Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Religieux ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Religieux—Rem acu tetigisti
1123
framträda och falla i ögonen. — Basrelief
{L ba-), låg- 1. planrelief, upphöjt arbete,
vars figurer blott obetydligt höja sig över
ytan. — Demirelief (Z. dömi’-), halvrelief,
upphöjt arbete med från ytan något
starkare framträdande bilder. — Hautrelief
(L å-), högrelief, upphöjt arbete med från
ytan starkt framspringande bilder. —
Relieffotografi, en på fotografisk väg
åstadkommen relief. — Reliefglob och
Reliefkarta, framställningar av jordklotet
1. delar av detsamma, där
höjdförhållandena återgivas i relief. —• Reliefmaskin,
en maskin till att kopiera reliefer genom
kopparstick 1. litografisk gravering. —
Reliefskrift, blindskrift. — Reliefspetsar,
venetianska spetsar med upphöjda
blommor och ornament. — Relieftryck, upphöjt
tryck, avsett för blinda.
Religieux, se under Religion.
Reli’gio li’cita, lat. (av staten) tillåten
religion.
Religio’n {lat. reWgio, av lat. rele’g er e, ofta
återkomma till, 1. reUga’re, binda vid),
kunskap om och dyrkan av en gud; läran
om Gud, troslära; kärlek till Gud,
gudsfruktan. — Religionsbrott, jur.,
förbrytelse, som på något sätt står i samband
med religionen 1. dess utövande. —
Reli-gionsedikt, av myndigheterna utfärdad
bestämmelse ang. religionen och dennas
utövning i staten. — Religionsfilosofi,
vetenskapen om religionen. — Religionsfreden,
kallas, särskilt i Frankrike och Tyskland,
ett stort antal freder, ingångna under
reformationstidevarvet. —
Religionsfrihet, jur.y rätt för en stats medborgare att
utan hinder från statsmaktens sida fritt
bestämma över sin religion och dess
utövning. — Religionshistoria, vetenskapen
om jordens olika religioner och deras
utveckling. — Religionspsykologi, gren av
psykologien, som empiriskt undersöker det
religiösa livets yttringsformer utan att
taga ställning till det religiösa
giltighetsproblemet. —• Religionssamtal {ty.
Religions g espräche, lat. Collo’qoia)f kallades
under reformationstiden disputationer
som anordnades av statsmakten för
biläggande av lärostrider mellan olika
riktningar. — Religieux, fem. Religieuse, fr.
{1. rölisjiö’, rölisjiö^s), eg. gudfruktig;
munk, nunna. — Religiosame’nte och
Re-ligio’so, ital. {1. -djå’), tonk., fromt,
andäktigt. — Religio’ser {fr. religieux^ fem.
religieuses), pL, i katolska kyrkan
medlemmar av en andlig orden. — Religio’si
di’es, lat., hos de gamla romarna vissa
olycksdagar. — Religiosite’t, gudsfruktan,
andäktighet, fromhet. — Religiös ( -lisjö^s
1. -lijö’s; fr. religieux, lat. religio’sus), som
angår religionen, religions-; from,
gud-fruktig, andäktig, som lever efter
religionens föreskrifter.
Reli’ker {lat. reWquiæ)^ pL, eg. rester, läm-
ningar; kvarlevor efter Frälsaren,
martyrer och helgon; minnen efter berömda
personer. — Relikgömma, Relikvia’rium,
ett till förvaring av reliker avsett kärl av
växlande form.
Reli’kt (av lat. reWctum, kvarlämnat),
kvarleva, återstod; språkv., ålderdomlighet,
som rest av mera utbredd företeelse. —
Reliktformer, biol.y djur- 1. växtformer,
som kvarleva inom ett område, sedan detta
helt och hållet förändrat karaktär, t. ex.
en sötvattenssjö som tidigare varit, del av
ett salt hav {Reliktsjö). — Reliktsjö, se
föreg. ord. —• Reliktstruktur, geoL, urspr.
struktur i ett oförvandlat parti av en
eljest metamorfoserad bergart. —
Glacial-relikter, bioL, kallas t. ex. vissa
fjällformer som äro kvarlevor av en omedelbart
efter istiden invandrad flora resp. fauna.
Reling {koll. reeling), skeppsb., översta
delen av fartygssidan, begränsad av
relingslinjen, som upptill avslutar
bräd-gången.
Relingslinje, se Reling.
Relingslogg, skeppsb., å relingen utmärkt
avstånd för hastighetsbestämning å
fartyg genom iakttagande av den tid, som ett
fast 1. i vattnet flytande föremål behöver
för att passera igenom det å relingen
utmärkta avståndet.
Reliquia’rium 1. Relikvia’rium, lat., se
Relikgömma.
Relliani’sm, en i England på 1700-t. av
Johanna Relly förkunnad lära, enl. vilken
sakramenten äro sinnebilder. —
Rellia-ni’ster, anhängare av rellianismen.
ReIokatio’n {nylat. reloca’tio), jur., förnyat
utlejande, särskilt i fråga om arrende 1.
hyresavtal.
Reluitio’n (av lat. relu’ere, åter inlösa),
åter-köp. — Reluitionskommissio’n, arbetade
1732—34 i Pommern för återköp av de av
Karl XII förpantade kronodomänerna.
Relukta’ns (av lat. relucta’ri, sträva emot),
fys., magnetiskt motstånd.
Relä’ (av relais, se d. o.), fys., elektromagnet,
vars ankare, då magneten påverkas av en
elektrisk ström, sluter, öppnar 1. omkastar
en annan strömkrets. Med tillhjälp av ett
relä kan en stark ström regleras genom en
mycket svag; krigsk., brevpostering,
hästombyte; tonk., liten bälgapparat å orgel,
som öppnar 1. stänger tilloppet till en
större bälg, vilken utför det avsedda
arbetet. — Polariserat relä, fys., består av
en permanent stålmagnet, på vars ena
skänkel en elektromagnet är anbragt;
härigenom fungerar reläet olika vid olika
strömriktningar i magnetlindningen och
blir känsligare. — Relä jordskalv 1.
Simul-ta’njordskalv, geoL, mer 1. mindre
samtidiga jordskalv, som uppträda i samband
med varandra, ehuru på stort inbördes
avstånd. — Relästation, se Rundradio.
Rem a’cu tetigi’sti, lat.y eg. du har berört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
