- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1090

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pyrologi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1090

Pyrologi—Pål

Pyrologi’ (av gr, pyr, eld, och lo’gos, lära),
läran om elden.

Pyrolusi’t, miner., brunsten (se d. o.).

Pyromachi’ter (av gr, pyro’machos,
oför-brännelig), pL, miner., fältspatartade
mineralier.

Pyromani’ (av gr. pyr, eld, och mani’a,
raseri), med., mordbrandsmani. —
Pyro-ma’n, en med denna mani behäftad person.

Pyromanti’ (gr. pyromante’ia, av pyr, eld,
och mante’ia, spådom), spådom efter eld.

Pyromeri’d, petrogr., klotporfyr, porfyr, som
innehåller kulor av annan
sammansättning.

Pyrome’ter (av gr. pyr, eld, och metre’in,
mäta), fys., eldmätare, ett instrument,
varmed mycket höga värmegrader kunna
mätas.

Pyromorfi’t, miner., ett mineral av klorbly
och fosforsyrad blyoxid.

Pyro’p (av gr. pyropo’s, eldfärgad), miner.,
mörkröd granat från Böhmen.

Pyropissft, miner.ett hartsartat ämne, av
vilket fås paraffin.

Pyrorti’t, miner., ett slags ortit (se d. o.).

Pyrosfn, se Erythrosin.

Pyro’sis (av gr, py’rosis, inflammation),
med., halsbränna, magsyra.

Pyrosko’p (av gr, pyr, eld, och skope’in, se)
= Pyr ometer (se d. o.).

Py rosmali’t, miner., ett av järn- och
manganoxidul bestående mineral.

Pyrostibni’t, miner., antimonblände.

Pyrosyror, kem., dels organiska syror,
bildade genom torrdestillation av andra
syror, dels oorganiska syror, bildade
genom vattenavspjälkning av vanliga syror.

Pyroteknfk (av gr. pyr, eld, och te’chne,
konst), fyrverkerikonst; fyrverkeri. —
Pyrote’kmker, fyrverkare. — Pyrote’knisk,
till fyrverkerikonsten hörande.

Pyrothonfd, kem., pappersolja.

Pyro’ticum, pl. Pyro’tica (av gr, pyr, e\å),
med,, bränn- 1. frätmedel. — Pyro’tisk,
brännande, frätande.

Pyrotypi’ (av ö^r. pyr, eld, och ty’pos, prägel,
bild), ett sätt att tillverka träornament.

Pyroxe’n, miner., benämning på en grupp
gröna, glänsande mineral, som ha rombisk
1. monoklin kristallform och utgöra enkla
silikat av järn, mangan, magnesium och
kalcium.

Pyroxeni’t, petrogr., en huvudsakligen av
pyroxener (se d. o.) bestående bergart.

Pyroxyli’n = Nitrocellulosa (se d. o.).

Pyrrha, se Devkalion,

Pyrrhiche, gr., en forngrekisk vapendans.

Pyrrhi’chius (gr, pyrrhi’chios), metr., en av
två korta stavelser bestående versfot.

Pyrrhonfsm, en av den fomgrekiske
filosofen Py’rrhon framställd lära, som
förnekar möjligheten av varje kunskap. Jfr
Skepticism,

Py’rrhos {lat, Py’rrhus), gr, sag, =
Neo-ptolemos (se d. o.).

Pyrrhosideri’t 1. Göthft, miner., ett slags
järnoxidhydrat.

Pyrrhosseger, se Pyrrosseger.

Pyrrhotfn = Magnetkis (se d. o.).

Py’rrhula, zooL, domherresläktct.

Py’rrhusseger, se Pyrrosseger.

Pyrro’l (av gr. pyrrho’s, eldröd, och lat.
o’leum, olja), kem., en färglös olja, som
förekommer i stenkolstjära.

Py’rrosseger, Pyrrhusseger, efter konung
Pyrrhos (lat. Py’rrhus) av Epirus, som
efter en av sina segrar över romarna
utbrast: "En sådan seger till, och jag är
förlorad!" beteckning för en dyrköpt
framgång, en seger, som försvagar segraren
mera än den besegrade.

Pürschjakt, jaktt., smygjakt på kronhjort.

Pyrus, bot., trädsläkte, tillhörande fam.
Rosa’ceæ, underfam. De viktiga

arterna äppel- och päronträd odlade i en
oerhörd mångfald former. — P. bacca’ta,
införd från Sibirien. — P. commu’nis,
päronträd. — P. malus, äppelträd, apel.

Pythagoré, anhängare av den forngrekiska
filosofen Pythago’ras (lat. Pytha’göras).

— Pythagore’isk, som har avseende på
Pythagoras och hans lära. —
Pythago-reiska filosofien, Pythagoras’ lära, enl.
vilken talen utgöra tingens väsentliga
form och de element, av vilka tingen bestå.

— P. lärosatsen, mat,, satsen att i en
rätvinklig triangel summan av kvadraterna
på kateterna är lika med kvadraten på
hypotenusan. — P. tabellen,
multiplikationstabellen. — Pythagoreiskt kors,
gaffelkors, ett som bokstaven Y format kors.

PytWa (lat, Py’thia), Apollons prästinna i
Delfi, vilken förkunnade orakelsvar. —
Py’thisk, som har avseende på Apollon,
som är helgad åt honom. — Pythiska
spelen, i det gamla Grekland en
nationalhög-tid, som vart fjärde år firades vid Delfi
till minne av Apollons seger över draken
Python, — Py’thius, gr, myt., den pytiske,
binamn till Apollon såsom segrare över
Python. — Py’thon, en fruktansvärd orm 1.
drake, som dödades av Apollon. —
Python-ormarna, zool., Pythoni’dæ, en familj av
de giftlösa jätteormarna i (^amla världens
heta länder. Har likt boaormarna
förkrympta bakre extremiteter, i olikhet med
dem framtänder i överkäken.

Pyulki’ (av gr. py’on, ysly, och he’lkein,
draga), med., uttömning av var. — Pyuri’
(av gr. u’ron, urin), var i urinen.

Pyxida’tus, hot., trattlik.

Py’xis 1. Pyxi’d (av gr. pyxi’s, dosa, ask),
dosa 1. kärl, vari katolikerna bevara
hostian (se d. o.).

Py’xis, astr., stjärnbilden Skeppsl^
om-passen på s. hemisfären.

Py’xkailax, gr., med händer och fötter, av
alla krafter.

Påfågeln, astr., se Pavo.

Pål, svensk namnform för Paulus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free