- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1110

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Reaktivera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1110

Reaktivera—Real

stånd; bakslag; strävan att återinföra
föråldrade förhållanden; kem.y kemisk
inverkan av ett ämne på ett annat; polit,,
avsiktligt hindrande av statslivets
framåtskridande; frihets- och
reformfientlighet. — Reaktionari’sm, reaktionär anda 1.
åskådning. — Reaktio’nsfärger,
framkall-nings- 1. kypfärgämnen. —
Reaktio’nsiso-ko’r, fys. kem., formel, som anger
sambandet mellan den fria energien,
konstanten för massverkans lag och temperaturen.

— Reaktionskineti’k, de fysikaliska lagar,
enl. vilka en reaktion förlöper. —
Reaktionskraft, fys.j se Reaktionsprincipen. —
Reaktionsprincfpen, fys., lagen om verkan
och motverkan. Newtons tredje rörelselag,
som säger, att om en kropp påverkar en
annan med viss kraft, den senare påverkar
den förra med lika stor kraft
(reaktionskraften), riktad åt motsatt håll. —
Reak-tio’nstid, psykol., den tid, som förflyter
mellan mottagandet av ett sinnesintryck
och utförandet av en handling, som skall
utföras snabbast möjligt efter dess
mottagande. — Reaktionstorn, inom kemiska
tekniken brukad apparat för lösning av
gaser i vätskor. — Reaktionsvärme, fys.,
vid en kemisk reaktion frigjort värme. —
ReaktionäV, återverkande; motverkande;
som innebär reaktion; som hyllar
reaktionen.

Reaktive’ra, lat., åter försätta i verksamhet.

— ReaktiV, motverkande. — Reaktiv
effekt, elektrotekn., den effekt, som i
växelströmkretsar oscillerar fram och
åter mellan olika maskiner. Kallas även
Re’effekt, Inakti’v effekt 1. Wattlös effekt.

— Reaktivite’t, förnyad verksamhet; kraft
till motverkan.

Rea’l, sp. (av lat. rega’lis, kunglig), i
Spanien ett silvermynt = peso (se d. o.)
och ett kopparmynt = ^Ao peso; i Portugal
ett räknemynt = 40 reis (se d. o.); i
Bata-via en guld- och silvervikt = 37,3 gr.

Rea’l {lat. rea’lis, av res, sak, faktum), som
angår sak 1. väsende, sak-, saklig, verklig.
)( Formål-, Ideal-, Nominal-,
Personal - och Verbal-. — Rea’le
{lat., det verkliga), fil., de enkla,
immateriella, oföränderliga väsenden, av
vilka verkligheten enl. Herhart består. —
Realbestämning 1. Materia’lbestämning,
bestämning, som angiver vad en sak är
(dess innehåll i motsats till form). —
Realdefinition, definition, som angiver,
vad ett föremål är med avseende på
innehållet. — Realencyklopedi = Encyklopedi
(se d. o.). — Realexekution, jur.,
dom-verkställighet, bestående i ett ingrepp i en
persons förmögenhet. )( Person
a’1-exekution, som riktar sig direkt mot
personen i fråga. — Realfilologi’, filologi
(se d. o.) berörande fomfolken, men
avhandlande realia, d. v. s. filologiska
discipliner, som arbeta med annat material

än språkminnesmärkena. — Realgenus,
språkv., denkön, kön för de substantiv, i
vilkas ställe kan sättas ordet den. —
Realia m. fl., se nedan. — Realidealism
{Idealrealism), fil, åsikt, som fattar det
ideella och reella på samma gång. —
Realindex 1. Realregister,
innehållsförteckning. — Realinjurie, se under Injurie.
— Realkatalog, efter vetenskapsgrenar
ordnad bokförteckning. )(
Nominal-katalog. — Realkonkordans, se
Kon-kordans. — Reallexikon, ordbok med
förnämligast sakliga förklaringar. —■
Real-linje, undervisningslinje (utan
latinstudium) med naturvetenskap, matematik och
moderna språk som huvudämnen. ) ( Iv a
-tinlinje. — Realpålaga 1. Reallbörda,
pålaga, som det åligger en
fastighetsinnehavare att årligen utgöra. — Realläroverk,
läroverk, där ej grekiska och latin, läsas,
utan huvudvikten lägges på
naturvetenskap, matematik och moderna språk.
)(Latinläroverk. — Realpolitik,
politik, som tar sikte på verklighetens mer
omedelbara krav med undanskjutande av
ideella synpunkter. — Realskepp,
regalskepp (se d. o.). — Realskola, de allmänna
läroverkens nederstadium; numera även
självständiga skolor med samma
omfattning. — Realskoleexamen, avgångsexamen
vid realskola, inrättad 1904. — Realunion,
verklig förening mellan två 1. flera stater.
)( Personalunion. —
Realveten-skap, sakvetenskap. — Realvärde, mynts
verkliga halt 1. metallvärde; aktiers,
obligationers o. a. värdepappers verkliga
värde. )( Nominalvärde. —
Reala läroämnen, naturvetenskap,
matematik och moderna språk. — Reale, något
verkligt. —• Rea’lia, nylat., pl., verkliga
ting; vetenskaper om konkreta ting. —
Realisa’bel, som kan förvandlas i
penningar, säljbar. — Realisatio’n,
verkställande, förverkligande; förvandling i
klingande mynt; försäljning till nedsatt pris,
slutförsäljning. — Realise’ra, verkställa,
förverkliga, utföra, uppfylla; förvandla
(egendom) i penningar; förvandla
papperspenningar i klingande mynt; sälja till
nedsatt pris, slutförsälja. — Reali’sm, fil.,
läran att tingen finnas till, oberoende av
våra föreställningar; åsikten att allt
verkligt är kroppsligt 1. bestämningar hos
något kroppsligt. ) ( Idealism; åsikten
att de abstrakta begreppen äga
självständig verklighet, oberoende av de ting, hos
vilka de utgöra bestämningar. ) ( N o m i
-n a l i s m; estet., den konstriktning, enl.
vilken natursanning är konstens mål.
)( Idealism. — Reali’st, anhängare av
realismen; en nykter, praktisk människa;
lärjunge i realläroverk 1. på reallinje. —
Rea’liter, verkligen, i själva verket, vad
själva saken beträffar. — Realite’t,
verklighet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free