Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q - Quot capita, tot sensus ... - R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quot capita, tot sensus—Rabitz-puts
1097
Quot ca’pita, tot se’nsus, lat, så många
huvuden, så många sinnen.
Quot ho’mines, tot sente’ntiæ, lat., så många
människor, så många olika meningar.
(Terentius.)
Quotidien, L e (1. lö kåtidiä’ng), daglig
radikal socialistisk Paristidning, grundad 1922.
Quo va’dis, lat., vart går du?
Quovismo’do, lat., på vilket sätt som helst.
Qv-, se i allmänhet Kv-.
q. v., förk. för lat. quod vide (se d. o.) 1.
qua’ntum vis, så mycket du vill.
Qverk, isl., veter., kvarka.
Qvinkuiicia’lställning, se under Quincunx.
Qviproqvo’, se Qui pro quo.
Qvirina’len, se Kvirinalen.
Qvobar, meteor., se Kvobar.
R.
R såsom romerskt taltecken = 80; R =
80,000.
R, fys., Boltzmans konstant = 1,37 •lo-^’^
erg/grad; i temperaturuppgifter förk.
för Reaumurs termometer (se d. o.);
fys., kem., beteckning för den s. k.
gaskonstanten ; kem., atomtecken för Radiu7n
(se d. o.).
R, mat., förk. för rätvinkel.
R på äldre franska mynt beteckning för
myntningsorten Orleans; på portugisiska
för Rio de Janeiro; på påvliga Rom.
R förk. för lat. rarus (rar, sällsynt), recipe,
tag! (på läkarerecept), regina, regins,
regnum, respublica, restitutor. reverendus,
reverendissimus, rex, Rufus o. s. v. (se
d. o.); framför judiska namn förk. för
Rabbi (se d. o.); förk. för fr. retar der,
sakta (på rucktavlan till fickur); rek.,
rekommenderat (på brevkuvert); i tonk.
ty. rechte (höger hand) och ital. ripieno
(se d. o.); om mynt revers, baksidan;
riddare (i svenska ordensuppgifter).
r förk. för lat. recte, rätt; i bibliografiska
uppgifter för lat. (folio) recto, på högra
sidan av ett blad; bot. res, sak, saker; eng.
royal (se d. o.).
Ra, egypt. myt., solens gud.
Ra, kem., atomtecken för Radium (se d. o.).
Ra, no., geol., se Baer.
Raba’b, arab., tonk., den arabiska violinen.
Raba’lder, da., no., buller, oväsen, larm,
spektakel. — Raba’lderpolitik säges det parti
bedriva, som av egoistiska hänsyn
högljutt pockar på, att en fråga av ringa vikt
skall tillmätas stor betydelse.
Raba^rber, se Radix rhei. — Rabarberextrakt,
farm.. Extra’ctum rhe’i, fås därigenom,
att sönderskuren rabarberrot utdrages
med vatten. —• Rabarbervin, se Virvum
rhei. — Alka’lisk rabarberinfusion,
In-fu’sum rhe’i alka’linum, beredes sålunda,
att rabarbern behandlas med destillerat
vatten, koncentrerad sprit och
natrium-karbonat. — Besk rabarbertinktur, se
Tinctura rhei amara.
Rabarberfn = Kry so fansyra (se d. o.).
Raba’tt {ital. ribasso, fr. rabais, av rabattre,
nedslå, nedsätta), handelst., nedsättning i
pris, avdrag; avkortning; (av fr. rabat,
krage, uppslag), trädgårdssäng, blomster-
säng. — Rabatträkning, mat., det
räknesätt, varigenom rabatten på en
skuldsumma bestämmes. — Rabatte’ra (fr.
rabattre), sätta ned priset, göra avdrag,
avkorta.
Rabb, skeppsb., verktyg för drivning av
fartygs bordläggning och däck.
Rabbani’ter, rabbinismens bekännare (se
Rabbinism), judar, som antaga
traditionen jämte den skrivna lagen. Jfr
Karai-ter och Samariter.
Ra’bbi, hebr. (av rab, mycket), fordom
hederstitel för en judisk lärd. — Rabbi’n,
judisk präst och religionslärare. —•
Rabbi-na’t, en rabbins ämbete och värdighet. —
Rabbini’sm, rabbinernas lära, den judiska
skrift- 1. religionsläran. — Rabbini’ter =
Talmudister (se d. o.). — Rabbi’nsk, som
angår rabbinismen. —■ Rabbinska språket,
nyhebreiskan. — Rabbinsk bibel,
benämnes ett bibelverk som jämte grundtexten,
till dennas förklaring innehåller vissa
arameiska parafraser samt de förnämsta
rabbinska kommentarer. Ett flertal dylika
verk finnas. — Rabbinsk skrift, en
förenklad form av den hebreiska
kvadratskriften. —• Rabbo’th, den gamla judiska
uttolkningen av de bibliska böckerna,
särskilt Mose böcker. — Rabbu’ni, vår lärare,
vår herre och mästare, lärjungarnas tilltal
till Jesus.
Ra’bbia, ital. (lat. ra’bies), raseri;
vattu-skräck. — Rabbia’to, fem. Rabbia’ta, ital.,
vansinnig, rasande. Se Rabiat.
Rabbi’n, Rabbini’sm, Rabbi’nsk, Rabbo’th
m. fl., se under Rabbi.
Rabdologi’ (av gr. rha’bdos, stav, och lo’g os,
lära), konsten att räkna med stavar. —
Rabdomanti’ (av gr. mante’ia, spådom),
konsten att spå efter kvistar, att medelst
slagruta upptäcka i jorden förborgade
ting. —■ Rabdoma’nt, en utövare av denna
konst.
Ra’benschlacht, en forntysk hjältedikt.
Rabia’t, se följ. ord.
Ra’bies, lat., eg. raseri; med. = Rabies
ca-ni’na, vattuskräck, hundgalenskap. —
Rabia’t, ursinnig, rasande. Jfr Rabbia.
Ra’bitz-puts, en vanligen å galvaniserad
järntråd slagen puts av kalkgipsbruk med
tillsats av nöthår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
