- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1095

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - Queiscat in pace ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Quiescat in pace—Quintomonarkianer

1095

grubbla ej över vad som skall hända i
morgon.

Quiescat in pa’ce, lat., må han (hon, det) vila
i frid!

Qui ètes-vous?, fr. (1. kiätvo’), fransk
biografisk uppslagsbok, motsvarande den
svenska " Vem är vem?"

Quie’to, ital, tonk., lugnt, stilla.

Qui’etus, lat., bot., mild.

Qui fa’cile cre’dit, facile deci’pitur, lat.
ordspr., den lättrogne blir ofta bedragen.

Qui le’viter spo’ndet, promi’sso elu^dit ina’ni,
lat. ordspr., den, som lovar runt, håller
tunt.

Qui’Iibet fortu’næ su’æ fa’ber, lat. ordspr.,
envar är sin lyckas smed.

Qui’libet præsu’mitur bo’nus, do’nec probe’tur
contra’rium, lat., man bör om var och en
tro, att han är god, till dess motsatsen
bevisas.

Quili’sma, lat. (gr. ky’lisma, av hyWndein,
rulla), tonk., drill.

Quilla’3abark 1. Panama’bark, farm., barken
av Quilla’ya sapona’rm, tillhörande fam.
Rosa’ceæ, i Chile. Innehåller mycket
sa-ponin (se d. o.) och brukas vid tvättning
av ylle och silke.

Quimab, en hög kvalitet av indisk hampa.

Qui mo’rtem o’biit, lat., som avled.

Qui multitu’dini se’rvit, be’lluæ se’rvit
mul-to’rum ca’pitum, lat., den, som vill tjäna
hopen, ger sig i tjänst hos ett månghövdat
vidunder.

Quina 1. Quina-quina (/. kina, med hårt k),
indianskt namn på baljor av
Myroxylon-arter, vilka i gamla tider troddes lämna
kinabark, varför namnet överfördes på
denna. — Quina blanca, farm., benämning
på drogen i Kopalkihark (se d. o.).

Quina’rius, lat. (av quini, fem i sänder),
fornromerskt silvermynt, hälften av en
denarius (se d. o.).

Quincaillerie, fr. (1. kängkaijöri [hårt k]),
kramvaror av järn, stål, koppar, mässing
o. s. v.; galanterivaror.

Quince-seeds, eng. (1. koi’ns-sids),
kvittenkärnor.

Qui’ncunx, lat., Quinconce, fr. (1. kängkå’ngs
[hårt k]), träds plantering i form av en
tärningsfemma; ett romerskt mynt =
as. — Quincuncia’lställning, den romerska
legionens uppställning. — Quincunxia’l,
bot., är bladställningen i en femtalig
knopp, om två blad äro fria, två helt täckta
och det femte har en fri och en täckt kant.

Quindekago’n (av lat. qui’ndecim, femton,
och gr. goni’a, hörn), mat., femtonhörning.

Qui ne’scit simula’re, nescit regna’re, lat.,
den, som icke förstår att förställa sig,
förstår icke att regera.

Qui ni’hil sci’at, nihil du’bitat, lat. ordspr.,
den, som ingenting vet, kan icke tvivla på
något.

Qui ni’mis asce’ndit, plus ju’sto desce’ndit,

lat. ordspr., den högt vill kliva, faller ofta
ned.

Qui ni’mium pro’bat, ni’hil probat, lat.
ordspr., den, som bevisar för mycket,
bevisar ingenting.

Quini’n, lat. = Kinin (se d. o.). — Quini’sm,
med., kinaförgiftning.

Quinise’xtum, lat., benämning på kyrkomötet
i Konstantinopel 692 i dess egenskap av
komplement till 5:e och 6:e ekumeniska
mötena.

Quino’a, bot., Chenopo’dium quino’a, ett
sydamerikanskt sädesslag. Se Kvinoa.

Quinologi’, se Kinologi.

Qui non ha’bet in ære, lu’at in co’rpore, lat.,
den, som ej kan betala med pungen, måste
betala med kroppen.

Qui non labo’rat, non mandu’cet, lat, den,
som icke vill arbeta, han skall icke heller
äta.

Qui non ve’tat pecca’re, cum possit, jubet,

lat., den, som när han kan det, icke
förhindrar en ond gärning, han gör sig till
deltagare däri. (Seneca.)

Quinquage’sima, femtionde dagen före påsk,
fastlagssöndag.

Quinqua’trus, lat., i det gamla Rom en fest
till Minervas ära.

Quinquedenta’ta, bot., femtandad. —
Quin-quefo’lia, bot., fembladig. —
Quinquepa’r-titus, bot., femdelad.

Quinque’nnium, lat. (av qui’nque, fem, och
a’nnus, år), tid av fem år. —
Quinquen-na’l, femårig, som inträffar vart femte år.
— Quinquenna’Ies, romerska ämbetsmän,
som vart femte år hade att upprätta listor
över stadsfullmäktige i städerna. —
Quin-quillio’n, en million gånger en kvadrillion
1. femte potensen av en million.

Quinquere’mis, skeppsb., femroddare.

Quinqui’na, se Quina och Kina.

Qui’nta, lat. (fem. av qui’ntus, den femte),
se Kvinta. — Quintal, fr. och sp. (fr. uttal:
kängta’ll [hårt k], sp. uttal: kinta’l),
cent-ner, förr i Frankrike = 49 kg., i Spanien
= 46 kg. — Me’trisk quintal,
dubbelcent-ner, nu bruklig vikt = 100 kg.

Quinte’rn, se Kvintern.

Quintero’n, sp., se Kvinteron.

Quintessence, fr. (1. kängtessa’ngs [hårt
k]), se Kvintessens.

Quinte’tto, ital., mus., se Kvintett.

Quintidi, fr. (1. kängtidi’; av lat. qui’ntus,
femte, och di’es, dag), femte dagen i den
republikanska veckan.

Quintilhas, port., dets. som Quintillas (se
d. o.).

Quinti’lis, lat., äldre namn på månaden juli,
enl. julianska kalendern årets femte
månad.

Quintilias, sp. (1. kinti’ljas), mMr., en
fem-radig strof med enversigt motto och en
fyraradig glossa, bruklig på Pyreneiska
halvön sedan 1400-t.

Quintille, se Cinquille.

Quintomonarkia’ner, "femte monarkiens
män", puritansk sekt i England, som
trodde att Cromwell skulle förbereda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free