- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1113

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Recueil ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Recueil—Redressera

1113

Recueil, fr. (L rökö’j [hårt k]), samling. —
Recueillera (1. rököje’ra), samla.

Recul, fr. (1. röky’ll [hårt k]), se Rekyl. —
A reculons (1. - å’ng), baklänges, i
kräftgång.

Recu’rrens, lat., som går och kommer
tillbaka. Se Rekurrent.

Recurva’tus, Recu’rvus, lat., tillbakaböjd.

Red., förk. för redaktör. Se Redigera.

Reda, metall., iordningställa härden för en
blåsning vid smältning av lättsmälta
me-metaller. Jfr ställa, ramma.

Rédacteur en chef, se under Chef.

Redaktio’n, Redaktri’s, Redaktö’r, se under
Redigera.

Redan, fr. (1. röda’ng) = Flesch (se d. o.).

Redare, handelst., person, som utrustar
fartyg för egen skeppning 1. för att med dem
idka fraktfart som yrke. — Redarebalk,
avdelning om rederiförhållandet i 1667 års
sjölag. — Rederi’, en redares affär. —
Rederibolag, ett bolag för bedrivande av
sjöfart.

Redate’ra, nylat., giva en skrivelse ett annat
datum.

Red beds, eng. (1. redd bedds), geoL,
benämning för en serie till triassystemet hörande
röda sandstenar vid Rocky mountains i
Nordamerika.

Redberry, eng. (1. redd be’rri), farm., se
Ginseng.

Red-cap, eng. (1. redd-käpp), engelsk hönsras
med stor röd kam.

Red crag, eng. (1. redd krägg), geol., röd,
järnhaltig sand, tillhörande
pliocensyste-met i England.

Redd (mlty. réde, möjligen av rèden,
ut-mota), ankarplats med ringa skydd för
storm och sjöhävning, utanför en hamn 1.
öppen kust.

Reddingi’t, miner., vattenhaltig
manganfos-foroxid.

Redditio’n, lat., återlämnande.

Rede, metall., fordom benämning på förråd
av malm, kol o. s. v. vid masugnar.

Redegast = Radegast (se d. o.).

Redemptio’n (lat. rede’mptio), befrielse,
utlösning; återlösning. — Rede’mptor,
åter-lösare, frälsare. — Redemptorister, pL,
medlemmar av "Den helige återlösarens
förening’\ stiftad 1732 av det katolska
helgonet Liquori.

Rederi, Rederibolag, se under Redare.

Rederijker, holl. (1. -rejk-; fr. rétoricien),
retoriker, talkonstnär. — Rederijkkamers,
i Holland på 1400-t. stiftade föreningar för
främjande av poesi och vältalighet.

Redevable, fr. (1. rödöva’bbl), 1. Redeva’bel,
gäldbunden, skyldig; förbunden. —
Rede-vance (1. -va’ngs), grundränta, årlig skatt
av gods 1. förläning.

Redgarn, ett slags glansigt, strävt kamgarn
av engelsk ull.

Redhibe’ra, lat., återgiva, återtaga. —
Redhibitio’n, återlämnande, återställande;

handelst., återkallande av ett köp, då
varan ej motsvarar provet. —
Redhibi-to’risk, som angår ett återlämnande 1.
återtagande.

Redi’f, arab., ’’efterföljare", reservtrupper i
turkiska hären.

Redigera (1. -sje’ra; fr. rédiger, av lat.
redi’-gere, samla, sammanbringa, leda), samla,
ordna och utgiva skriftliga arbeten;
utarbeta, giva lämplig form åt ett
litteraturalster. — Redaktio’n, en redaktörs arbete
och verksamhet; samtliga de personer,
som redigera en tidning 1. tidskrift;
lokalen för denna verksamhet. — Redaktione’ll,
som utgår från en redaktion; som
sammanhänger med redigering. — Redaktö’r,
fem. Redaktri’s {fr. rédacteur, rédactrice),
person, som leder utgivandet av en tidning
1. tidskrift.

Rediky’1 {fr. réticule, av lat. retifculum, litet
nät), arbetsväska.

Redime’ra, lat., friköpa, lösa. — Pro
redi-me’nda ri’xa, jur., till biläggande av
stridigheterna.

Redingot {1. rödänggått 1. re’dinggått; av
eng. riding coat [Z. räjdingkåt], ridrock),
livrock.

Redintegra’tio, lat., 1. Redintegratio’n,
förnyelse; talk., upprepning av ett ord.

Rediskonte’ra, återdiskontera (d. v. s. belåna
diskonterade växlar hos annan bank). —
Redisko’nto, räntefoten vid rediskontering.

Re’ditus, lat., återkomst; pL, inkomster. —
Reditus a’nnui, årliga inkomster.

Redivi’vus, fem. Redivi’va, lat. (av re, åter,
och vi’vus, levande), åter upplevande,
åter-upp stånden.

Redlige svenskar, sällskap till nvtta och nöje,
stiftat i Stockholm 1810 till minne av
Bernadottes val till tronföljare. Upphörde
i mitten av 1800-t.

Redmar, nord. myt., Fafnes fader, som av
Oden, Höne och Loke, vilka dödat hans
son Utter, tilltvang sig guld, rövat från
dvärgen Andvare.

Re’do, kem., kalciumhydrosulfit.

Redondillas, sp. (av redondo, rund, 1.
-di’l-jas), metr., klassisk spansk och
portugisisk versform, bestående av åttastaviga
versrader med slutrim 1. assonans (se
d. o.).

Redopp’era, fr., ridk., vända hästen medelst
en halv volt.

Redouble’ra, fr., fördubbla, förstärka.

Redoul {1. rödo’ll), se Coriaria.

Redoutable, fr. {1. rödota’bbl), fruktansvärd.

Redoute, se Redutt.

Re’dowa, dansk., en böhmisk dans, oftast i
trippeltakt.

Red polled cattle, eng. {1. redd påld kättl),
engelsk nötkreatursras, även kallad
Nor-folkras.

Redresse’ra {fr. redresser), bringa något
åter i ordning. — Redressio’n {fr.^
re-dressement), kirurg., ingrepp för att åter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free