- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1092

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - Q. D. B. V. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1092

Q. D. B. V.—Qualité

Q. D. B. V., förk. för lat. quod Deus bene
v er tat, Gud styre detta till det bästa.

Q. E., förk. för lat. quinta essentia,
kvintessens.

q. e., förk. för lat. quod est, vilket är, vilket
betyder. — q. e. d., förk. för lat. quod erat
demons t randum, vilket skulle bevisas.

Q. I. P., förk. för lat. quiescat in pace, vile i
frid.

q. 1., förk. för lat. quantum lihet, efter behag.

Q. M. O., förk. för lat. qui mortem obiit, som
avled.

q. p., förk. för lat. qua’ntum, pla’cet, så
mycket som behagas, quantum pro’diit, så
mycket som utkommit (i bokkataloger).

q. s., förk. för lat. qua’ntum sa’tis 1.
quantum su’fficit, så mycket som erfordras,
tillräckligt, lagom.

Qu., förk. för Quintus m. fl. latinska namn.

Qua, lat, som i egenskap av.

Qua’di, lat., kvader (se d. o.).

Quadrage’na, lat., tidrymd om 40 dagar;
vanlig botövningsperiod inom katolska
kyrkan.

Quadragena’rius, lat., en fyrtioårig man.

Quadrage’sima, lat., den fyrtionde (nämligen
di’es, dag), fyrtionde dagen före
långfredagen, sjätte söndagen före påsk, som av
katolikerna även kallas Invocavit (se
d. o.), första dagen i fyrtiodagsfastan. —
Quadragesima’lfastan, se
Kvadragesimal-f as tan.

Quadra’ngulum, bot., fyrkantig.

Qua’drans, lat., en fjärdedel; romerskt mynt
= 1/4 as; vikt = 3 uns. — Quadrans
hono-ra’rius, herald., figur som upptager högst
en fjärdedel av en vapensköld samt är av
annan färg än denna.

Quadra’trix, lat., mat., benämning på en
kroklinje som av greken Deinostratos
användes för lösningen av cirkelns
kvadratur. Jfr Quadratura circuli.

Quadra’tum, lat., mai., kvadrat, kvadratben.
Quadratum geome’tricum, astr., medeltida
arabiskt instrument för uppmätning av
zenitdi stanser.

Quadratu’ra ci’rculi, lat., mat., cirkelns
förvandling till kvadrat; bestämmande av
ytan av en cirkel, då radiens längd är
given.

Quadra’tus ho’mo, lat., kort, undersätsig
man; duktig man.

Quadrie’nnium, lat. (av qua’ttuor, fyra, och
a’nnus, år), tid av fyra år.

Quadrifo’lia, bot., fyrbladig.

Quadri’ga, lat. (av quadri’juga, fyrspann),
en med fyra hästar bredvid varandra
förspänd antik krigs-1. kappkörningsvagn. —
Quadriga’tus, lat., romersk denar med en
quadriga i prägeln.

Quadrille, fr. (1. kadri’j), dansk., kadrilj, ett
slags fransäs (se d. o.); spelt., lomberspel,
spelat på fyra man hand.

Quadrilo’ba, bot., fyrflikig.
Quadrinomium, lat., en storhet, som består

av fyra delar. — Quadriparti’tus, delad i
fyra delar.

Quadrire’m, lat., fyrroddarskepp.

Quadri’vium, lat. {av qua’ttuor, fyra, och
vi’a, väg), korsväg, ställe, där fyra vägar
stöta tillsammans; i medeltidsskolorna
benämning på geometri, astronomi,
aritmetik och musik, vilka jämte grammatik,
dialektik och retorik (trivium), utgjorde
de s. k. sju fria konsterna.

Quadru’maiia, lat. (av qua-ttuor, fyra, och
ma’nus, hand), zool., fyrhänta, en till
däggdjurens klass hörande ordning.

Quadru’peda, lat. (av qua’ttuor, fyra, och
pes, fot), zool., fyrfotadjur.

Quæ a pu’ero discuntur, tena’cius hærent, lat.
ordspr., barnaminnet är troget.

Quæ no’oent do’cent, lat. ordspr., eg. det, som
skadar, ger lärdom; av skadan blir man
vis.

Quæ non posui’sti, nec to’llas, lat. ordspr.,
den, som ingenting sår, har ingenting att
skörda.

Quæ, qua’lis, quanta, lat., vad, hurudan,
huru stor? de tre huvudfrågorna med
avseende på ett föremåls egenskaper. Brukas
även som ett uttryck av förvåning.

Quære adole’scens, u’tere se’nex, lat. ordspr.,
ungdoms sådd blir ålderdoms skörd.

Quærit deli’rus quod non resjpo-ndet
Home’-rus, nylat. ordspr., en narr kan fråga mer,
än tio vise kunna besvara.

Quæsi’tis u’tere, lat., ordspr., njut vad du
har; tag dagen sådan den kommer.

Quesi’tor, lat., rannsakare; bland romarna
en av folket förordnad
’^undersökningsdomare".

Quæ’stio, lat., fråga;.undersökning. — Q. an,
frågan huruvida, den tvistiga frågan. —
Q. facti, frågan efter det faktiska. —
Q. ju’ris, rättsfråga. — Q. quo’modo,
frågan på vad sätt. — Perso’na quæstio’nis,
personen i fråga.

Quæ’stor, Quæstu’ra, se Kvestor, Kvestur.

Quai, fr. (1. kä [hårt k]), kaj (se d. o.). —
Quai d’Orsay, fr. {L d’årsä’), strandgata
i Paris. Franska utrikesministeriet är
beläget vid denna gata och plägar därför
ofta benämnas med gatans namn.

Quaker oats, eng. (1. koä’kö åts), engelskt
och amerikanskt namn på ångpreparerade
havregryn. Jfr Quakers. — Quaker rice,
eng. (1. - rais), ångpreparerat ris. —
Quaker wheat, eng. (1. - oi’t),
ångpreparerat vete.

Quakers, eng. (1. koä’körs), kväkare.

Qua’lis rex, ta’lis grex, lat. ordspr., sådan
konung, sådana undersåtar, sådan herre,
sådan dräng. — Q. quæ’stio, tale
respo’n-sum, sådan fråga, sådant svar; som man
ropar i skogen får man svar. — Q. vir, talis
ora’tio, sådan man, sådant tal.

Qualitas, lat., kvalitet.

Qualité, fr. (1. kalite’; lat. qua’litas),
egenskap, beskaffenhet; böjelse, fallenhet; god

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free