- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1085

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pulvinata ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pulvinata—Punicin

1085

kryddpåsar. — 0’lium est pulvinar dia’boli,

lättjan är djävulens huvudkudde.

Pulvina’ta, hot., bildande dynor.

Pu’lvis, pl. Pu’lveres, stoft, damm; farm.,
pulver. — Pulvis adsperso’rius, ströpulver.
— P. aero’phorus, fräspulver. — P.
alu’mi-nis kinosa’tus beredes av kino, aromatiskt
pulver och alun. Brukas vid passiva
blodflöden m. m. — P. ama’rus ferra’tus, ett
maskmedel, beredes av kardemummafrön,
svavelsyrad järnoxidul, maskfrö och
renfana. — P. a’ri alkali’nus, ett
magstärkande pulver, beredes av rent kolsyrat
kali, vitkanel, kalmusrot, pimpinellarot
och dansk ingefära. — P. aroma’ticus,
aromatiskt, smakförbättrande pulver, beredes
av kardemummafrön, ingefära och äkta
kanel. — P. bicarbona’tis na’trici
tarta’ri-cus 1. P. effervescens compo’situs, laxerande
fräspulver, består av fräspulver och
vin-syrat kalinatron. — P. dentifrfcius,
tand-pulver. — P. efferve’scens, fräspulver,
vilket, löst i vatten, brukas som läskedryck.
Består av natriumkarbonat och vin- 1.
citronsyra. — P. glycyrrhi’zæ compo’situs,
lakritspulver. — P. gummo’sus, ett lenande
pulver, göres av althérot, gummi
arabi-cum och raffinerat socker. — P. gummo’sus
stibia’tus, bröstpulver. — P. hæmosta’ticus
Bonafoux, Bonafoux’ blodstillande pulver,
består av växtkol, gummi arabicum och
harts. — P. ipecacua’nhæ theba’icus,
kräkrotspulver med opium, beredes av
levantiskt opium, kräkrot och svavelsyrat
kali. — P. jala’ppæ hydrargyra’tus, ett
kraftigt avföringsmedel, beredes av
kalo-mel och jalapparot. — P. magne’siæ
aro-ma’ticus, Roséns ammpulver, beredes av
fänkål, det gula av pomeransskal,
mjölksocker och vit magnesia. Gives åt kvinnor,
som giva di, dels mot magsyra, dels för
att göra mjölken alkalisk. — P. magne’siæ
cum rhe’o, barnpulver, rabarberpulver,
med magnesia, består av fänkål, magnesia,
socker och rabarber. Gives åt dibarn mot
magsyra. — P. magnesiæ tarta’ricus
beredes av vinsyra, magnesia, socker och
pep-parmyntoljà. — P. ni’tri tartaricus,
kylande pulver, beredes av magnesia,
vinsyra, salpetersyrat kali och socker. —
P. py’rius, krut. — P. scillæ boraxa’tus, ett
urindrivande pulver, beredes av sjölök,
borax, socker och Tartarus depuratus. —
P. taraca’næ, se Kackerlackor. — P.
ta’r-tari compo’situs, tandpulver, beredes av
konsjonell, citronsaft, violrot, myrrha
electa, kino, cremortartari och nejlikolja.

Pulvis et u’mbra su’mus, lat., vi äro stoft och
skugga. ("Odæ" av Horatius.)

Pu’man = Kuguaren. Se Felis.

Pu’milus, -a, -um, lat., bot., dvärg-, liten.

Pumpa, bot., se Cucurbita.

Pu’mpernickel, ett slags grovt, klihaltigt
rågbröd, som ätes i Westfalen.

Pumpsot (av holl. pompsood), skeppsb.,
trummor kring sugrören till
länspum-pama i ett fartygs lastrum.

Punamu, se Pu.

Pu’nas, geogr., ödsliga, kala högslätter i
Sydamerikas Änder.

Punch, eng. {1. pöntj; av ital. Pulcinella [se
Polichinelle]), "Kasper", den lustiga
personen på Englands Kasperteatrar; namn
på en berömd engelsk skämttidning,
grundad 1841; punsch (se d. o.).

Puncheon, eng. (1. pö’ntjen), engelskt
rymdmått, för vin omkr. 3,8 hl., för öl 2,27 hl.

Puncta’tus, bot., punkterad. — Punktifo’rme,
hot., punktformig.

Puncticula, Pu’ncto m. fl., se under följ. ord.

Pu’nctum, lat. (av pu’ngere, stinga, pricka),
punkt (se d. o.). — P. cæ’cum, anat., den
blinda fläcken i ögat. — P. sa’liens, den
sprittande punkten; med., första märkbara
spåret av hjärtverksamhet hos fostret;
fig., huvudpunkten, det väsentliga. —
Puncto 1. In puncto, angående, beträffande.
— Puncto sexti 1. In puncto puncti,
beträffande sjätte budet. — Puncti’culæ, pL,
med., små punkter.

Pund = Lispund (se d. o.); dansk viktenhet
= 500 gr.; turkisk och egyptisk
myntenhet = 100 piaster; pund sterling (se
Pound sterling).

Pundigtal, kalibern å en artilleripjäs,
bestämd efter skålpundsvikten av den till
pjäsen passande järnkulan.

Pundfter, ind., brahminska skriftlärda i
Indien; asiater, som av engelska regeringen
utbildas i geodesi och för européernas
räkning företaga upptäcktsfärder till Tibet
o. a. svårtillgängliga trakter.

Pund ste’rling, se Pound sterling.

Pu’ner {lat. pæ’ni), fenicier och kartager. —
Pu’nica, hot., ett till fam. Myrta’ceæ
hörande busk- 1. trädsläkte. Av dess art
Pu-nica gr ana’tum, granatträdet, fås
granatäpplen. — Pu’nisk {lat. pu’nicus 1. pæ’ni~
cus), fenicisk; kartaginensisk. — Puniska
språket, det feniciska tungomål, som
talades i Kartago och dess besittningar. —
Puniska äpplen, granatäpplen. — Punisk
trohet, se Fides punica.

Pung (arab.-turk. kis), turkisk myntenhet:
en pung silver = 500 piaster == ungefär
80 kr.; en pung guld = 30,000 piaster
= ungefär 4,900 kr.

Pungdjuren, zool., Marsupia’lia, en ordning
inom däggdjurens klass. Hithörande djur
föda sina ungar i mycket ofullgånget
skick. Under tillväxttiden förvaras de i
en pung på moderdjurens buksida, varav
namnet. De flesta pungdjuren tillhöra
Australiens fauna.

Pungkräfta, zool, se Birgus.

Pu’nica, Pu’msk, Puniska språket m. fl., se
under Puner.

Puni’cens, hot., purpurfärgad.

Punici’n, se Pelletierin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free