- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1105

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Randpirk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Randpirk—Ranunculus

1105

Randpirk, annat namn på Johannisört (se
Hypericum).

Randstaterna, kallas sedan världskriget de
fordom ryska områden i väster, som
frigjorde sig och bildade självständiga stater
(Finland, Estland, Lettland, Litauen och
stundom Polen).

Randstråle, fys., stråle, som träffar nära
kanten av en lins 1. spegel.

Randvinkel, dets. som gränsvinkel.

Rane, fornnordiskt mansnamn (av isL rån,
rån, byte, rånat gods).

Rang, fr,, rad, led; ordning; behörig plats;
av börd, ämbete, tjänst 1. d. betingad
värdighet 1. företrädesrätt. — Rangordning,
förordning, som bestämmer
rangförhållandet mellan de olika ämbetena. —
Rangregementen, krigsk., förr hos oss vissa
regementen, vilkas officerare hade rang
framför andra officerare. — Rangrulla, en
över krigsmaktens officers- och
civilpersonal utfärdad förteckning. — Rangskepp,
för den egentliga striden avsedda
krigsskepp. — Rangera (1. rangsje’ra), ställa,
lägga 1. sätta i ordning; städa, ordna;
räkna till en viss klass 1. ordning;
sammansätta 1. uppdela ett järnvägståg. —
Range’rad, stadgad, ordentlig (i
uppförande, i affärer), i goda omständigheter. —
Range’rbangård, bangård 1. del därav, å
vilken tåg rangeras. — Range’ring,
uppställning på led.

Rangfolie (1. -fålli’), brun muskotblomma. Se
Muskotnöt.

Ra’ngifer, zooL, rensläktet. — R. tara’ndus,
vilda fjällrenen.

Rangiferi’na, hot., ren-. — Rangifo’rmis, hot.,
renhornslik.

Rangoon-teak 1. Iravad-teak, är ett Ijusgult
tekträ, som utföres i stora block.

Ra’niceps, zool., paddtorsk.

Ra’nidæ, zool., kräldjursfamiljen Grodor.
Se Rana.

Ranime’ra (fr. ranimer), återliva,
uppmuntra, uppfriska.

Ranka, hot., klänge, klätterväxt 1. gren av
dylik.

Rankfotingar, zool., en ordning kräftdjur,
Chirripe’dia.

Rankspenat, hot., se Hahlitzia.

Ranqueles {1. -ke’-), en sydamerikansk
indianstam.

Ranrike, sagokungen Ranes rike, det äldsta
namnet på Bohuslän.

Ranso’n (fr. rangon, av lat. rede’mptio,
lösepenning), lösesumma; (förvrängning av
ration, se d. o.), sjöv., dagskost,
matportion. — Ställd på ranson, underkastad
minskning av provianten. — Ransone’ra
(fr. rangonner), frigiva mot lösen; ställa
på minskad kost. — Ransone’ring,
ut-portionering; bestämd fördelning av
förnödenheter vid knapphet 1. brist på dylika.

Ra’nters, eng., "svulstiga skrikare",
’’svär-mare^’, engelsk sekt under Cromwells tid.

Ra’nula, se Rana.

Ranuncula’ceæ, hot., en växtfamilj, för vilken
örtsläktet Ranu’nculus, ranunkel, solöga,
utgör typen.

Ranuncu’leæ, hot., underfamilj av fam.
Ranuncula’ ceæ.

RanunculoiMes, hot., lik Ranunculus.

Ranu’nculus, hot., smörblomma, artrikt
växtsläkte, tillhörande fam. Ranuncula ceæ.
Ett stort antal såväl inhemska som
utländska former äro omtyckta
prydnadsväxter. — R. aconitifo’lius, stjärnöga,
från mell. Europa, förekommer även
sparsamt i fjällen från Värmland till
Jämtland, har rent vita, som odlad ofta fyllda
blommor (var. flo’re pleno). — R. a’cris,
smörblomma, allmän ängsväxt, var. flore
pleno, odlad. — R. africa’nus (var. av R.
asia’ticus), romersk ranunkel, odlad
prakt-växt i många färgnyanser. — R. alpe’stris
och R. amplexica’ulis, odlade former från
Alperna resp. Pyrenéerna, med rent vita
blommor. — R. aqua^tilis (syn.
Batra’-chium a.), grodnate, samlingsnamn för ett
antal vatten smörblommor med vita
blommor och hårfint grenade blad. — R.
asia’-ticus, sedan urminnes tider odlad
prakt-ranunkel med enkla, halv- 1. helfyllda
blommor i alla möjliga nyanser och
schatteringar. — R. auri’comus,
majsmörblomma, allmän ängsväxt. — R. bulbo’sus,
knölsmörblomma, med lökformig
stjälkbas, allmän. Var. flore pleno, med fyllda
blommor, odlad. — R. circina’tus,
hjul-bladsnate, och R. confervoi’des,
hårblads-nate, varieteter av R. aquatilis (se d. o.).
— R. fica’ria (syn. Fica’ria ve’rna),
svalört, allmän vårväxt. — R. fla’mmula,
ält-gräs, ältöga, allmän kärrväxt. — R. fl.
reptans, krypöga, allmän strandväxt. —
R. glacia’lis, renblomma, fjällväxt med
rosenröd blomma. — R. grami’neus,
gräs-ranunkel, odlad alpväxt med gräslika blad
och gula blommor. — R. hedera’ceus,
murgrönsnate. — R. hyperbo’reus,
jordsmörblomma, fjällväxt. —• R. illy’ricus,
ullsmörblomma, från Österrike, Illyrien,
sällsynt på Öland, med stora, citrongula
Ijlom-mor. Odlad (även i kruka). — R.
lappo’-nicus, lappsmörblomma, kärrmark i lägre
fjäll. — R. li’ngua, åniöga, meterhög
vattenväxt, ofta odlad. — R. niva’lis,
fjall-smörblomma. —■ R. parnassiæfo’lius, odlad
alpväxt med vita blommor. — P.
paucista-mi’neus och R. pelta’tus, grodnate,
varieteter av R. aquatilis (se d. o.). — R.
platani-fo’lius, syn. aconitifolius (se d. o.). —
R. polya’nthemus, lik R. acris, men med
smalare bladflikar. — R. re’pens,
revsmörblomma, allmänt åkerogräs; var. flore
pleno, prinsens knappar, med fyllda,
höggula blommor, ofta odlad i allmogens
trädgårdar. — R. reptans, se R. flammula. —
R. scelera’tus, vattensmörblomma, allmän
dyjordsväxt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free