Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Putney ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1088
Putney—Pyramid
Putney, eng. (L pa^ttni), stadsdel i s.v.
London, huvudstation för stadens roddidrott.
Puto’rius, zooL, illersläktet. — P. fu’ro,
fret-ten, hålles ofta tam för kanin jakt. —
P. puto’rius, illern.
Putre’do, lat., med., ruttenhet, röta. —
Putre-fie’ra 1. Putrefice’ra, ruttna; bringa till
förruttnelse. — Putresce’ns 1.
Putrefak-tion, förruttnelse. — Putresci’n, kem.,
tetrametylendiamin, organisk bas, som
stundom uppstår vid äggviteförruttnelse.
Putri’d, rötartad, rutten. — Putridfeber,
brandfeber, rötfeber. — Putridgift,
förruttnelsegift. — Putridite’t, tillstånd av
förruttnelse.
Puts {ty. Putz), kalk-, cement- 1.
gipsbeläggning på murar, väggar, innantak m. m.
Puttees, eng. (1. po’ttiss), benlindor.
Pu’tti, ital. (pl. av pu’tto, pys), konstt.,
amo-riner, genier i form av oftast nakna
barngestalter.
Putte, se Putti.
Puys, fr. (1. pyi’), geogr., benämning på
slocknade vulkankäglor.
Puzzelspel (eng. puzzle), sju geometriska
skivor med vilka figurer läggas; läggspel
av i bitar skurna tavlor 1. d.
PuzzuoIa’njord, geoL, i trakten av den
italienska staden Puzzuo’li förekommande
vulkanisk jord (en trakyttuff), av vilken
cement beredes.
pxt., förk. för lat. Pinxit (se d. o.).
Pyekchysis (av gr. py’on, var), med.,
var-utgjutning. — Pyemi’ (av gr. ha’ima,
blod), varfeber, blodförgiftning genom
var. — Pye’misk, som har avseende på
varfeber. — Pye’sis, varbildning.
Pyeli’t 1. Pyelftis (av gr. py’elos, kar,
bäcken), med., inflammation i njurbäckenet.
Pyemi’, Pye’sis, se under Pyekchysis.
Pyenga’duträ, Pinga’doträ, Sa’mbea {1. -bi),
Yeru’l, träslag för hus- och skeppsbyggnad
från Bortre Indien av osäkert botaniskt
ursprung.
Pygmæ’us, -a, hot., dvärglik.
Pygmali’on (lat. Pygma’lion), gr. myt., av
en konung på Cypern förfärdigad
kvinnobild av elfenben, som han förälskade sig
uti och som Afrodite på hans bön skänkte
liv.
Pygméer (gr. pygmai’oi, lat. pygmæi, av gr.
pygme’, knytnäve), ett dvärgfolk, som
omtalas av den forngrekiske skalden
Ho-meros.
Pygo’pagus (av gr. pyge’, bakdel, och page’is,
förenad), med., med sittbenet
sammanvuxna tvillingar. — Pygo’podes, zool.,
gumpfotade fåglar. — Pygosty’1 (av gr.
sty’los, pelare), anat., plogbillsliknande
skelettdel, som hos de flesta nu levande
fåglar bildar ryggradens slut.
Pyja’mas 1. Pa’jamas (av pers. paejama, ett
slags vida byxor), nattdräkt, bestående av
byxor och jacka.
Pyk, fi., av bästa beskaffenhet, prima vara.
Pykni’t (av gr. pykno’s, tjock, tät), miner.,
en art topas. — Pyknome’ter 1. Pyknosko’p
(av gr. me’tron, mått, 1. skope’in, se), fys.,
täthetsmätare, en apparat, för
bestämmande av den eg. vikten hos vätskor och
pulverformiga kroppar. — Pykno’s,
förtätning, förtjockning. — Pykno’stylon,
byggn., byggning med pelare, som stå tätt
intill varandra. — Pykno’tisk,
förtjockan-de, förtätande.
Pyla’des, gr. sag., Orestes’ vapenbroder och
Elektras make; fig., en trogen vän.
Pylaiska amfiktyonien, se under
Amfiktyo-ner.
Pyllnavatten, farm., ett bittervatten från
Brüx i Böhmen.
Pylo’ner {gr. pylo’nes, av pyW, dörr), byggn.,
två tornlika byggnader på ömse sidor om
huvudportalen till fornegyptiska tempel.
Pyloro’s, ^r. dörr- 1. portvakt. — Pylo’rus,
lat., ajiat., nedre magmunnen, magsäckens
nedre öppning. — Pylo’risk {lat.
pyWri-cus), som tillhör pylorus.
Py’ndare (av lat. po’ndus, vikt), ett slags
besman med fast upphängningspunkt och
efter den längre, graderade armen
flyttbar vikt.
Pynt {holl. punt), spets, t. ex. på ett
ankar-fly.— Pynt 1. Pyntning, klädd, konisk
spets på ändan av en tross. — Py’nta,
förse trossar med pyntning.
Pyocarcino’ma (av gr. py’on, var), med.,
kräfta med varbildning. — Pyoce’le,
var-bråck. — Pyoceno’sis, varuttömning. —
Pyochezi’, varavgång vid avföringen. —
Pyocæli’, varsamling i underlivet. —
Pyo-cy’stis, varböld. — Pyoftalmi’,
ögon-inflammation med varflytning. — Pyoge’n,
varbildande. — Pyogena bakterier,
varbil-dande bakterier. — Pyoge’nesis,
varbildning. — Pyohæmi’ = Pyemi (se d. o.). —
Pyome’tra, varsamling i livmodern. —
Pyoperica’rdium, var i hjärtsäcken. —
Pyorré (av gr. re’in, flyta), varflytning.—
Pyosa’lpinx, var i äggledarna. —
Pyotho’-rax, var i lungsäcken. — Pyova’rium, var
på äggstockarna.
Pyokta’mium, kem., ett färgämne,
metylviolett.
Pyra’cea, hot.,^ på Pyrus (se d. o.).
Pyralloli’t, miner., ett svart talk- och
kalk-jordssilikat.
Pyrami’d {gr. pyrami’s), byggn., benämning
på de egyptiska konungagravarna, vilkas
fyra i höjden snett uppstigande sidor
förena sig i en spets; mat., en polyeder (se
d. o.), som begränsas av en månghörnig
figur (basen) och så många i en punkt
sammanträffande trianglar, som. basen har
sidor; spelt., ett biljardspel, där bollarna
i början ligga ordnade som en pyramid. —
Pyramida’Iis, hot., pyramidlik. —
Pyra-mida’lisk, pyramidformig; fig.,
utomordentlig, ofantligt stor. Jfr Succés
pyra-midal. — Pyramidboj 1. Pyramidflotte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
