- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1130

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Repussera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1130

Repusser a—Resi gnatarius

genom borstarnas förbindning. —
Repul-si’v 1. Repulso’risk, tillbakastötande.

Repusse’ra = Repoussera (se d. o.).

Reputa’bel, se under följ. ord.

Reputatio’n (av lat. reputa’tio, beräkning),
rykte, anseende. — Reputa’bel i.
Repute’r-1ig, aktningsbjudande, ansedd.

Requabatteriet, krigsk., en under
amerikanska inbördeskriget använd skjutmaskin.

Requéte, fr. (1. rökä’t [hårt k]), ansökan,
böneskrift, inlaga.

Re’quiem, lat. (ack. av lat. re^quies, vila,
ro), inom katolska kyrkan mässan för de
döda, själamässan, som börjar med orden
^’Re’qiuem æte’rnam do’na e’is, Do’mine"
(giv dem, Herre, den eviga vilan). —
Requie’scat in pa’ce, förk. R. I. P., vile
(han 1. hon) i frid! slutorden i
själamässan.

Re’rer, fornnordiskt konunganamn.

Re’rum conco’rdia cu’stos, lat., ordspr.,
endräkt är ett samhälles yppersta
skyddsmakt.

Re’rum nava’rum, lat., påvlig rundskrivelse,
utfärdad 1891 till vägledning i kyrkans
socialreformatoriska arbete.

Res, lat., sak, ting. — R. alie’na, främmande
egendom. — R. ancfpitis u’sus, tvetydigt
gods, relativt krigskontraband. — R.
com-mu’nis, gemensam egendom. — R. du’bia,
en tvivelaktig sak. — R. fi’sci, en statens
1. kronans egendom. — R. illi’cita, se under
Illicite. — R. immo’biles, orörliga saker.
— R. mo’biles, rörliga saker. — R.
natu-ra’les, naturliga ting. —• R. nulli’us, ingens
egendom, en sak, som ej äges av någon. —
R. nullius ce’dit occupanti, en sak, som ej
äges av någon, tillfaller den, som först
sätter sig i besittning av densamma. —
R. pe’ssimi exe’mpli, mycket dåligt
exempel. — R. præternatura’les, övernaturliga
ting. — R. publfca, det offentliga, det
allmänna, staten. Jfr Republik.

Resår 1. Bergresar, se Rese.

Resch metibta, hehr., överhuvudet för de
judiska högskolorna i Babylonien.

Resco’ntra, ital., handelst., avräkningsbok,
kontokurantbok, handelsbok, som.
innehåller endast levande konti.

Rese 1. Bergrese, nord. myt., jätte.

Rese’da, bot., växtsläkte tillhörande fam.
Reseda’ceæ. — R. lu’tea, gulreseda
(Gotland). — R. lute’ola, vau, sandstränder i
s. Sverige. Lämnar ett gult färgämne,
"vau". — R. odora’ta, från Egypten införd
trädgårdsväxt, högt skattad för sin
vällukt, odlad i en mångfald former. —
Resedaolja, eterisk olja i R. odorata,
använd vid parfymfabrikation.

Reseda’ceæ, bot., växtfamilj tillhörande de
choripetala dikotyledonerna. Se Reseda.

Reseförbud, förbud för gäldenär att avresa
från en ort, innan han gjort rätt för sig.

Resektio’n (av lat. reseca’re, avskära), med.,
avskärande 1. avsågande av en del av ett

organ. — Resektionstänger, tandtänger
med skarpa käftar, som vid
tandutdrag-ning avklipper även omgivande partier av
käkbenet.

Rese’ner (av lat. resi’na), hartser.

ResenäV, resande.

Resereglemente, K. M:ts bestämmelser ang.
resekostnads- och traktamentsersättning
vid förrättningar i statens ärende.

Rese’rv, Reservant, Reservatio’n m. fl., se
under följ. ord.

Reserve’ra (lat. reserva’re), undantaga,
lägga undan, förvara; spara för nödfall;
förbehålla. — Reservera sig, förklara, att
man icke instämmer i ett beslut, som blivit
fattat. — Reserve’rad (fr. réserve),
tillbakadragen, förbehållsam; varsam,
betänksam. — Rese’rv (fr. réserve),
besparing, avsedd att begagnas i nödfall;
krigsk., truppavdelning, som under en
drabbning sparas till det avgörande
ögonblicket. — Reservfond, kapital, avsatt för
att täcka möjliga förluster. — Reserva’ndo,
med förbehåll. — Reserva’nt, person, som
reserverat sig. — Reserva’tio menta’lis,
nylat., hemligt förbehåll. — Reservatio’n,
förbehåll, villkor; förklaring, att man icke
instämmer i ett beslut, som blivit fattat;
område, som upplåtits för visst ändamål.

— Påvliga reservationer, påvens rätt att
utdela andliga ämbeten och förläningar.
—■ Reservationsanslag, medel, anslagna
till ett visst ändamål. —
Reservationskrav, förv., hos skattskyldig av
uppbördsman anställda krav. — Reserva’tis
reser-va’ndis, med förbehåll av det, som måste
förbehållas. — Reservi’st, i reserven
tjänande soldat. — Reservkapitalet, 1690
bildad understödskassa för indelta
kavalleriet. — Reservnäring 1. Upplagsnäring,
bot., i vissa delar (stam, rot, stjälkknölar
m. fl.) av växten upplagrad näring för
framtida behov, t. ex. stärkelse, socker,
inulin, fett m. fl. — Cum reservatio’ne,
med förbehåll.

Reservoa’r (fr. réservoir), behållare,
förvaringsrum. —• Reservoarpenna, en med
bläckbehållare i skaftet försedd penna, i
vilken bläcket vid skrivning automatiskt
rinner fram till spetsen.

Reside’ns, Reside’nt, se under följ. ord.

Reside’ra (av lat. resideWe, sitta kvar), bo,
vistas, hava sitt huvudsäte. — Reside’ns
(fr. résidence), boningsplats, vistelseort,
bostad (t. ex. för en furste 1. landshövding);
huvudsäte, huvudstad. — Residensstad,
huvudstad, länsstyrelsesäte. — Reside’nt
= Ministerresident (se d. o.). — In
resi’-duo, i rest, ännu övrig. — Residua’lluft,
den luft, som kvarstår i lungan sedan
normal utandning företagits. — Residualurin,
i blåsan kvarblivande urin efter urinering.

— Resi’duum, återstod, rest, bottensats.

Resignata’rius, Resignatio’n m. fl., se under

följ. ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free