Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Resignera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Resignera—Resonans
1131
Resigne’ra (Zaé. Tesigna’re), foga sig i sitt
öde, underkasta sig; nedlägga en
befattning, avstå från något. — Resigne’rad,
tåligt undergiven, som fogar sig i sitt öde.
— Resignata’rius 1. Resignatä’r, person,
till vars förmån en avsägelse 1. ett
avträdande äger rum. — Resignatio’n,
nedläggande av en befattning, avstående från
något; tålig undergivenhet,
självförsakelse.
Resiliatio’n, lat., tillbakaträdande;
upphävande av ett fördrag.
Resilla, sp. (1. -si’lja), silkesnät, vilket av
andalusiskorna bäres som hårprydnad.
Re’simus, lat., bot., tillbakaböjd.
Resi’na, lat., harts. — R. acaroi’des,
aka-roidharts (se d. o.). — R. a’lba,
furuharts. —■ R. a’nime, animeharts (se
d. o.). — R. be’nzoes, farm.,
ben-soeharts, fås från Ostindien av
Sty’-rax-SiTteY. — R. ce’dri, cederträharts.
—■ R. colopho’nium, kolofonium (se d. o.).
— R. copa’l, se Kopal. — R. da’mmara, se
Dammarharts. — R. draco’nis, se
Drakblod. — R. ela’stica, kautschuk (se d. o.).
— R. e. terebinthina’ta, plastiskt
rader-gummi (se T ryckrader gummi). — R.
ele’mi, se Elemi. — R. guaja’ci,
guajak-harts (se d. o.). — R. jala’pæ, jalapaharts
(se d. o.). — R. la’cca, gummilacka (se
d. o.). — R. lada’num, se Ladangummi.
— R. lu’tea no’væ Be’lgiæ, gult
xan-thorræaharts (se d. o.). — R. ma’stix,
mastix, ett harts, som fås av den i
Medelhavstrakterna växande busken Pista’cia
Lentiscus. Brukas till lack, fernissor,
tandkitt m. m. — R. pi’ni fla’va, ljust harts,
Pix a’lba, erhålles av åtskilliga
Pinus-arter i Europa och Amerika. — R.
podo-phy’lli, podofyllin (se Rhizoma
podo-phylli). — R. sandara’ca, se Sandarak. —
R. scammo’nii, skammoniumharts (se
d. o.). — R. storax 1. styrax, se Stor ax. —
R. tacamaha’ca, se Takamahaka. — R.
toluta’nta, se Toluhalsam. — R.
xanthor-rhæ’a, se Xanthorrhæa. — Resi’neon,
eterisk beckolja, erhålles därigenom, att man
destillerar tjära med pottaska. — Resinö’s,
hartsartad.
Resrnæ, bot., växande på kåda.
Resina’t, kem., hartstvål, salter av
hartssyror. — Resinatfärger, föreningar
mellan basiska färgämnen och hartssyror.
Resim’t, ett slags Bakelit (se d. o.).
Resino’ler 1. Resino’lsyror, kem., hartssyror.
Resiste’ns, Resiste’nt, se under följ. ord.
Resiste’ra {lat. resi’stere), göra motstånd;
uthärda. — Resiste’ns {fr. résistance),
motstånd, fasthet. — Resistensgebi’t,
geol, område av jordskorpan, som under
lång tid förblivit opåverkat av
vecknings-rörelser. — Resiste’nt säges om ett ämne,
som gör motstånd mot ingrepp.
Resisti’n, en elektrisk motståndsmetall.
Resi’t, Resito’1, former av Bakelit (se d. o.).
Res judica’ta, lat., rättssak.
Resko’ntra, se Rescontra. — Reskontre’ra
= Skontrera (se d. o.).
Reskribe’ra (av lat. rescribere, skriva
tillbaka), utfärda (en befallning). —
Re-skri’pt {lat. rescri’ptum), en av högre
myndighet till en lägre utfärdad skriftlig
befallning; en från regeringen utgången
bestämmelse. — Reskriptio’n, handelst.,
penninganvisning.
Reso’l, desinfektionsmedel av tjära, pottaska
och metylalkohol för fäkalier; en som
fernissa använd lösning av Bakelit (se d. o.).
Resolu’t, Resolutio’n, Resolve’nt m. fl., se
under följ. ord.
Resolve’ra (av lat. reso’lvere, upplösa),
avgöra, besluta; avkunna utslag; språkv.,
upplösa satser och redogöra för ordens
böjning m. m. — Resolu^t 1. Resolve’rad
{fr. résoZi^), beslutsam, rask, tilltagsen. —
Resolutio’n {lat. resolu’tio), upplösning;
språkv., upplösning av satser och
redogörelse för ordens böjning m. m.; beslut,
sammanfattning av en diskussion; jur.,
utslag, dom; med., uppsugning av exsudat
(se d. o.). — Resolu’tio nervo’rum,
nervförlamning. —• Resoluti’v, fördelande;
upplösande. —■ Resolve’nt, mat., en
funktion av en algebraisk ekvations rötter;
även benämning på resolventekvationen.
— Resolve’ntia, pl., med., fördelande
medel.
Reso’n {fr. raison, av lat. ra’tio, förnuft),
grund, skäl; hovsamhet, billighet,
skälighet. — Resona’bel {fr. raisonnable) 1.
Re-sonlig, förnuftig, hovsam, medgörlig, som
tager skäl. — Resonema’ng {fr.
raisonne-ment), slutledning, förnuftsslut;
anförande av skäl och grunder; samtal;
invändning. — Resonemangsparti,
äktenskap, som ingås blott av förnuftsskäl. —
Resone’ra {fr. raisonner), draga
slutsatser; anföra skäl och grunder; samtala;
göra invändningar. — Resonö’r {fr.
rai-sonneur), person, som gärna resonerar;
i moderna komedier en moraliserande och
satiriserande personnage.
Resonans {1. -na’ngs; fr. résonnance, av lat.
resonaJre, genljuda), återljud, genljud,
åter- 1. efterklingande av en ton;
förståelse. — Resonansbotten, en å vissa
musikaliska instrument anbringad
träskiva, som tjänar till ljudets förstärkande.
— Resonansfigurer, figurer, som bildas å
en med fin sand beströdd resonansbotten,
då strängarna vibrera. — Resonanslåda,
lådlik resonansbotten till en stämgaffel.
—> Resona’nt, återljudande, genljudande;
fonet., språkljud, vars kvalitet bestämmes
av resonans. — Resona’tor, apparat, som
förstärker toners egen svängning; ledare
med viss svängningsmassa, använd för att
påverka en oscillators med samma
frekvens utgående vågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
