- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1094

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - Quechua ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1094

Quechua—Quid sit futurum eras, fuge quærere

hem.y en alkaloid ur quebracho. —
Que-brachi’t, kem.y en sockerart ur quebracho.

— Quebrachobark, farm., barken av den
vita quebrochon. — Quebrachoextrakt, ur
quebracho utdragna garvämnen. —
Que-bracho’1, kem., en alkohol ur quebracho.

Quechua, dets. ^om Quichua (se d. o.).

Que diable allait-il faire dans cette galère,
se under Galér.

Queen, eng. (Z. koi’n), drottning. — Queen
Mab, se Mah. — Queen’s bench (Z. koi’ns
bentj), eg. drottningbänk. Se vid. King’s
bench. — Q. counsel, se under Counsel. —
Q. evidence, se King^s evidence. — Q. heads
(1. - hedds), filat., benämning på de första
engelska frimärkena emedan de buro en
bild av drottning Victorias huvud.
–Queensmetall, en metallblandning av
an-timon, bly, vismut och tenn. — Q. pipe
(1. - päjp), eg. drottningens tobakspipa;
benämning på en vid Londons dockor
uppförd ugn, där fördärvade, förfalskade 1.
konfiskerade varor uppbrännas.—Q. ware
(Z. - oä’r), drottningens lergods, ett slags
fin engelsk fajans.

Queenslandshampa (1. koi’ns-), se
Chikan-Kadia.

Queenstowniter (1. koi’nstaoni’ter), astr., ett
slags glasmeteoriter, tektiter (se d. o.)
från Tasmanien.

Queens ware, eng. {1. koi’ns oä’r), se
Wedge-wood.

Que faire, fr. (1. kö [hårt k] fär), vad är att

göra?

Quemade’ro, sp. (1. ke’-), brandställe; plats,
där inkvisitionen lät bränna kättare.

Quem De’us pe’rdere vult, deme’ntat pri’us,
lat. ordspr., den, som Gud vill störta, slår
han först med vanvett.

Que’ndel, ty., timjan.

Quene’Iler {fr. quenelles, 1. ke-), små klimpar
av fin färs, kokta i salt vatten. Användes
i soppor och som garnityr.

Quercetfn, kem., citrongult färgämne, som
erhålles ur Quercitrin (se d. o.).

Que’rcina, bot., eklik (till bladen), växande
på ek.

Quercitri’n, kem., glykosid, som finnes i
Quercitron (se d. o.), humle, te m. fl.

Quercitro’n kallas barken av den
nordamerikanska, i Sydeuropa odlade ekarten
Quercus tinctoria, som lämnar ett
värdefullt, gult färgämne.

Que’rcus, bot., växtsläkte tillhörande
under-fam. Faga’ceæ av Hängeväxterna.

— Q. fastigia’ta, pyramidek, och Q.
pe’n-dula, hängek, trädgårdsformer av Q. rohur.

— Q. robur, ek. — Q. sessiflo’ra, vinterek,
sydligare än föreg.

Quere’Ia, lat., klagan, besvär, klagomål. —
Q. Hunga’riæ, "Ungerns klagan",
försvarsskrift (1619) för Bethlen Gabors
uppror. — Q. nullita’tis, jur.,
nullitetskla-gan (besvär över domvilla). — Querelle,
fr. (1. köräll [hårt k]), tvist, gräl, käbbel.

— Querula’iit, kverulant, person, som
ständigt klagar; jur., kärande. —
Querulant-vansinne, se Kverulantvansinne.

Querque’dula, zool., syn. Anas.

Queue, fr. (1. kö [hårt k]), svans, stjärt;
stjälk; kö (se d. o.).

Qui be’ne disti’nguit, be’ne do’cet, lat. ordspr.,
den, som urskiljer väl, lär väl.

Qui be’ne vult fa’ri, de’bet præmedita’ri, lat.
ordspr., den, som önskar tala väl, måste
först lära sig tänka väl.

Quiché (/. kitsje’), en indianstam i
Guatemala ; det av denna stam talade språket.

Quichua, sp. (1. kitsju’a), infödingarna i
Ecuador, Peru, Bolivia och n. Chile; det
av dem talade språket.

Qui ci’to dat, bis dat; qui ta’rdat mu’nera, nil
dat, lat. ordspr., snart givet är dubbelt
givet; sent givet är föga (eg. ingenting)
givet.

Quick-Lunch, se under Lunch.

Quicu’nque, lat., var och en som, eho;
benämning på Athanasianska symbolum (se
d. o.) efter begynnelseordet i detsamma.

Quid, lat., vad. — Q. ad me, vad angår det
mig ? — Q. ad te, vad angår det dig ? vad
går åt dig?

Qui’dam, lat., någon, en viss person, en
onämnd.

Qufdditas 1. Quiddite’t (av lat. quid, vad),
väsende; vad en sak är i och för sig.

Quid do’rmiunt libe’nter, sine lu’cro et cum
da’mno quiscunt, lat., de som gärna vilja
sova, vakna ofta med förlust ("flvgande
fågel får något, sittande alls intet").

Qui de’serit occasio’nem, dessere’tur ab i’IIa,
lat. ordspr., den, som icke griper tillfället
i flykten, hinner det aldrig.

Quid facie’ndum, lat., vad är att göra?

Quid hoc si’bi vult, lat., vad betyder detta?

Quid ju’ris, lat., vad som är rätt.

Quid juvat ami’sso ela’ndere septa grege, lat.
ordspr., vad tjänar det till att stänga
stallet, sedan hjorten är borta ?

Quid le’ges si’ne mo’ribus, quid mo’res sine
ope’ribus, lat., vad gagna lagar utan seder,
vad seder utan gärningar?

Quid no’vi, lat., vad nytt?

Quidproquo’, se Qui pro quo.

Qui’dquid a’gis, prude’nter a’gas et re’spice
fi’nem, lat., vadhelst du gör, gör det med
förstånd och tänk på utgången.

Qui’dquid deli’rant re’ges, plectu’ntur AcWvi,
lat., undersåtarna få plikta för
regenter-nas fel. (Horatius.) "Herresot, bondeblot."

Qufdquid id est, ti’meo Da’naos et do’na
fe-re’ntes, lat., "huru det är, jag grekerna
fruktar, om också de skänka" {Vergilius^
".^neis" II: 49), d. v. s. den, som är
misstänkt, bör man ej tro, om hon också söker
ställa sig in.

Quid Saulus i’nter prophe’tas, lat., vad har
Snul att göra bland profeterna?

Quid sit futu’rum eras, fu’ge quæ’rere, lat..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 11 17:21:25 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free