Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - Qualiter taliter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qualiter taliter—Quebracho
1093
egenskap; stånd, anseende, värdighet;
titel. Jfr Kvalitet, — Gens de qualité (Z.
sjang dö -), förnämt folk. — Homme de
qualité {L åmm -), förnäm man.
Qua’liter ta’liter, lat., på vilket sätt det vara
må.
Quamasch, den ätbara roten av den
amerikanska växten AntheWicum escuWntiim,
Quand méme, fr. (1. kangmä’m), även om,
trots allt, kosta vad det vill.
Quando’que bo’nus dormi’tat Home’rus, lat.,
stundom slumrar den förträfflige
Home-rus; även stora författare kunna begå fel.
(Horatius.)
Quang, kin., mandarin (se d. o.).
Quànon, se Kanun.
Quanti, se under Quantus.
Quantrila prude’ntia, lat., "med huru litet
förstånd", förk. av det Axel Oxenstierna
utan grund tillskrivna yttrande: An
ne-scAs mi fi’li quanti’lla prude’ntia mu’ndus
reg a’tur? (Vét du då icke, min son, med
huru litet förstånd världen styres).
Quantité, fr. (1. kangtite’), kvantitet. —
Quantité négligeable (1. - neglisjea’bl),
storhet, som kan lämnas ur räkningen;
något 1. någon, som ej spelar någon roll.
Qua’nto su’mus superio’res, tanto nos
gera’-mus submi’ssius, lat., ju högre vi stå desto
ödmjukare böra vi skicka oss. (Cicero.)
Qua’ntum, se under följ. ord.
Qua’ntus, -a, -um, lat., huru stor, huru
mycket? — Quantum, se Kvantum. — Q. in
me, såvitt jag förmår, såvitt på mig
ankommer. — Q. li’bet, Q. placet 1. Q. vis,
så mycket som behagas, så mycket man
vill. —■ Q. muta’tus ab i’llo, huru mycket
har han icke förändrats sedan dess. —
Q. sa’tis 1. Q. su’fflcit, så mycket som
behövs, tillräckligt, lagom. — In quantum,
såvida, såtillvida. — Qua’nti (nämligen
pre’tii), vad är priset, vad kostar det?
Quapaws (1. kjoapå’s), nordamerikansk
indianstam av Dakotas (se d. o.).
Quarantaine^ fr. (L karangtä’n), se
Karantän.
Quaranti’a, ital. (1. kva-),
"fyrtiomanna-domstol", högsta domstolen i den forna
republiken Venezia.
Qua’re non, lat., varför icke?
Quart, eng. (1. koå’t), engelskt rymdmått
= 1,136 1. I Förenta staterna = 0,946 1.
Qua’rta, se Kvarta.
Quarta’liter, lut., kvartalsvis, vart kvartal.
Quarter, eng. (1. koå^rtör), eg. fjärdedel; ett
rymdmått för torra varor, i England =
290,7 1., i Nordamerikas Förenta stater
121 1.
Quarterly review, eng. (1. koå’rtöli riv jo’),
en i London från 1809 utg. engelsk
tidskrift.
Quarte’ro, ett spanskt rymdmått för flytande
varor.
Quartetto, ital. {1. kvarte’ttå), tonk.,
kvartett.
Quartidi, fr. (1. kartidi’; av lat. qua’rtus,
fjärde, och di’es, dag) fjärde dagen i den
republikanska veckan.
Quartier latin, fr. (1. kartie’ latä’ng), eg. det
latinska kvarteret; benämning på
studentkvarteret i Paris.
Quartillo (Z. kvartiljå), ett spanskt
kopparmynt = 8 V2 maravedi (se d. o.).
Qua’rto, lat., för det fjärde. — In quarto, se
In quarto.
Quartodecima’ner (av lat. quartus decimus,
fjortonde), benämning på en sekt som
firade åminnelsen av Jesu död enl. judarnas
kalender på den 14 Ni san oberoende av på
vilken veckodag den inföll (alltså ej på en
fredag, som i vår påsk).
Qua’si, lat., liksom (se vid: Kvasi); ital.,
tonk., liksom, nästan som. — Quasi’modo
(fr. uttal: kasimådå’), namn på
huvudpersonen i den franske författaren Victor
Hugos roman "Notredanie de Paris". Se
även följ. ord. — Quasimodoge’niti 1.
Quasi’modo, första söndagen efter påsk.
Benämningen härleder sig från
begynnelseorden, "Quasi modo geniti infantes"
(såsom nyfödda barn), i den nämnda dag
i katolska kyrkan avsjungna mässan.
Qua’ssia, se Kvassia.
Quate’mberfastan, se Kvatemh er fastan.
Quate’rnio termino’rum, lat., log.,
termernas fyrfald, ett felslut, varvid i
slutledningen ingå flera än tre termer.
Quatrain, fr. (1. katrä’ng; av lat. qua’ttuor,
fyra), metr., en strof, som består av fyra
versrader.
Quatre, fr. (1. kattr; lat. qua’ttuor), fyra. —
Q. mains, se A quatre mains. — Q.
men-diants (1. - mangdia’ng), eg. fyra tiggare;
dessert, bestående av nötter, fikon, russin
och mandel. — Quatretour {l. kattröto’r),
spelt., ett parti biljard, vari fyra spelare
deltaga. — A quatre épingles (L- epä’ngl),
eg. med fyra knappnålar; putsad, utstyrd,
i full ståt. — En quatre couleurs (1. ang
- kolö’r), spelt., i alla fyra färgerna.
Quatrici’nium, lat., tonk., ett fyrstämmigt
tonstycke.
Quatri’duum, lat., en tid av fyra dagar.
Quattrocento, ital. (1. -tje’ntå), fyra hundra;
i den italienska litteratur- och
konsthistorien benämning på ungrenässansens
period, 1400-t. — Quattrocenti’ster,
italienska konstnärer och skalder under denna
period.
Qua’ttuor 1. Qua’tuor, lat., fyra; tonk. =
Kvartett (se d. o.).
Qua’ttuor spe’cies, se under Species.
Quebracho (1. kebratsjå, av sp. quebrar,
bryta, och hacha, yxa, d. v. s.
"yxbry-tande"), ved av flera träd från Västindien
och Sydamerika. — Q. bla’nco, vit
quebracho fås av Aspidosperma quebracho i
Argentina. — Q. colora’do, röd quebracho,
fås av Schinopsis halansæ (Paraguay) och
Sch. Lorenzii (Argentina). — QuebracWn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
