- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1146

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rohbau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1146

Rohbau—Roman

Rohbau, ty. (L rå’baii; av roh, rå, och Bauy
byggnad), hyggn., murverk av bränt tegel
utan puts.

Rohilla, det inhemska namnet på afganerna.

Roi, fr. (L råa’), konung. — Roi d’armes,
fr. (Z. -darm), ’Vapenkonung", härold av
högsta rangen vid det franska
medeltidshovet. — Rois fainéant, fr. (1. råa
fä-nea’ng), "lättjefulla konungar",
benämning på de sista konungarna av
mero-vingiska ätten. — Roi-Soleil, fr. (1. -
så-lä’j), kung Sol, benämning på den franske
konungen Ludvig XIV.

Rojali’sm (fr. royalisme, av roi, konung),
konungskt sinnelag, tillgivenhet för
konungen 1. konungadömet. — Rojali’st
(fr. royaliste), anhängare av konungen 1.
konungadömet. — Rojalistisk, konungskt
sinnad.

Rok, arah.y se Rock.

Rok (isl. Hrokr), namn på flera nordiska
sagohjältar.

Rokokostilen 1. Rokoko, fr. (1. råkåkå’; av
rocailUy se d. o., av {tal. rocca, klippa),
konsth.y den under förra hälften av 1700-t.
rådande dekorationsstilen, som i
Frankrike kallas style Louis XV. Den
karakteriseras av lekfull oregelbundenhet, svängda
former och förkärlek för musselornament.

Roi, se Roll.

Roland (lat. Hruodlandiis, ital. Orla’ndo, se
d. o.), forntyskt mansnamn (av fhty,
hru’odi, beröm, heder, ära). Buret av en
ryktbar sagohjälte, den mest lysande av
kejsar Karl den stores paladiner. —
Rolandssagan, en till Karolingiska
sagokretsen (se d. o.) hörande skildring av
paladinen Rolands hjältedater. — Rolandsstod
(ty. Roland 1. Rolandssäide)
på i vissa tyska städer på torget resta
kolossalstatyer, föreställande en
harneskklädd man med draget svärd, sinnebild av
lagskipningen. — Rolandssången (fr. La
chanson de Roland), ett i 11 :e årh. diktat
franskt kväde om paladinen Roland.

Role, fr. (1. rål), roll (se d. o.).

Rolf, fornnordiskt mansnamn (av hröör,
fhty. hruodi, lov, pris beröm, och olf, ulv,
kämpe). Buret av en dansk sagokonung
med tillnamnet Krake (isl. kraki, smal,
avkvistad trädstam) och av vikingen
Gånge-Rolf.

Roll 1. Roi (1. råll, rål; fr. role), eg.
pappersrulle; uppteckning av alla de repliker, en
skådespelare har att säga i en teaterpjäs;
den person, han har att framställa; ett
för tillfället antaget sätt och uppförande.

Roller gin, eng. (1. rå’ulö dsjin),
valsegrener-maskin. Se Egrenera.

Rom (1. råmm; ty. rum, eng. rhum), Spi’ritus
sacchari, ett slags brännvin, som fås
genom självjäsning av sockerrörssaft 1.
melass och destillation. Mest värderas
Jamaikarom.

Roma, astr., en av småplaneterna.

Roma (1. rå’-), latinskt och italienskt namn
på staden Rom. — R. æte’rna, lat, det
eviga Kom. (Tihullus.) — R. locü’ta est,
ca’usa finfta est. Rom (=påven) har talat,
och därmed är saken avgjord. — R. non
fu’it u’na di’e co’ndita. Rom byggdes icke
på en dag. — Romæ quo’que ho’mines
moriu’ntur, även i Rom dö människorna.
— Roma vi’ctrix Græ’cia vi’cta vi’ncitur,
det segerrika Rom besegras av det
besegrade Grekland. — R. o mo’rte, itaL, Rom
1. döden, yttrande av Garibaldi under ett
av hans tåg mot Rom. — Roma’na ci’vitas,
lat., romerska staten.

Romagnarasen (1. råma’nja-),
nötkreatursras i n.ö. Italien.

Roma’ika, ny gr., dansk., nygrekisk
national-dans.

Romals, eng., se African goods.

Roma’n (fr. roman, eng. romance, ital.
ro-manzo), hos medeltidens romanska folk
benämning på varje diktad berättelse på
vers 1. prosa av större omfång och med
världsligt ämne, avfattad på folkspråket
(lingua romana); numera namn på en med
episk utförlighet framställd
prosaberättelse, vars huvudsyfte är
karaktärsskildringen, sedemålningen 1. d.; äventyrlig
kärlekshistoria. — R. de la Rose, fr. (1.
råma’ng dö la rås), fransk dikt från
1200-t. — R. de Renard (1. - dö röna’r),
fransk medeltidsdikt, avhandlande
djursagan. — Romance’ro, sp., samling av
romanser. — Roma’ner 1. Roma’nska folk,
italienare, spanjorer, fransmän, portugiser
m. fl. folk, som. utgöra en huvudgren av
den indoeuropeiska folkstammen. —
Ro-mane’sca, se Gaillarde. — Romane’sk (fr.
romanesque), överdrivet svärmisk,
äventyrlig, romanartad, romanlik. — Ro’mani
1. Rommani (av rom, zigenare),
zigenar-språket (urspr. ett sydindiskt, med
sanskrit besläktat språk). Jfr Monsing. —
Romanise’ra, göra romansk. — Romani’sm,
katolicism, papism (se d. o.); romansk
språkegendomlighet; konstt., romansk
stil. — Romani’st, person, som studerar
romersk rätt 1. romanska språk;
anhängare av romersk-katolska läran. —
Romans (1. -ma’ngs; fr. romance), en
lyrisk-episk dikt, där det berättande
elementet är övervägande, till skillnad från
ballad (se d. o.), där huvudvikten ligger
på stämningen; tonk., en
kompositionsform mellan visa och ballad. — Roma’nsk,
härstammande från det forna latinska
folkspråket; tillhörande de romanska
språken 1. folken. —• Romansk stil, hyggn.,
rundbågsstil, en stil, som karakteriseras
av rundbågen och den strängt bundna
sammanslutningen av byggnadens leder.
Dess grundform är det latinska korset.
Den uppstod på 1000-t., nådde sin
höjdpunkt på 1100-t. och efterträddes sedan av
gotiken (se d. o.). — Romanska språk, de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free