- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1091

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Påsk ... - Q

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Påsk—Q. C.

1091

Påsk (hebr. pe^sach, av pasa’ch, skonande gå
förbi; gr. och lat. pascha), en judisk
hög-tid (se vid. Passa); en kristen högtid, som
firas till minne av Kristi uppståndelse. —
Påskcykel, kronoL, en tidrymd av 532 år.

Påsklilja, bot., se Narcissus.

Påve (av lat. pa’pa, gr. pa’ppas, fader),
benämning på Roms biskop såsom den
romersk-katolska kyrkans andliga
överhuvud. — Påvekorset, ett latinskt kors (se
d. o.) med tre par armar, det översta
kortast, det nedersta längst. — Påvlig 1.
På-visk (fr. papal), som har avseende på
påven 1. påvedömet. — Påvliga
reservationer, se rniåer Reservera.

På’ver, se Pauvre.

Pä’ivä, fi. myt., solen såsom en
fruktbarheten befordrande gudom. — Päivätär,
Päiväs dotter. — Päivilä, ett f järrbeläget,
härligt sagoland.

Päl, kallades de små knappar av silver inuti
silverdryckeskannor, som angåvo måttet.
Härav uttrycket att "tömma ett
dryckeskärl till sista pälen". Jfr Pegel.

Päll (mlty. pelle, urspr. av lat. pa’llium,
mantel, täcke), rektangulär duk, som enl.
gammalt svenskt bruk hölls över brudparet
vid vigsel {Brudpäll), Över kistan vid
begravning (Gravpäll), 1. spändes upp över
en person som man särskilt ville hedra.

Pär (fr. pair, eng. peer, av lat. par,
jämlike) , urspr. titel för en länsherres
vasaller, vilka dömdes blott av sina likar, senare
för medlemmar av den engelska och
franska högadeln (i England: hertigar,
markiser, earler, viscounter och baroner, vilka
såsom pärer hava säte i överhuset).
Pärsdomstolen, fordom i Frankrike
konungens domstol, där hans omedelbara
vasaller (pairs de France) voro bisittare.
— Pärskammaren, Frankrikes
pärsinstitution, upphävd 1848. — Pärskap (fr.
pairie, eng. peerage), en pärs värdighet
och politiska rättigheter.

Pärk, spelL, ett gotländskt bollspel, som
spelas utan sällträn.

Pärl, se under följ. ord.

Pärla (av mlat. pe’rula, dimin. av pi’rum,
päron), i pärlmusslans inre
förekommande, hård, rundad, pärlemorskimrande
bildning av fosforsyrad och kolsyrad kalk. —

Pärl 1. Pärlstil = Halvkorpus (se d. o.).

— Pärlaska, ett slags vit aska, beredd av
pottaska. — Pärlbambu 1. Whangee, en art
bamburör med tjocka väggar och smalt
hålrum. — Pärlbandsförmörkelse, astr.
Om vid total solförmörkelse sol- och
måndiametrarna äro mycket nära lika
varandra, händer det någon gång att
solkanten som en rad lysande punkter lyser fram
mellan bergen på månranden. Härav
namnet. — Pärldiaba’s, miner., se Variolit. —
Pärldruva, Pärlhyacint, hot., se Muscari.

— Pärlemor (ty. Perlmutter), det hårda,
regnbågsskimrande ämne, som utgör
insidan av pärlmusslans skal. —
Pärlemorglas, se Brokadglas. — Pärlessens (1.
-essa’ngs) = Essence d’Orient (se d. o.).

— Pärlmossa, se Caragheen. —
Pärl-mussla, zool., benämning på de musslor,
som frambringa äkta pärlor. Den
förnämsta pärlmusslan, Meleagrina
margariti-fera, finnes i Indiska havet och Persiska
viken. Den europeiska flodpärlmusslan,
Margarita’na margaritifera, förekommer
hos oss i vattendrag med stenig botten. —
Pärlsot, veter., ett slags tuberkulos hos
djur. — Pärlstav, hyggn. = Astragal (se
d. o.). — Pärlstil = Pärl (se ovan). —
Pärlsvulst, med., benämning på små hårda,
vita, pärlliknande hudknölar. —
Pärl-uggla, zool., se Nyctala. — Pärlvitt, se
Blanc de perle och Vismutvitt.

Päronträd, bot., se Pyrus.

Pärsdomstolen, Pärskammaren, Pärskap, se
under Pär.

Pärt (holl. paard, eg. häst), skeppsb., stående
tackling å bommar, rår m. m. till stöd för
manskapet vid arbete till väders.

Pärta (fi. päre), stugubloss; till taktäckning
brukad lång, tunn spjäla.

Pätin, Pätfna (ry. pjati’na), ’’femting",
benämning på de fem distrikt, i vilka
republiken Novgorod var delad. Ingår i
svenska konungatiteln under 1500-t.

Pö’bel (av fr. peuple, lat. po’polus, folket),
pack, slödder, det lägre folket.

Pö’rte (fi. pi’rtti), en finsk bondes
dagligstuga.

Pösmunkar, i munkpanna gräddade och med
sylt serverade bakverk av vetemjöl, sur
grädde, ägg, smör och socker.

Q-

De ordförklaringar, som icke äro upptagna
under Q, torde sökas under K.

Q som romerskt taltecken 500, Q = 500,000.

Q, förk. för Quintus m. fl. latinska namn.

Q såsom mynttecken betecknar på äldre
franska mynt Chalons, på nyare
Per-pignan.

q, förk. för lat. quadrans (fjärde delen),
farthing (se d. o.).

Q, B., förk. för eng. Queens bench (se d. o.).
Q. B. F. F. S. 1. Q. B. F. F. Q. S., förk. för
lat. quod bonum, faustum felix que sit (se
d. o.).

Q. C., förk. för eng. Queens Counsel (se
under Counsel).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free