Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Punition ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1086
Punition—Purgera
Punitio’n {lat, puni’tio), straff, tuktan. —
Punissa’bel, straffvärd. — Puniti’v,
straffande, tuktande.
Punje’tter (av fr. poignet, handlove) =
Plö-Töser (se d. o.).
Pu’nka, Pu’nkah (av hindost. pankha,
solfjäder), en i taket fäst fläkt, som
användes av engelsmännen i Indien vid hög
hetta. Den drives av en punkah-hoyy
punkaman, 1. av elektromotor.
Punkt {lat, j)u’nctumy av pu’ngeTe, stinga,
pricka), eg. det stuckna; styng, prick;
språkv,, skiljetecken (.), som brukas vid
slutet av en period; förkortningstecken
(såsom i "t. ex."); uteslutningstecken
(...); mat,, gränsen för en linje mot en
annan rumsstorhet;
multiplikationstecken; divisionstecken (:); tonk., (över 1.
under noten), staccato (se d. o.); (efter
noten), förlängning av dennas värde med
hälften; (två punkter [:]), repris (se
d. o.); hoktr., typografisk måttenhet
(= Vi2 linje = cm.) för bestämning
av stilkägeln; även stycke, avdelning;
omständighet, föremål; huvudfråga;
ögonblick, bestämd tid; bestämt ställe. —
Punkta’lglas användes i glasögon för
minskande av olägenheterna av en genom
glasen gående sned bliekriktning. —
Punkt atio’n, utkast; fördragspunkter;
även ett slags spådom efter vissa i bestämd
ordning satta punkter. — Punkte’ra {fr.
pointer), beteckna med punkter 1. prickar,
pricka; handelst., jämföra räkningsposter
och beteckna de riktiga med punkter. Jfr
I nt er punkt er a ; få brott på luft slangen i
ett bilhjul. — Punkte’ring, beteckning
med punkter 1. prickar; genomstickning av
luftslangen i pneumatiska hjul. —
Punkteringsmaner 1. Punkter’maner, inom
kopparstickskonsten modellering medelst
punkter; målark., färgernas påläggning
punktvis. — Punkte’rkonst, ett slags
spådomskonst efter punkter, förenade till
figurer. — Punktgravy’r, se
Punkteringsmaner. — Punktio’n 1. Piinktu’r, stickning,
styng; kirurg., operation medelst instick;
blåsstick. Jfr Akupufiktur och
Elektro-punktur. — Punktstil 1. Punktskrift, ett
slags relief tryck (se d. o.). — Punktuali’st,
en särdeles punktlig person. —
Punktuali-te’t, punktlighet, synnerlig noggrannhet.
—■ Punktuatio’n, beteckning med punkter,
prickning. —■ Punktue’Il {fr. ponctuel),
punktlig, noggrann. — Pu’nktum, punkt.
Därmed punktum, nog därom, ej ett ord
vidare om saken. — Punktu’r = Funktion
(se ovan); hoktr., ett redskap, medelst
vilket det på ett arks ena sida tryckta
inpassas på den andra sidans tryck. —
Punktögon, zooL, kallas insekternas
osammansatta ögon. Jfr Facettögon.
Puns {ty, Punzen 1. Bunzen, ital. punzone),
verktyg, som i metall- och läderarbeten
åstadkommer fördjupningar, framställan-
de figurer 1. ornament. — Punsa, arbeta
med puns. — Punsning, arbete med pims.
Punsch {eng. punch, av hindi panch,
sanskr. panca, fem, efter de urspr. fem
beståndsdelarna: sprit, vatten, socker,
citronsaft och krydda), en svensk
nationaldryck, beredd av socker, arrak och
vatten; även namn på andra likörartade
drycker. — Punschkopp, dets. som
Krämkopp. — Punschskatt, Punschstämpel,
skatt på punsch, i form av på kärlet
fast-limmad beläggningsstämpel.
Punsning, se Puns.
Punte’llo, ital., hyggn., en ofta på
byggnads-1. skulpturverk befintlig stötta.
Pu’nta, sp., hamn, hamnstad.
Punto, ital., tonk., punkt. — Punto d’a’rco, se
A punto d^arco.
Pupi’ll (av lat. pu’pillus, föräldralös gosse,
fem. pupi’lla), myndling; (av lat. pu’pilla,
ögonsten), anat., det cirkelrunda hålet i
ögats regnbågshinna. — Pupillkassa,
kassa, ur vilken avlidna medlemmars
omyndiga barn erhålla understöd. —
Pupillkollegium, förmyndarkammare. —
Pupilla’r, som har avseende på ögats pupill
1. en myndling. —■ Pupillarite’t,
minderårighet.
Pupp 1. Popp, överbyggnad akterut på de
svenska 1700-talsgalärerna.
Pu’ppa (av lat. pupa, liten flicka, docka),
zool., det vilostadium i insekternas
utveckling som ligger mellan larvtillståndet och
den fullbildade insekten.
Pu’ppis, astr., se Skeppet Argo.
Pu’pula, lat., hot., pupill (se d. o.).
Pupunha (Z. popo’nja), se Bactris.
Pur {lat. pu’rus), ren, oblandad; oförfalskad,
äkta; idel.
Pura’na (av sanskr. pura, fordomdags), en
samling fornindiska diktverk.
Puré 1. Pyré {fr. purée, av purer, avskumma,
avsila och detta av lat. pufrus, ren,
rensad), ärt-, höns-, kräft- 1. annat slags
soppa, vars fasta beståndsdelar
frånsilats; även potatis 1. andra grönsaker i
form av mos.
Purée, fr. {1. pyre’), se föreg. ord; kem.,
indiskt gult (se Jamie indien).
Purga’, sibirisk snöstorm.
Purga’ntia, Purgatio’n, Purgato’rio,
Purga-to’rium m. fl., se Purgera.
Purgati’n 1. Purgato’1, kem.,
antrapurpurin-diacetat. Användes som avföringsmedel
samt som betmedel vid garvning.
Purge’n, farm., fenolftalein, använt som
avföringsmedel.
Purge’ra {lat. pur ga’re), rena, rensa; luttra;
urskulda, rättfärdiga; med., laxera,
använda avförande medel. — Purge’rande
medel, avförande medel. — Purgernötter,
se latropha. — Purgernötolja, se
Curcas-olja. — Purga’ntia, pl., 1. Purgatfv,
avförande medel. — Purgatio’n, rening,
avföring; rättfärdiggörelse. — Purgato’rio,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
