- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1149

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rosein ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rosein—Rosling

1149

Rosei’n, tékn., en röd anilinfärg.

Roseli’t, miner., ett rosenrött
kalkkobolt-ar seniat.

Rosella’n 1. Rosi’t, miner., ett lerjordssilikat.

Rosellefibrer {1. råsä’ll-), dets. som
Gamho-haw.pa (se d. o.).

Rasenaprikos, Pru’nus tri’loha med fyllda
blommor, odlas i trädgårdar.

Rosenbergmaskin, likströms generator, som
trots starkt varierande varvtal 1.
belastning alltid ger samma strömstyrka.
Uppfunnen av österrikaren E. Rosenberg.

Rosenbinka, hot., se Erigeron.

Rosenborg have, parken kring Rosenborgs
slott i Köpenhamn, vanligen kallad
’’Kongens have", omtyckt promenadplats.

RosenbuscWt, miner., ett Ijusgrått
silicozir-konat av natrium och kalcium.

Rosenböna, hot., se Phaseolus.

Rosenfest, se Fete de la rosière.

Rosenfink, zooL, Carpo’dacus erythri’nus, en
i Sverige sällsynt finkfågel.

Rosengarten, "rosengården", tysk hjältedikt
från slutet av 1200-t. med motiv från
Nibelungensagan.

Rosengång, "fälltäckeväv" 1. "tjockväv",
svensk allmogevävslag på 3 1. 4 skaft med
inslag i olika färger, vilka bilda ett
randigt mönster, som täcker hela varpen.

Rosenhallon, hot., se Ruhus.

Rosenhonung, se Mel rosæ.

Rosenkam, en hos vissa hönsraser
förekommande kamform, framtill bred, baktill
utdragen i lång spets, över försedd med
flera rader små jämnhöga taggar.

Rosenkammaren, fordom (till 1772) en
pinokällare i Stockholm vid nuv. Vallingatan.

Rosenkattost, hot., se Malva.

Rosenkonse’rv, med., Conse’rva ro’sæ,
bere-des av törnrosblad och socker.

Rosenkrans {ty. Rosenkranz, lat. rosa’rium),
radband.

Rosenkrasse, bot., se Iberis.

Rosenkreutzare (l. -krå’jts-; ty.
Rosenkreut-zer), ett i början av 1600-t. i Tyskland
stiftat hemligt sällskap, som föregav sig
åsyfta reformer i kyrka och stat; ett med
frimureriet besläktat sällskap, stiftat i
Tyskland omkr. 1756.

Rosenkvarts, miner., en mer 1. mindre
rosenröd kvartsvarietet, använd till div.
prydnadsföremål.

Rosenkål, se Brysselkål.

Rosenlager, se Nerium.

Roseno’bel, engelskt guldmynt (urspr. kallat
nobel, se d. o.) = ungefär 1 pund sterling
= 18 kr.

Rosenolja, farm., ^thero’leum ro’sæ, en
dyrbar eterisk olja, destilleras med vatten av
blombladen av Ro’sa moscha’ta och Rosa
damasce’na, vilka odlas i Bulgarien,
Mindre Asien, Ostindien m. fl. land. Utgör en
högt skattad parfym.

Rosenribs, hot., se Rihes.

Rosenrot, hot., se Rhodiola och Sedum.

Roséns ammpulver, se Pulvis magnesiæ
aro-maticus. — R. barnpulver, se Pulvis
magnesiæ Gum rheo. — R. bröst droppar, se
Vinum glycyrrhizæ thehaicum.

Rosensocker, Rosenmorseller, morseller av
socker och rosenvatten med tillsats av
jalaparot, skammonium och rött sandelträ.
Avföringsmedel.

Rosensteins rabarber-elixi’r, se Vinum rhei
aromaticum.

Rosensten, se Diamant.

Rosenstiels grönt, dets. som mangangrönt.

Rosenstockar, de framspringande delar av
pannbenet, som bära hjortdjurens horn.

Rosensöndag = Midfastosöndag (se d. o.).

Rosenthal, berömd porslinsfabrik i Bayern,
grundad 1897.

Rosentry, hot., se Lonicera.

Rosenträ kallas flera (ofta välluktande)
träslag, vilka nyttjas vid parfymtillverkning
och till snideri. Äkta rosenträ, Li’gnum
Rho’dii, fås av Convolvolus scopa’rius på
Kanarieöarna, brasilianskt rosenträ av
Phys6caly’mna florihu’nda i Brasilien.

Rosenträ från Cayenne, se Dicypellium.

Rosenvatten, med., Aqua ro’sæ, beredes av
färska 1. insaltade kronblad av Ro’sa
centi-fo’lia, vilka destilleras med vatten.
Blandat med blyvatten, brukas det som
ögonvatten.

Rosenättika, Ace’tum Ro’sæ, framställes
genom maceration av rosenblad i ättika.
Användes som tillsats i bad- och
tvättvatten.

Rose’ola, med., ett hudutslag i form av
rosenröda fläckar.

Rose’ring = Sköning (se Sköna).

Roses metall {1. rå’sis -), en legering av
vismut, bly och tenn.

Rose’tt (fr. rosette), eg. liten ros; bandknut,
bandros; målark. och hyggn., rosformig
prydnad. — Rosettfönster 1. Rosfönster,
ett hjulformigt fönster, vars öppning är
utfylld med stav- och rosverk.

Rosette {1. -ä’tt), franskt kvinnonamn (av
lat. ro’sa, ros), liten ros.

Rosettestenen (Z. -sä’tt-), en vid Rosette i
Egypten 1799 funnen sten, som gav
uppslag till tydning av hieroglyfskriften.

Rosettjungfrulin, hot., se Polygala.

Rosfönster, se Rosettföyister.

Rosina’nte (efter Don Quijotes [se d. o.] så
benämnda häst), mager och dålig häst,
skinkmärr.

Rosft = Rosellan (se d. o.).

Roskarlen, zool., se Morinella.

Roskilde brödre {1. rå’skille -), kristet
vikingaförbund på Själland, stiftat omkr.
1150 mot venderna. —■ Roskilde krönike,
äldsta försöket till en sammanhängande
dansk historia (omkr. 1140).

Rosko’lniker = Raskolniker (se d. o.).

Roskva, isL, "den raska", nord. myt., Tors
tjänarinna, syster till Tjalve.

Rosling, hot., se Andromeda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free