- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1084

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Puktörne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1084

Puktörne^—Pulvinar

Puktörne, hot,, se Ononis. — Pukvete, bot.,

se Melampyrum,

Pul, sing. av Fulbe (se d. o.).

Pulang (gr. poulan), spelt, insats i kortspel

(’Wlan").

Pulas, se Ramie.

Pulawarasmör, se Bassiasmör.

Pu^lcher, lat., vacker. — Pulcheri’n, ett
hud-försköning-smedel.

Pulche’rius och Pulehe’ria, mans- och
kvinnonamn (av lat. pu’lcher, vacker).

Pulche’rrimum, bot., mycket vacker. —
Pu’l-chrum, bot., vacker.

Pulcinella (Z. -tji’-), se Polichinelle.

Pulear, ind. myt., äktenskapets gud.

Pu’lex, lat., loppa.

Pulica’ria prostra’ta (syn. Innia p.), bot.,
loppört, sällsynt i s. Sverige. Tillhör fam.
Compo’sitæ. — Pulica’ris, lopp-.

Pulfcidæ, zool., loppor.

Puligny, fr. (1. pylinji’), omtyckt
Bourgogne-vin.

Pulk, po., en trupp kosacker.

Pulka, se Ack ja.

Pulla’rier {lat. pulla’rius, av pu’llus,
kyckling) , hönsvaktare; hos de gamla romarna
personer, som vårdade de heliga hönsen. —
Pullomanti’ (av gr. mante’ia, spådom),
spådom efter hönsens sätt att äta.

Pulla’stræ, zool., duvfåglar.

Pu^llmanvagnar, komfortabla sov- och
restaurangvagnar, infördes i
järnvägsdriften av amerikanen G. M. Pullman (1831
—97).

Pulmo, lat., anat. lunga. — Pulmona’1 1.
Pul-mona’r, som hör till 1. angår lungan. —
Pulmoni’, med., lungsot. — PuImo’nisk,
lungsiktig. — Pülmo’tor, med., apparat för
konstgjord andning.

Pulmona’ria, bot., förr officinelit växtsläkte
av fam. Börragina’ceæ. Vårväxter med
först röda, sedan violettblå kronor. Ett
antal arter från s. Europa med skiftande
blomfärger odlas som prydnadsväxter. —
P. angustifo’lia, smalbladig lungört. —
P. officina’lis, lungört.

PuImona’ta, zool., lungsnäckor.

Pulmo’tor, se Pulmo.

Pulo, malaj., ö (ofta i geografiska namn).

Pulpa, lat., kött; den köttiga massan av vissa
frukter; anat., tandens mjuka del; farm.,
mos, berett av krossade och kokade
frukter och rötter. — P. colocy’nthidum, se
Kolokvint. — P. tamarindo’rum cru’da, se
Tamarind. — PuIposite’t, köttfullhet. —
Pulpö’s {lat. pulpo’sus), köttartad.

Pulpe’t {lat. pulpitum), skrivbord 1. ställ
med sluttande skiva, skolbänk. —
Pulpet-tak, byggn., halvtak, blott åt en sida
sluttande yttertak.

Pu’lpitum, se Pulpet.

Pulposite’t, Pulpö’s, se under Pulpa.

Pulpo’sus, bot., saftig.

Pulque, sp. {1. -ke), en mexikansk rusdryck,
beredd av den jästa saften av Agave-2iTteT.

— Pulque de Mahio, en rusdryck, beredd
av majs.

Puls, hjälpredskap, varmed fisken skrämmes
på nät 1. kvar i notar.

Puls (av lat. pu’lsus, stöt, slag, av pe’llere,
stöta, slå), med., rytmiskt upprepad stöt
av hjärtat (hjärtpuls) och av pulsådrorna
1. artärerna (artärpulsar), särskilt den
på handledens insida. — Pulshammaren,
fys., ett instrument, som visar tryckets
verkan på kokpunkten. — Pulslära, se
Sfygmologi. — Pulsmätare, se
Sfygmo-meter. — Pulsåder = Artär (se d. o.). —
Pulsa’tio a’urium, bultande i öronen. —
P. ca’pitis, bultande i huvudet 1.
tinningarna. — P. co’rdis, hjärtklappning. —
Pulsatio’n 1. Pulse’ring, slag, slående
(hjärtats 1. pulsens). — PulsatiV, slående,
klappande. —■ Pulse’ra {lat. pulsa’re), slå,
klappa. — Pulsimanti’ (av gr. mante’ia,
spådom), spådom efter blodet vid
åderlåtning. — Pulsime’ter (av gr. me’tron,
mått), pulsmätare, sfygmometer (se vid.
d. o.). — Pulsio’n, fys., vågformig rörelse,
stöt, slag. — Pulsome’ter (av gr. me’tron,
mått), ett slags ångsugpump.

Pulsatnia, bot., växtsläkte tillhörande fan|.
Ranuncula’ceæ. — P. pa’tens, nipsippa. —
P. prate’nsis, fältsippa. — P. verna’Iis,
mo-sippa. —■ P. vulgaVis, backsippa,
backvippa.

Pulsatfllakamfer, se Anemonin.

Pulsa’tor, en mjölkningsmaskin av
sug-maskintypen.

Pulse’rande likström, elektrotekn., likström
med periodiska styrkevariationer.

Pulsi-, Pulso-, se Puls.

Pultifa’g (av lat. puls, gröt, och gr. fa’gein,
äta), grötätare.

Pultifo’rmsalva, kvicksilveroxidsalva
(mer-kurioxid blandad med lanolin 1. vit
vase-lin).

Pultost 1. Gammelost, en art surmjölksost.

Pultro’n {fr. poltron), feg stackare, mes,
"kruka’’\ — Pultroneri’ (fr. poltronnerie),
feghet, mesaktighet.

Pulu, namn på Barometz (se d. o.) fr.
Sand-wichöarna.

Pulver (av lat. pu’lvis, stoft, damm), farm.,
ett genom målning, stötning 1. siktning
fint fördelat ämne. — Pulverem ob o’culus
aspe’rgere, eg. strö sand i ögonen på
någon; slå blå dunster i ögonen på någon.

— Puherisatö’r 1. Pulverisa’tor, maskin
för pulverisering av hårdgods;
eau-de-colognes-dusch, rafraichissör (se vid.
d. o.). — Pulverise’ra, förvandla till
pulver, stöta 1. mala fint.

Pulvera’cea, bot., pulverformig.

Pulvi’llus, lat., med., en liten kudde, som
begagnas vid förbindning av sår.

Pulvina’r 1. Pulvina’rium, lat. (av pulvi’nus,
kudde, bolster), ett med kuddar betäckt
läger 1. säte. — Pulvina’ria medica’ta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free