Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rimborso ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1142
Rimborso—Riposte
Rimbo’rso, se Remboursement (under
Rem-boursera).
Rime’di Mattei, matteimedel, hemliga
läkemedel, humbugsmedicin.
Ri’me sdrucciole, se under Sdrucciolo.
Rime’sse = Remissa (se under Remittera).
Rimfaxe, nord. myt., Natts häst.
Rimmo’n, i Bibeln namn på en i Damaskus
dyrkad gud, motsvarande den babyloniska
Ramma^n.
Rimor, se Rimur.
Rimo’sus, -a (av Rima, se d. o.); hot.,
sprick-full.
Rimtursar, nord. myt., frost jättar, resår,
som bebo den kallaste delen av Jättehem.
Ri’mu, ved av Ny-Zeeländska trädet
Dacry’-dium cupressi’num, använd till möbler.
Ri’mur (sv. rimor), ett slags isländsk poesi.
Rin, japanskt längdmått och räknemynt.
Rina’ldo, italienskt mansnamn = Reinhold
(se d. o.). — Rinaldo Rinaldi’ni, hjälten i
en efter honom uppkallad rövareroman av
tysken Vulpius.
Rinalgi’ (av gr. rhis, näsa, och a’Ig os,
smärta), med., smärta i näsan. —
Rinen-chysi’, insprutning i näsan. —
Rinenchy’-tes, nässpruta. — Rini’sm, fonet., tal
genom näsan. — Rini’t, med.,
näsinflammation. — Rinoblennorré, slemflytning ur
näsan. — Rinocarcino’ma, kräfta i näsan.
— Rinocne’smus, näsklåda. — Rinofoni’
(av gr. fone’, ljud, röst), snörvlande,
talande i näsan. — Rinologi’, läran om näsan
och dess sjukdomar. — Rinoplasti’k (av
gr. pWssein, bilda), konsten att återställa
skadade 1. förlorade näsor 1. genom
para-fininsprutning förändra en näsas form.
— Rinopla’st, en utövare av rinoplastik.
—Rinorrhæ’a (av gr. re’in, flyta), flytning
ur näsan. — Rinorragi’a (av gr.
rhegny’-nai, sönderslita), näsblödning. —
Rino-sklero’m, kronisk inflammation i näsans
slemhinna samt huden närmast kring näsa
och mun. — Rinoskopi’ (av gr. skope’in,
se), med spegel verkställd undersökning
av näshålorna. — Rinosko’p, instrument
för undersökning av näskaviteterna. —
Rinostegno’sis, näsans tilltäppning av
slem, näspolyper 1. d.
Rinascimento, ital. (1. -tjime’ntå),
pånyttfödelse, renässans.
Rind, nord. myt, en av Odens hustrur, den
av vinterköld stelnade jorden, moder till
Vale.
Rinforza’iido, ital., tonk., starkt crescendo (se
d. o.). — Rinforza’to, ital, tonk., kraftigt
forte (se d. o.).
Rinfra’nco, ital., handelst., ersättning för
utlagda penningar.
Ring, fornnordiskt mansnamn, ring;
ringprydd.
Ring, eng., ring, krets; i Amerika även en
sammanslutning 1. förening av personer,
vilka för att främja egna intressen efter-
sträva inflytande huvudsakligen inom
handelsvärlden 1. i det politiska livet.
Ringbakterio’s 1. Ringröta, av bakterier
förorsakad röta i kärlsträngarna hos potatis,
varigenom mörka ringar uppstå i knölar
och stjälkar.
Ringblomma, bot., se Calendula. Växtens
gula färgämne har under namnet merliton
använts som smörfärg.
Ringeren, no., (Ringaren), norsk
veckotidskrift för modern politik, litteratur och
filosofi, utg. 1898—99 av Sigurd Ibsen,
under medverkan av bl. a. Björnson,
Nærup och J. E. Sars.
Ringhorne, nord. myt., Balders skepp.
Ringkota, veter., kronisk, torr inflammation
i hästens kronled, medförande långvarig
hälta.
Ringkrage, krigsk., vaktbricka.
Ringside, eng. (1. ri’ngsajd), de närmaste
åskådarplatserna intill "ringen" (det för
boxarna avgränsade området) vid en
boxningstävlan.
Ringskivling, bot, se Armillaria.
Ringsko, veter., hästsko (sjuksko), vars
skänklar äro ringformigt förenade.
Rini’sm, Rini’t, se under Rinalgi.
Rinmans grönt, se Koboltgrönt.
Rinnovamento, ital. (1. -nåvame’ntå),
"förnyelse", den vaknande nationalkänslan,
period i italienska litteraturen (1750—
1870).
Rinologi’, Rinoplasti’k, Rinoskopi’ m. fl., se
under Rinalgi.
Ri’o, sp. och port., flod, ström.
Rio, japansk vikt och mynt.
Rioja, sp. (1. riå’sja), ett billigt spanskt vin.
Riot, eng. (1. rä^jöt), uppror, upplopp. —
Rioter (1. rä’jötör), upprorsmakare.
R. I. P., förk. för lat. requie’scat in pace.
vile i frid!
Ripa, zooL, se Lagopus.
Ripa’ria, zool., backsvalor.
Ripa’rium, -a (av lat. Ripa, brädd, stam),
bot., strand-.
Ripbär, bot, se Arctostaphylus.
RipidoIi’t, miner., ett silikat, som hör till
kloritgruppen.
Ripieni’st, se under följ. ord.
Ripie’no, ital, tonk., full, utfylld = Tutti
(se d. o). — Ripie’nstämma,
fyllnads-stämma, en stämma som utföres av flera.
) ( S o 1 o s t ä m m a. — Ripieni’st, person,
vars instrument 1. stämma blott tjänar till
utfyllning. )( Solosångare.
Ripolfn, en lackfärg av utländskt fabrikat.
Motsvarande svenska färger kallas
Riva-li’n och Svealack.
Ripor, zool, se Lagopus.
Ripo’so, ital, vila, ro; konstt., framställning
av Josef och Jungfru Maria med
Jesus-barnet, rastande under flykten till
Egypten; även stilleben (se d. o.).
Riposte, fr. (I ripå’sst; ital riposta, av lat.
responde’re, svara), kvickt och hastigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
