Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Remerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Remerna—Remotion
1125
myntets stadgade vikt 1. halt; läkemedel.
— Remedium cardina’le 1. principa’le, den
väsentliga beståndsdelen i ett medikament.
Kallas även Basis. — R. a’djuvans,
beståndsdel i ett medikament, som
understöder verkan av basis. — R. constftuens
1. exce’piens, medel, som tillsättas ett
medikament för att giva detta lämplig
form, konsistens 1. kvantitet. — R.
co’rri-gens 1. o’rnans, medel, som tillsättes ett
medikament för att förbättra dettas smak,
lukt 1. utseende. — R. suspensfvum, jur.,
rättsmedel, genom vilket proceduren tills
vidare avbrytes. — Remedia 3u’ris,
rättsmedel.
Re’merna, en belgisk folkstam.
Remgas, se Rengas.
Remi’, se Remis.
Remfgius, mansnamn (av lat. re’mex, gen.
Te’migis, roddare).
Remigre’ra {lat. remigra’re) ^ vandra
tillbaka, återflytta.
Re’mingtongeväret, krigsk., ett av
amerikanen Remington uppfunnet
bakladdnings-gevär.
Reminisce’ns (fr. reminiscence, lat.
remini-sce’ntia)y erinran, ofrivillig hågkomst;
tanke, utan avsikt lånad ur andra
författares 1. kompositörers arbeten.
Reminfscere, lat., eg. tänk på; namn på
andra söndagen i fastan, så kallad efter
begynnelseorden av Ps. 25: 6, som utgör
texten till den dagens latinska mässa.
Remis 1. Partie remise, fr. (1. römi’ 1. -ti’
römi’s; av remettre, uppskjuta, avstå),
spelt., remi, ett parti schack, som blir
oavgjort och måste börjas om, emedan ingen
av spelarna kan göra den andre matt.
Remi’s, jaktt., konstgjorda 1. naturliga
tillflyktsorter för villebrådet i skog och mark.
Remise, fr. (1. römi’s), uppskov, anstånd;
vagnslider; hotndelst., remiss (se d. o.).
Remi’ss, Remi’ssa, Remissio’n, Remitte’nda,
m. fl., se under följ. ord.
Remitte’ra {lat. remi’ttere), återsända, åter
tillställa, överlämna; handelst., översända
(penningar, växlar 1. d.); eftergiva. —
Remitte’nda, pl., bokhandelsartiklar, som
varit lämnade i kommission och som
återsändas till ägaren. — Remitterande 1.
Re-mitte’nt, med, kallas en sjukdom, som
tidtals minskas, utan att dock upphöra. —
Remittent, avsändare av en remissa (se
nedan); växelköpare, växeltagare; med.
= Remitterande (se ovan). — Remi’ss,
återsändning; återför visning; statsr., i
riksdagen förslags hänvisning till
utskotten; skrivelse från K. M. till myndighet
med befallning om utlåtande i visst
ärende; handelst. = Remissa (se d. o.).
— Remissdebatt, yttranden av riksdagens
ledamöter vid ärendes remiss till utskott;
särskilt den debatt, som plägar äga rum
vid utskottsremissen av
statsverkspropositionen. — Remfssa, försändelse av pen-
ningar, växlar 1. d.; penningar 1. växlar,
som översändas. — Remissi’bel, som kan
efterskänkas. — Remissio’n,
återsändande; eftergift, mildring (t. ex. av ett
straff); med., lindring (t. ex. i en feber).
— Remissi’v, förenad med eftergift,
mildring. — Remisslage {1. -la’sj) , en viss
procent, som förr tillkom lanträntmästarna
vid penningremisser. — Remissoria’I
{ny-lat. remissoria’les Wtteræ), jur.,
återför-visningsskrivelse (varigenom ett
rättegångsmål av en överdomstol visas åter till
en underdomstol för ny handläggning).
Remmalag, fyrhjuligt åkdon för en häst,
(flakvagn) med långa fotsteg längs
sidorna. I Småland även höskrinda.
Re’mmare {ty. Römer), ett slags pokal med
klotformig skål, vanhgen av grönt 1.
ljus-brunt glas, företrädesvis brukad till
Rhen-vin; sjömärke.
Remolade 1. Remoulade, fr. {1. römåla’dd,
-mo-; av remoudre, ommala), ett slags
kryddsås (av senap, salt, peppar, olja och
vinättika); skarpsås.
Remollie’ntia, lat. (avremoZZiVe, uppmjuka),
pL, med., uppmjukande medel.
Remonstra’ns, Remonstra’nter,
Remonstra-tio’n, se under följ. ord.
Remonstre’ra {lat. remonstra’re), göra
invändningar, motföreställningar,
protestera. — Remonstra’iis 1. Remonstratio’n,
invändning, motföreställning. —
Remon-stra’nter 1. Arminia’ner (efter stiftaren
Jakob Arminius), ett religionsparti i
Holland, som 1610 till de holländska ständerna
inlämnade en s. k. remonstrans, ett
försvar, som innehöll deras förnämsta
trossatser.
Remont {1. -må’ngt 1. -må’nt; fr. remonte, av
remonter, förse med, utrusta), krigsk.,
benämning på för krigsbruk anskaffade
hästar, vilkas dressyr pågår. —
Remont-skola, skola, vid vilken remonter dresseras.
— Remont a’iiter, dets. som Remonter ande
växter. — Remontantrosor, rosor, som
blomma om igen på eftersommaren. —
Remontdepå’, uppsamlingsplats för
nyan-skaffade, för armén avsedda hästar. —
Remonte’ra, förse på nytt; anskaffa
hästar för krigsbehov; blomma om. —
Remonter ande växter, växter, som blomma
två gånger under vart växtlighetsskede.
—■ Remontering, anskaffning av hästar
för krigsbehov. — Remonteringsmöten,
möten, där de nya remonterna besiktigas
och antagas. — Remontoa’r {fr.
remon-toir), mekanism, medelst vilken fickur
uppdragas och ställas; med dylik
inrättning försett fickur.
Remora’l (av lat. remus, åra),
uppsynings-man över roddare.
Remords, fr. {1. remå’r; av lat. remorde’re,
oroa, plåga, ängsla), samvetsagg,
samvetskval.
Remotio’n, se under Removera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
