- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1147

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Romancement ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Romancement—Rondeau

1147

från det fornromerska talspråket
härstammande språken, nämligen italienska,
spanska, portugisiska, katalanska,
franska, provengalska, rätoromanska och
rumänska. — Romanti’k, den kristna
medeltidens smak i konst och litteratur. —
Nyromantiken, hos oss benämning på den
romantiska skolan. — Roma’ntiker,
anhängare av den romantiska skolan. —
Romantise’ra, ge en romantisk 1. fantastisk
prägel åt något. — Roma’ntisk, som
överensstämmer med den kristna medeltidens
smak i konst och litteratur (jfr Antiky
Klassisk, Modern); exalterat känslofull;
poetiskt skön, hänförande, som äger en
vild skönhet; underbar, äventyrlig. —
Romantiska skolan, romantikens
efter-blomstring, särskilt inom vitterheten,
under förra hälften av 1800-t.

Roma’ncement = Romerskt cement (se d. o.).

Romanèche {L -nä’sj), ett Bourgognevin.

Romane’sco, ett vin från trakten kring Rom.

Romane’sk, se under Roraan,

Roma’nia, latinskt namn på Rumänien; även
det forna romerska väldet.

Romani’sm, Romanist, se under Roman.

Roma’nos, se Romanus.

Romanov (1. rama’nåff), rysk härskarätt
(1613—1762).

Roma’ns, Roma’nsk, Romantisk, Roma’ntiker,
Roma’ntisk m. fl., se under Roman.

Roma’nus, latinskt mansnamn, romare,
romersk. Buret av bysantinska kejsare.

Romarebrevet, en av Nya Testamentets
böcker, författad av aposteln Paulus.

Romb {lat. rho’mbus), geom., en
parallello-gram, vars alla sidor äro lika stora, men
vinklarna icke räta. — Rombdodekae’der,
solid figur, som inneslutes av tolv
rom-biska ytor. — Ro’mbisk, som har form av
en romb. — Rombiska systemet, miner.,
kristallsystem, som utmärkes av tre
olikvärdiga, mot varandra vinkelräta axlar,
samt tre mot varandra vinkelräta, vanliga
symmetriplan utan hiivudplan. —
Rom-boe’der, solid figur, som inneslutes av sex
rombiska sidor. — Romboi’d, en
parallellogram, vars närliggande sidor icke äro lika
stora och vinklarna ej räta. —
Romboi’-disk 1. Romboida’1, som har form av en
romboid. — Romboida’iharv, ett slags
slät-harv. — Romboidiska nätet {lat.
reti’-culiim), astr., stjärnbild på s.
himmels-hemisfären. — Rombporfyr, petrogr.,
kvartsfri ortoklasporfyr, vars strökorn
utgöras av kalifältspat med rombiskt
tvärsnitt.

Romeo och Julia, huvudpersonerna i en
ryktbar kärlekstragedi med samma namn av
Shakespeare.

Romershausenska pressen, en apparat för
beredning av extrakt.

Romerska bad, ett slags varmluftsbad;
lokalerna för dessa.

Ro^mcrska ku^rian (jfr Curia), det påvliga

kabinettet, sammanfattningen av de
påvliga regeringskollegierna. — R. priset {fr.

Grand prix de Rome), ett av
konstakademien i Paris utdelat stipendium, vars
innehavare äger rätt att på statens bekostnad
tillbringa fem år vid Académie de France
i Rom. — R. siffror äro: I (1), V (5),
X (10), L (50), C (100), D (500), M 1. oo
(1,000). De övriga talen bildas av dessa
på så sätt, att den mindre siffran sättes
till höger om den större (t. ex. VI [6]
1. tvärtom (t. ex. IV [4]). —
Romerskkatolska kyrkan, den i Västerlandet
utbildade katolska (allmänna) kyrkan, som
ledes av påven, biskopen i Rom. Jfr
Grekiska kyrkan. — Romersk konung {lat. rex
romano’rum)y under medeltiden titel för
den tyske konungen, som efter att hava
blivit krönt i Rom kallades romersk
kejsare. — R. ordning, hyggn., en
pelarord-ning, sammansatt av den joniska och den
korintiska. — R. stil, en förening av det
etruskiska båg- och valvsystemet med den
rätliniga grekiska kolonnarkitekturen. —
R. rätt {lat. jus roma’num),
sammanfattningen av de i romerska riket gällande
lagarna, vilka, efter att hava blivit
samlade under namnet Co’rpus ju’ris (se d. o.),
utgjorde grundvalen för de flesta
europeiska lands lagstiftning.—R. tid, arkeoL,
järnåldern från Kristi födelse till omkr.
400 e. Kr. — Romerska vågen, snällvågen,
en våg, som utgöres av en olikarmad
hävstång och en flyttbar motvikt. — Romerskt
cement, framställes av naturlig hydraulisk
kalk.

Rom-essens {1. råmm-essa’ngs), kem.,
ana-nasolja (se d. o.), vilken brukas som
tillsats till konstgjord rom.

Romft, kem., ett sprängämne, som består av
ammoniumnitrat, paraifin, naftalin och
kaliumklorat.

Ro’mmani, se Romani.

Rompriset, se Romerska priset.

Romsten, petrogr., se Oolit.

Romualdi’norden, efter stiftaren, italienaren
Romualdo, namn på Camaldulensorden (se
d. o.).

Ro’mulus, rom. sag., Rhea Silvias son, jämte
sin broder Remus grundläggare av staden
Rom, var själv dess förste konung. —
Romuli’der, Romulus’ efterkommande.

Roncegnovatten {1. rånse’njå-), järn- och
arsenikhaltigt mineralvatten från
Syd-Tyrolen.

Ro’nchi, med., se Rassel.

Rond {1. rångd; fr. ronde), rund,
kringvand-ring för att se efter, att allt är i sin
ordning; omgång (i boxning); krigsk., trupp,
som gör en rund till vakter och poster.

Rondeau, fr. {1. rångdå’), diktk., lyrisk dikt,
som består av 12—14 versrader, fördelade
i tre strofer. Inuti cch i slutet av dikten
förekommer ett av begynnelseorden bildat
omkväde. Slutrimmen äro blott två.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free