i en
grågul bindesubstans. Användes i
England som gatsten men även till vaser etc.

Puddla (eng. puddle), met., färska järn. —
Puddling, färskning av järn. — [-Pudd]ings-ugn,-] {+Pudd]ings-
ugn,+} flammug^, där järn färskas.

Pu’deln, en till silkeshundarna hörande hund.

Pude’nda, lat., pL, ana.t., födslodelar, blygd.
— Pudeur, fr. (1. pydö’r), blygsel;
blyghet; blygsamhet.

Pu’der (fr. poudre, av lat. pu’lvis, stoft,
damm), fint pulver, merendels av
stärkelse, som strös i håret 1. med en
puder-vippa anbringas på huden. — Puderdosa,

krig sk., dosa för mjölkrut, varmed
stubi-nerna till bomber inpudrades. —
Puder-socker = Farinsocker (se under Farina,
lat.). — Puder vatten, uppslamning av
pulver i en vätska, som efter anbringandet på
huden avdunstar och kvarlämnar pudret
jämnt utbrett. —• Pudervippa, för pudring
avsedd knippa av fjädrar 1. dun. — Pu’dra
(fr. poudrer), beströ med puder.

Pudeur, se under Piidenda.

Pudicite’t (av lat. pu’dicus, kysk), kyskhet,
ärbarhet. — Pudici’tia, kyskhet, ärbarhet;
rom. myt., kyskhetens gudinna.

Pu’dra, se under Puder.

Pudrett (fr. poudrette, av poudre, pulver),
ett gödningsämne, som består av torkade
och pulveriserade människoexkrement.

Pue’blo, sp., befolkad ort, by, köping, —
Pueblos 1. Puebloindianer, flera folk i
Arizona och Nya Mexiko.

Puerila, lat., flicka.

Puella’ris, bot., flick-.

Pu’er, lat., gosse, barn. — Sunt pueri pueri,
pueri puerflia tractant, pojkar äro pojkar,
och pojkar hava pojkaktigheter för sig. —
Pueril (lat. pueri’lis), barnslig; barnsligt
enfaldig; pojkaktig. — Puerilia, pL,
barnsligheter, pojkstreck. — Puerilite’t,
barnslighet; pojkaktighet. — Pueri’tia,
barndomen; gossåldern; fig., oskuldens
tid.

Puerpe’ra, lat. (av pu’er, barn, och pa’rere,
föda), med., barnaföderska,
barnsängskvinna. — Puerpera’1, som sammanhänger
med barnsäng. — Puerperalfeber,
barnsängsfeber. — Puerpe’rium, barnsbörd,
barnsängsperioden.

Puerto (1. poe’rtå), sp. (lat. poWtus), hamn.

Puff, eng., överdrivet offentligt beröm,
tidningsreklam ; utstående, pösig veckning på
klänningsärm; låg, helt stoppad stol 1.
mindre soffa utan ryggstöd. — Puffa för,
överhopa med oförtjänta lovord.

Puff ert (ty. Puff er), liten pistol.

Pu’ffinus, zooL, liresläktet, av fam.
Stormfåglar.

Pugila’tio 1. Pugila’tus, lat., knytnävestrid.
— Pugili’sm, boxning, boxningskonst. —
Pugili’st, knytnävskämpe, boxare. —
Pugi-listi’k, boxningskonst. —• Pugili’stisk, som
sammanhänger med knytnävestrid.

Pugnacite’t, lat. (av pu’gna, strid),
stridslystnad. — Pugna de la’na capri’na, eg.
strid om gethår; tvist om kejsarens skägg.

Puissance, fr. (1. -sa’ngs), makt, välde,
herravälde, myndighet; kraft, förmåga.

Pu’ja’, sanskr., ärebetygelse, dyrkan.

Pu’ka (ty. Pauke), tonk., ett slaginstrument
i form av en med skinn överspänd
koppar-kittel.

Puke, enl. folktron ond ande, som
nattetid suger kraft ur de sovande. Pukarna
äro trollkvinnornas tjänare och visa sig i
form av grå ullgarnsnystan. Jfr Puck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free