Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rondell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1148
Rondell—Rose-Croix
Ronde’ll (av fr. rond, rund), runt, befäst
torn.
Rondi’no, se under följ. ord.
Ro’ndo, itaL, tonk., ett vanligen i två delar
indelat musikstycke, i vilket huvudtemat
flera gånger upprepas och omväxlar med
ett 1. flera sidotema. — Rondfno 1.
Ron-doIe’tto, ett kortare, mindre utfört rondo.
Rondpoint, /r. (L rångpåä’ng), rund plats,
vid vilken flera gator 1. vägar utmynna;
hyggn. = Apsis (se d. o.).
Rondå’, se Rondeau.
Rongalft, se Eradit.
Ronn {isL Hronn), nord. rnyt., en av
havsguden Ägirs nio döttrar.
Ronnebyvatten, järnrikt hälsovatten från
Ronneby brunn, där även arsenikhaltigt
vatten finnes.
Ronsdorfarnas sekt, se Ellerianer.
Roob, arab., farm., förr namn på av
indunstade växtsafter berett mos. — R.
da’uci, morotsaft. — R. juni’pere,
enbärssaft. —• R. pruno’rum, plommonsaft. —
R. sambu’ci, fläderbärssaft.
Rood (Z. rod), engelskt ytmått = 1,011,6
kvm.
Rookwoodporslin {1. ro’koo’d-), porslin från
Amerikas mest berömda porslinsfabrik
(grundad 1880).
Root- and brauch-partiet {L rot än bra’usj-),
puritansk riktning i England under 1600-t.
Roparerörelsen, extatisk religiös rörelse i
Småland på 1840-t.
Ropt, Roptaty’, se Hroptr.
Roquefortost (1. råckfå’r-; fr. fromage de
Roqiiefort), en berömd ostsort, uppkallad
efter tillverkningsorten, den franska byn
Roquefort.
Roquelaure, fr. {1. råcklå’r), ett slags
res-1. regnrock.
Rora’rii, irreguliärt fotfolk i romerska
legionen.
Rora’te, lat., 1. Roratemässa, en inom
romersk-katolska kyrkan under
advents-tiden till Jungfru Marias ära firad
morgongudstjänst, uppkallad efter
inledningssångens begynnelseord "Rorate coeli
desu-per^’ (himlarna drype ifrån ovan).
Ro’ridus, bot, daggig.
Ros, med., rosfeber.
Ros, metall., äldre benämning på fläckar
och ojämnheter i brottet av stål.
Rosa, kvinnonamn (av lat. ro’sa, ros). På
franska Rose och Rosette {1. rås, råsä’tt).
Från Rosa härstamma kvinnonamnen
Rosa’lba (vit ros), Ro’salie (1. -i) 1.
Ro-sa’lia (liten ros), RosaIi’nda 1. Rosali’na
(den rosiga), Rosamu’nda (rosenmun),
Rosa’ura (rosenfläkt), Ro’sea (som är av
I. tillhör en ros) och Rosi’na (rosenknopp).
Rosa, bot., busksläkte, tillhörande fam.
Rosa’ceæ, underfam. Sentico’sæ.
Utomordentligt formrikt släkte av såväl
inhemska som utländska, vilda som odlade
arter och korsningar. — R. acicula’ris.
finnros. — R. a’lba, vit törnros. — R.
ca-ni’na, nypon. — R. centifo’lia, äkta
trädgårdsrosor, nejlikrosor. — R.
cinnamo’-mea, bot., kanelrosor (vild i Norrland),
odlad med fyllda blommor, "bukettrosor".
— R. damasce’na, portlandrosor. —
R. Eglante’ria, gul törnros. — R.
ga’llica, ättikrosor, provinsrosor,
stain-form för många odlade varieteter. —
R. gla’uca, rödbladrosor, odlad, ofta
förvildad. — R. i’ndica, bourbonrosor,
månadsrosor, terosor, tearosor. — R.
mus-co’sa, mossrosor. — R. pimpinellifo’lia,
pimpinellros, ofta odlad. — R. rubigino’sa,
ängeltorn, luktnypon. —■ R. sulphu’rea,
gul törnros. — R. villo^sa, sommarnypon.
Ro’sa, rosenfärgad, rosenröd. — Sub ro’sa,
eg. under rosen (förtrolighetens symbol);
i förtroende, i hemlighet.
Rosa’cea, bot., rosenfärgad. — Ro’seus, bot.,
med färg 1. lukt av törnros. — Rose’llus,
Rose’olus, bot., nästan rosenröd. —
Ro’seo-persici’na, bot., rödaktigt persikofärgad.
— Ro’seo-zona’tus, bot., med rosenfärgade
bälten.
Rosa’ceæ 1. Rosacéer, bot., växtfamilj,
tillhörande de choripetala dikotyledonerna.
Underfamiljer: Poma’ceæ, Drupa’ceæ och
Sentico’sæ (Rosaceæ i inskränkt mening).
Rosa’lia, astr., en av småplaneterna.
Rosalie (ty. Schusterfleck), tonk., ett kort,
på olika tonhöjder flera gånger upprepat
motiv.
Rosali’ner, citroner.
Rosami’ner, kem., blå
trifenylmetonfärgäm-nen mel gul fluorescens.
Rosamunde, astr., en av småplaneterna.
Rosanili’n, kem-., bildas vid inverkan av
oxidationsmedel på en blandning av anilin
och toluidin. Ger med syror salter, av vilka
vackra anilinfärger beredas.
Ro’sa paragua’ta, sydamerikansk träsort,
som användes till käppar och och div.
svarveriarbeten.
Rosa’rium, lat., eg. rosengård; rosenkrans,
radband.
Ro’sa ro’rans bomta’tem, lat., "ros, som
dryper godhetens dagg", hymn av
Nico-laiis Hermanni.
Rosasalt, se Pinkkulör.
Ro’sa The’a, se Rosa, lat., bot.
Rosatopas, se Topas.
Roscoelft, miner., starkt vanadinhaltig
glim-merart.
Roscra’nna, gaeliskt kvinnonamn (av ros,
ros, och cranna, spjut, stråle).
Rosduntrav, bot., se Epilobium.
Rose, fr. (1. rås; lat. ro’sa), ros, törnros;
rosenfärg; rosenfärgad. — Rose bengale
(1. -gall), bengaliskt rött, eosinfärgämne,
tygfärgämne med mycket dålig
ljusäkthet.
Rose-Croix {1. rås kråa’), fransk
konstnärsorden med inslag av mysticism, stiftad
1892.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
