- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1096

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - Quintus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1096

Quintus—Quousque tandem

Kristi tusenåriga rike på jorden 1. den
femte monarki, som omtalas i Dan.
2: 44 och följ.

Qufntus, lat, den femte, romerskt
mansnamn.

Qui nucleum vult e’sse, nu’cem fra’ngat, lat.
ordspr., den som vill äta kärnan, måste
även krossa skalet.

Qui nunqiiam ma’le, nunquam be’ne, lat.
ordspr., den, som aldrig gör ont, gör ej
heller något gott.

Qui o’mma sci’re si’mulant, nil quidquam
sci’unt, lat., de, som låtsa sig veta allt,
veta ofta alls intet.

Qui pi’cem ta’ngat, inquina’bitur ea, lat, den
som rör vid tjära, han blir besmittad
därav.

Quipos 1. Quipu {1. ki’pos; peruanska quipu),
peruanernas knutskrift (se d. o.).

Qui pri’or est te’mpore, po’tior est ju’re, lat
ordspr., den, som först kommer till
kvarnen, får först målet.

Qui pro’ficit in a’rtibus et de’ficit in mo’ribus,
plus deficit, quam pro’ficit, lat, den, som
förkovras i vetande, men försämras i goda
seder, han försämras mer, än han
förkovras.

Qui pro quo, Quiproquo’, Qviproqvo’ 1.
Quid-proquo’, lat. (av qui, någon, 1. quid, något,
pro, i stället för, och quo, ett annat, en
annan), eg. ett i st. f. något annat;
förväxling, misstag.

Quirina’len, Quirina’lia, Quirina’lis, se under
följ. ord.

Quiri’nus, fomromerskt mansnamn (av
sa-hinska qui’ris, spjut), rom. myt, en
sa-binsk gud, motsvarande romarnas Mars;
namn på den till gud upphöjde romerske
konungen Romulus. — Quirina’lia, lat, pL,
en romersk fest till Romulus’ ära. —
Quiri-na’len 1. Quirina’lis, Kvirinalen (se d. o.).
— Co’llis quirinalis, de sju kullar, på vilka
det gamla Rom var byggt.

Quiri’tes, lat., 1. Quiri’ter, de lansbeväpnade,
hedersnamn för de fornromerska
medborgarna.

Qui s’excuse s’accuse, se under Excusera.

Quisisa’na (av ital. qui si sa’na, här bliver
man frisk), efter ett italienskt lustslott
med detta namn benämning på badhotell,
villor, restauranger o. s. v.

Qui’sque si’bi pro’ximus, lat. ordspr., envar
är sig själv närmast.

Quisque suo’rum verbo’rum inte’rpres, lat,
envar tolkar själv bäst sina egna ord.

Quisquis a’mat ra’nam, ranam putat esse
Dia’nam, lat, den som älskar en padda,
tycker att paddan är en gudinna,
’’kärleken är blind".

Qui ta’cet, conse’ntit, lat. ordspr., den, som
tiger, han samtycker.

Qui-va-là fr. (1. ki [hårt k] va la), eg. vem
går där; krig sk., vem där? tillrop av
skiltvakter.

Qui va pia’no, va sa’no, ital., den som går
långsamt, går säkert.

Qui vive, fr. (1. ki [hårt k] vivv), eg. för vem
skall det ropas leve; krig sk., vem där?
tillrop av franska skiltvakter.

Qui vivra’, verra’, fr. {1. ki [hårt k] -), den,
som lever, får se.

Quo’ad, lat, beträffande, angående. —
Quoad to’rum et me’nsam, eg. (skilda) från
säng och bord; (skilda) till säng och säte.

Quocunque mo’do, lat, på vad sätt som helst.

Quod be’ne nota’ndum, lat., vad väl är att
märka.

Quod bo’num, fe’lix faustu’mque sit, lat, må
det vara gott, lyckligt och i en gynnsam
stund företaget!

Quod ci’to fit, cito pe’rit, lat, det, som
uppstår fort, förgår också fort.

Quod De’us be’ne ve’rtat, lat.. Gud styre
detta till det bästa.

Quod diffe’rtur, non aufe’rtur, lat. ordspr.,
gömt är icke glömt.

Quod du’bitas, ne fe’ceris, lat. ordspr., gör
aldrig något, vars framgång du betvivlar.

Quod e’rat demonstra’ndum, lat., vilket
skulle bevisas.

Quod e’sse ta’citum vis, i’pse si’Ieas, lat.
ordspr., tig själv, om du vill, att andra
skola tiga.

Quod est, lat, det vill säga.

Quo’dlibet, se Kvodlibet.

Quod li’cet Jo’vi, non licet bo’vi, lat., vad som
tillåtes Jupiter, tillåtes icke en oxe; de
stora taga sig opåtalt friheter, vilka
klandras hos de små.

Quod natu’ra ne’gat, re’ddere ne’mo po’test,
lat ordspr., vad naturen själv förvägrar,
kan ingen dödlig giva.

Quod non est in a’ctis, non est in mu’ndo,
lat jur., det, som ej finnes i
rättshandlingarna, finnes icke i världen (d. v. s.
existerar icke för domaren).

Quod ti’bi non vis fi’eri, a’lteri ne fe’ceris,
lat. ordspr., vad du icke vill, att andra
skola göra mot dig, bör du ej göra mot
dem.

Quod tua ni’hil re’fert, ne cu’res, lat,
bekymra dig icke om det, som ej angår dig.

Quod vide, lat, "se detta ord", förk. q. v.

Quo fa’ta vo’cant, lat, dit ödet kallar.

Quo’modo, lat, på vad sätt.

Quo’rum, lat, av vilka.

Quo’rum pars ma’gna fu’i, lat., i vilka
(händelser) jag själv spelat en stor roll.
("^neiden" av Virgilius.)

Quos de’us pe’rdere vult etc., se under Deus.

Quos e’go, lat, vilka jag minsann skall —
en avbruten hotelse, av Neptunus
utslungad mot vindarna, ("^neiden" av
Virgilius.)

Quousque ta’ndem (patie’ntia no’stra
ahu’-tere CatiWna), lat, huru länge ännu (skall
du missbruka vårt tålamod, Catilina?) —
begynnelseorden i den romerske vältalaren
Ciceros första tal mot upprorsstiftaren
Catilina. — Quousque tandem, en
skandinavisk förening med syfte att förbättra
språkundervisningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free