- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1104

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Ramesseum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1104

Ramesseum—Randgrid

från byn Ramelsloh i Hannover, mycket
spridd i Tyskland.

Ramesse’um, av den fornegyptiske konungen
Ramses II uppförd tempelbyggnad i Tebe.

Ramie (av malaj, rami, planta; rätt uttal
ramie’, sv. uttal rami’)^ Bæhme’riafiber 1.
Kinagräs, basttågor av nässelväxten
Bæh-me’ria nive’a, i Kina och Japan samt på
de ostindiska öarna; användes till
repsla-gerivaror och (efter kottonisering) till
trikåvaror. Andra, ofta brukliga
handelsnamn på ramie äro: Rheofiber, Rameh,
Kaukhura 1. Kaukhara (i Bengalen),
Pulas (Sumatra), Calve (Siam), Moafiber
(Japan), Kaluihampa m. fl. — Roafibrer
äro de något grövre fibrerna av
nässelväxten Piptu’Tus arge’nteus från Java.

Ramifikatio’n (av lat, ra’mus, gren, och
fa’-cere, göra), förgrening; ayiat., förgrening
av nerver, blodkärl o. s. v.

Ramfsm, den franske filosofen Pierre de la
Ramées (Petrus Ramus’) lära. —
Ra-mi’ster, anhängare av ramismen; även
anhängare av den franske musikern Jean
Philippe Rameaus musikaliska system.

Ramla, jaktt., para sig (om harar). —
Ram-lare, harhane, kaninhane (eg. under
parningstiden).— Ramling, Ramlingstid,
parningstid (för harar och kaniner).

Ramlösavatten, ett kolsyrat, alkaliskt
bordsvatten från hälsobrunnen Ramlösa i Skåne.

Ramm (eng. ram, ty. Ramm), vädur, bagge;
sjöv., förstäven å de örlogsfartyg, som
kallas ramm- 1. vädursfartyg; även
benämning på själva dessa fartyg; metall.,
ett slags järnspett. — Ramma, sjöv., söka
med rammen stöta ett fartyg i sank;
metall., med järnspett (rammar) ordna ett
smältrum för blåsning. — Ramning,
metall., ett dylikt förfarande.

Ramma, jaktt., hunden rammar bytet, då
den griper det vid hetsjakt.

Ramma’n 1. Ada’d, "dundraren", urspr.
väst-semitisk, senare babylonisk-assyrisk
väder- och åskgud.

Rammelsbergi’t, miner., mineral av samma
sammansättning som reguljär kloantit (se
d. o.).

Rammfartyg, se under Ramm.

Rammollition, med., uppmjukning.

Rammskopf, se Ramskopf.

Rammstäv, se under Ramm.

Ramn, se Ram.

Ra’mnes, enl. traditionen namnet på en av de
tre stammar (tribus), som bildade det
romerska folket efter Roms grundläggning.

Ramning, se under Ramm.

Ramollisant, fr. (1. -mållisa’ng),
uppmjukande. — RamollitiV, uppmjukande medel.

Ramo’sus, lat., bot., grenig, förgrenad.

Ramp (fr. rampe), eg. sluttning; sluttande
uppfartsväg till en byggnad; den av
lampor 1. lågor kantade avsatsen mellan
scenen och åskådarerummet å en teater; rad
av lampor 1. lågor å en husfasad 1. d. —

Rampfeber, rädsla inför offentligt
uppträdande, särs; dit å scenen.

Rampone’ra (av itaL rampogno.re,
tillrättavisa, giva en skrapa), skada, sönderbryta.

Ram-ra’ja, "överkonung" bland maratterna.
Jfr Raja.

Rams, hot., se Polygonatum.

Ra’msays ble ^vätska (Z. -säs -), innehåller
magnesium] lypoklorit och framställes
genom omsättning av klorkalk med
magnesiumsulfat.

Ra’mses, egyptiskt mansnamn, den av solen
födde. Buret av tolv egyptiska konungar.

Ramskopf, ty., eg. bagghuvud; en bàglik
form av hästens ansiktslinje.

Ramslök, bot., se Allium.

Ramtillfrö, Ramtillolja, se Guizotia.

Ra’muli, lat. (sing. ra’mulus), kvistar och
smågrenar. — R. sabi’næ, farm.,
grentopparna av Juni’peTus Sabina, sävenbom, en
sydeuropeisk enart. — R. thu’jæ,
grentoppar av Thu’ja occidenta’lis.

Ra’mulus, lat., se Ramuli.

Ran, isl., Ran 1. Rån, nord. myt., Ägirs maka,
havets människofientliga härskarinna.

Ra’na, dimin. Ra’nula, lat., eg. padda, liten
groda, med., grodsvulst, tungböld. — Rana
in fa’bula, paddan i fabeln (vilken blåste
upp sig, tills hon sprack). — Quisquis
amat ra’nam, ranam pu’tat e’sse Dianam,
den, som älskar en padda, tycker, att
paddan är en gudinna.

Ra’na, zool., grodslaktet. I Sverige fyra
arter. — R. a’gilis, långbensgrodan. — R.
ar-va’lis, åkergrodan. — R. escule’iita, ätliga
grodan. — R. tempora’ria, vanlig groda.

Rana’les, bot., växtserie bland
dikotyledo-nerna.

Ranch, eng. {1. ransj), dets. som Rancho (se
under Rancheros).

Rancheros, sp. {1. -tje’ros), pl. eg. inv. i
en rancho (stor lantegendom,
huvudsakligen för kreatursuppfödning); lantfolk i
Förenta staterna och spansk-amerikanska
länder, utmärkta ryttare, jägare och
boskapsskötare.

Rancho (1. -tjå), se föreg. ord.

Ranci’d {lat. ra’ncidus), härsken.

Ra’ncio (Z. -thiå), benämning på ungt
sherry-vin; ett ädelt navarravin; ett av ekspån
tillverkat alkoholiskt extrakt, som
tillsättes ung konjak för att ge den utseende av
lagrad.

Rancune, fr. (1. rangky’nn), agg, groll.

Ra’"ndalist, "strandbor", livernas inhemska
namn.

Randberg, geogr., bergskedja, som begränsar
en högslätt. — Randbildningar, geol.,
moräner och skiktade sand-, grus- och
rull-stensavlagringar, bildade vid randen av
den avsmältande landisen.

Randglo’ssa (av gr. glossa, tunga,
tungomål), kort förklaring, lärd anmärkning.

Randgrid, nord. myt., en valkyria.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free