Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Puri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Puri—Putillus
1087
ital.y skärselden; titel på andra
avdelningen av Dantes "Commedia divina" (se
d. o.). — Purgato’rium, lat, skärselden;
jur.f värjemålsed.
Puri, en brasiliansk folkstam.
Purifa’ctio Marie m. fl., se under följ. ord.
Purifie’ra (lat. purifMre), rena, rensa,
luttra. — Purifa’ctio Mariæ, Marias
ren-selsedag. Jungfru Marias kyrkotagning,
kyndelsmässan (se d. o.). —
Purificato’-rium, reningskläde, i katolska kyrkan den
linneduk, varmed nattvardskalken
avtorkas. — Purifikatio’n, rening, rensning,
luttring. — Puri’sm, språkrensning,
strävan att befria ett språk från ord av
främmande ursprung. — Puri’st, språkrensare.
—• Puri’stisk, språkrensande. — Purite’t
(lat. pu’ritas) f renhet, oskuld.
Pu’rim, hebr. (av pers. pur, lott, del), 1.
Purimfesten, en judisk fest, som firas i
mars till minne av huru drottning Ester
räddade israeliterna undan Hamans
stämplingar.
Puri’n, kem., kvävehaltig organisk förening,
som bildar modersubstans till de s. k.
purinbaserna, t. ex. urinsyra, kaffein, tein,
teobromin m. fl. — Purinba’ser, se föreg.
Puri’sm, Puri’st, se under Purifiera.
Purita’ner (eng. puritans, av lat. pu’ritas,
renhet), från slutet av 1500-t. benämning
på de engelska protestanter, som ivrade
för att i kyrkan återinföra hela den urspr.
asketiska renheten.
Purite’t, se under Purifiera.
Purjolök, se Allium.
Pu’rkinjes fenome’n, fys., kallas det
förhållandet att blå och gröna ytor ännu kunna
iakttagas vid så svag belysning att röda
ytor te sig alldeles färglösa.
Purohita (sanskr., "ställd i spetsen"), ind.
relig., furstlig huspräst.
Purple ore, eng. (1. pörpl år), "purpurmalm".
Se Kishränder.
Purpur (lat. pu’rpura, av gr. por fy’ra, eg.
purpursnäcka), en dyrbar röd färg, i
forntiden beredd av purpursnäckans saft,
numera tillverkad av anilin och alizarin;
även purpurdräkt, purpurmantel; fig.,
makt, glans, prakt; furstlig, konungslig
värdighet. — Pu’rpura, zool., se
Purpursnäcka-, med., fläckvis uppträdande
blödningar i huden. — Purpura’ter, de i
purpurmantlar klädda kardinalerna. —
Pur-pura’scens, hot., purpurrodnande. —
Pur-purblått = Indigopurpur (se d. o.). —
Purpurbräcka, hot., se Saxifraga. —
Pur-pu’reus, hot., purpurröd. — Purpuri’n,
kem., trioxiantrakinon, ett av krapprotens
färgämnen. — Purpurfno, ital., ett slags
konstgjord, oftast röd glasmassa, varmed
byggnader prydas. — Pur puri’t, paleont.,
förstenad purpursnäcka. — Purpurli’n,
hot., es Linum. — Purpuroxantfn, kem.,
dioxiantrakinon. Jfr Purpurin. —
Purpursnäcka, zool, benämning på de till buk-
21. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. IL
fotingarna hörande släktena Murex och
Pu’rpura, vilka ur en körtel avsöndra en
saft, som under inverkan av ljus och luft
blir starkt röd (purpurfärgad). —
Purpursyra, kem., en ur urin framställd syra. —
Purpurträ, se Amarantträ.
Purra, sjöv., väcka sovande. — Purrkvart,
tid för klädsel vid purrning nattetid.
Purrée, se Purée.
Purrhavre, hot., se Avena.
Pur sang, fr. (1. pyr sang), fullblod; av
renaste vatten.
Purse seine, eng. (1. pörs sen), ett slags
fisknot.
Purule’nt (lat. puruWntus, av pus, gen.
puris, var), med., som innehåller var. —
Purule’nta, pL, medel, som befordra
varbildning. — Purule’ntia, mognad,
varbildning.
Pu’rus, lat., ren (se pur).
Purusha, ind. myt., en ur jätte, av vars kropp
världen byggdes.
Pus, gr., fot.
Pus, lat. (gen. pu’ris), med., var.
Puseyism (Z. pjusii’sm), den av den engelske
teologen Pusey (1. pju’si) i 19 :e årh.
framkallade religiösa rörelse, som sökte närma
den engelska statskyrkan till katolicismen.
— Puseyi’stisk, som har avseende på
pu-seyismen. — Puseyi’t, anhängare av denna
rörelse.
Pu’shan, ind. myt., "födaren",
"uppehållaren", en specialgud för boskapen.
Pushball, eng. (av push, knuffa, och hall,
boll), avart av fotboll, där bollens
diameter är 1,5 m.
Pusillani^m (lat. pusillani’mis), klenmodig,
försagd. — Pusillaniinite’t, klenmodighet,
försagdhet.
Pusillus, -a, hot., liten.
Pusjto’ = Pasjto (se d. o.).
Pu’s.sel, försvenskning av Puzzle (se d. o.).
Pusse’ra (fr. pousser), eg. stöta; knuffa;
hjälpa, driva 1. skuffa fram; (fr. hosseler),
driva i metall. — Pussera sig, komma sig
upp, armbåga sig fram.
Pu’sta, försvenskning sly Puszta (se d. o.).
Pu’stel, 1. Pu’stula, sv. pl. Pustler, med., en
finne 1. annan med var fylld upphöjning i
huden. ^ Pustula malfgna,
mjältbrands-karbunkel. — Pustula’ntia, pL,
blåsdragande medel. — Pustula’tus, hot., med blåsor 1.
bläddror. — Pustulö’s (lat. pustuWsus),
som har hudutslag, finnig.
Pustertalrasen, nötboskapsras från
österrikiska Alperna.
Puszta, magyar. (1. pu’sta), ungersk
lantgård; hed, stäpp.
Puta’men, lat., hot., skal; det köttiga lagret
på en stenfrukt; farm., droger av
frukt-1. fröskal.
Putatio’n, lat., memng, förmodan. —
Puta-ti’v, förmodad, förment.
Putnius, lat, hot, (liten) gosse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
