- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1115

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Reficiera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Reficiera—Reformera

1115

tjänstemän. — Refere’ndum, ämnet för ett
referat; folkomröstning rör. viktigare
. statsangelägenheter. —• Ad refere’ndum,
skall hänskjutas (till vederbörande). —
Refere’nser {eng, references), personer,
till vilka andra hänvisas för att få
upplysningar rör. en platssökande 1. en
affärsfirma; rekommendationer. —
Referensbibliotek, samling av lexikon,
encyklope-dier o. d. arbeten, som ofta anlitas. —
Refere^nt, föredragande; person, som
refererar.

Reficie’ra, lat., återställa, vederkvicka. —
Reficie’ntia, pL, med., stärkande
läkemedel.

Reflekte’ra (av lat. refWctere, tillbakaböja,
återkasta), återkasta, återspegla,
åter-stråla; betänka, begrunda, överväga;
fästa avseende vid. — Reflekte’rad,
överdrivet förståndsmässig, kallt bedömande,
nykter. — Refle’ktor (/r. réflecteur), fys.,
strålbrytare, speglande föremål, som
kraftigt återkastar ljuset; spegelteleskop. Jfr
Refraktor. —• Reflekto’risk, som kan
avgiva reflexer, återspeglande. — Refle’x,
tillbakakastning; återsken, återspegling;
återverkan; fysioL, ofrivillig och
omedveten rörelse, framkallad genom retning
av centripetala nerver. — Reflexepilepsi’,
med., ett slags fallandesot. —
Reflexförlamning, ett slags särskilt i de nedre
extre-miteterna uppträdande förlamning. —
Reflexgalvanometer, fys., en vid
telegra-fering under vatten använd
mottagningsapparat. — Reflexhämning, hindrandet av
viss reflexrörelse. —• Reflexkramp, med.,
genom reflex från retningen på en
känselnerv framkallad kramp. — Reflexrörelse,
fysiol., se Reflex. — Reflexi’bel, som kan
återkastas. —■ Reflexibilite’t,
ljusstrålarnas egenskap att kunna återkastas. —
Reflexio’n, återkastning, återspegling,
återstrålning; betraktelse, begrundande;
tyst anmärkning; yttrande, tanke. —
Reflexionsgalvanometer,
spegelgalvano-meter. — Reflexionslyrik, Reflexionspoesi,
tankelyrik, lyrik, som innehåller
betraktelser över livet. — Reflexionsmoral, åsikt
enl. vilken den sedliga viljans motiv
uppfattas av förståndet. )(
Känslomoral. — Reflexionsprisma, prisma, som i
optiskt instrument användes i st. f. en plan
spegel för att ge en ljusstråle en annan
riktning. — Reflexionspsykologi, riktning
inom psykologien som utgår från
be-greppsmässiga utredningar i st. f.
erfarenhetsrön. —• Reflexionsspegel,
fönsterspegel, som återgiver föremål i en viss
riktning; bakom belysningsapparater anbragt
spegel, som återkastar ljuset. — Reflexi’v,
återverkande, tillbakasyftände; språkv.,
ord, som syfta på satsens subjekt.
–Reflexi’va pronomen, återvisande
pronomen, pronomen, som syfta på subjektet i

samma sats. — Reflexivt verb, verb, vars
handling återgår på subjektet.

Refle’xum, hot., tillbakaböjd.

Reflue’ra (lat. reflu^ere), flyta tillbaka. —
Reflu’xus, ebb; fysiol., blodets
återström-mande från de övriga kroppsdelarna till
hjärtat.

Refo’rm, Reformatio’n, Reforma’tor m. fl.,

se under Reformera.

Reforma’tio in ca’pite et me’mbris, lat.,
"förbättring till huvud och lemmar",
fordrade 1400-t:s reformatorer hos påvemakten
och kyrkan.

Reforme’ra {lat. reforma’re, av re, åter, och
formare, forma, dana), ombilda, giva ny
form åt, nydana, förbättra. — Refo’rm,
ombildning, nydaning, förbättring. —
Reformbanketter, benämning på de i
Frankrike 1847 och 1848 av oppositionen
anordnade politiska möten, vid vilka en
reform av vallagen avhandlades och som
föranledde februarirevolutionen. —
Reformdräkt, en under slutet av 1800-t.
skapad kvinnodräkt, som främst tog sikte på
hygieniska krav och lancerades i strid mot
det rådande modet. — Reforma’ter,
franciskanmunkar, som efterleva den
strängare klosterregeln. — Reformatio’n
{lat. reforma’tio), omskapning,
förbättring; särskilt den i 16 :e årh. genom
Luther och hans medhjälpare åstadkomna
kyrkoförbättringen, varigenom den rena
kristna läran återinfördes. —
Reformationens jubileumsgåva, en till
reformationens jubileum 1917 företagen
nationalinsamling å över 4 mill. kr., som fördelades
mellan kyrkliga utbildningsanstalter. —
Reformationsdag kallas vår andra
bönedag, vilken sedan 1888 firas som
reformationshögtid. — Reforma’tor, ombildare,
förbättrare; religions- 1.
samhällsförbättrare. — Reformato’ria sente’ntia, jur.,
dom, som ändrar en ’förut fälld. —
Reformatoriska kyrkomöten, kallas
konsilierna i Pisa 1409, Konstanz 1414—18 och
Basel 1431—43, vilka hade till avsikt att
reformera katolska kyrkan men blevo utan
nämnvärt resultat. — Reforme’rad officer,
förr officer, vars befattning indragits och
som åtnjöt lägre lön i avvaktan på ny fast
anställning. — Reforme’rt, medlem av den
reformerta kyrkan. — Reformerta kyrkan,
det av reformatorerna Zivingli och Cakmi
i Schweiz på 1500-t. grundade
protestantiska kyrkosamfundet. — Réformés, L e s,
fr. {1. lä refårme’), benämning på franska
reformerta. — Reformi’st, anhängare av
åsikten att politiska och sociala
missförhållanden kunna efter hand avhjälpas på
reformernas väg. — Reformjudar,
anhängare av den liberala judendomen. —
Reformkatolici’sm, anhängare av en
modern riktning inom romerska kyrkan. —
Reformliv, en mera hygienisk ersättning
för korsett. — Reformpartiet, danskt poli-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free