Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rosmaridæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1150
Rosmaridæ—Ro te
Rosma^ridæ, zool.y säldjur.
Rosinari’n, bot., farm., Rosmari’nus
officina’-lis, en till fam. Lahia’tæ hörande
halvbuske, som växer i Medelhavstrakterna.
Bladen, Fo’lia rosmartni, äro officinella.
— Rosmarinolja, ^thero’leum rosmari’niy
fås genom destillation av rosmarinblad. —
Rosmarinspiritus, se Spiritus rosmarini,
— Sammansatt rosmarinspiritus, se
Spiritus rosmarini compositus.
Rosma’rus, zooL, valrossläktet.
Rosoglio, ital. (Z. råså’ljå), fin italiensk
likör, beredd av apelsiner 1. körsbär.
Roso’l, kem., salt, som bildas å polarisen vid
Sibiriens kuster.
RosoIa’n, kem., ett azinfärgämne.
Roso’lblått := Azulin (se d. o.). — Rosolsyra,
tekn., ett rött tjärfärgämne.
Ro’ssia, latinskt namn på Ryssland. —
Ro’s-sica, arbeten om Ryssland.
Rossini’sm, tonk., den italienske
kompositören Rossinis musikaliska stil; även
ef-terbildning av densamma.
Ro’ssläder (av ty. Ross, häst), läder, berett
av hästhudens länddel.
Ro’sso anti’co, ital, "rödantik", ett slags
rödaktig italiensk marmor. — Rosso di
Leva’nte, en grön och röd serpentinart.
Rossolis, fr. (1. råssåli’; av lat. ros so’lis,
soldagg), en likör, beredd av brännvin,
socker och bärsaft.
Rost (mlty. Roste), galler i eldstäder, på
vilket bränslet placeras.
Ro’stbiff {eng. roastheef), på engelskt sätt
stekt 1. rostat oxkött, taget från länden.
Roste’llum, zool., det svintrynlika utskottet
på bandmaskens huvud.
Rostgummi, dets. som dextrin (se d. o.).
Rostjord, lantbr., se Alv.
Ro’stra, lat. (pl. av ro’strum, näbb, tryne,
gadd, fartygssnabel), i det gamla Rom
benämning på den offentliga talarstolen på
forum (se d. o.), vilken pryddes med
far-tygssnablar, tagna från erövrade skepp.
Rostra’l = Rastral (se d. o.).
Rostra’tum, -a (av ro’strum), hot., med
spröt.
Ro’strum, se Rostra.
Rosverk = Masswerk (se d. o.).
Roswitha, astr., en av småplaneterna.
Rot, mat. Storhet, som upphöjd till viss
dignitet ger en annan storhet, kallas rot
till den senare.
Rota, nord. myt., en valkyria.
Ro’ta, ital, eg. hjul; den högsta påvliga
appellationsdomstolen, i Rom befintlig
överdomstol för hela den katolska
kristenheten.
Rotaci’sm (av gr. rho, bokstaven r), språkv.,
bruk 1. missbruk av bokstaven r,
skorr-ning; övergång från s till r.
Rota’l (av arab. ratl), marockansk
handelsvikt \pl. artol) — 508 1. 540 gr.
Ro’tang, se Rotting.
Rotary club, eng. (1. rå’oterri klöbb),
"roterande klubb", efter anglosaxiskt
föredöme bildade klubbar för att sammanföra
representanter för olika yrken till
diskussion och sällskaplig samvaro. Religion och
politik uteslutna. I varje klubb ingår
endast en medlem av varje yrke.
Rota’ta, bot., hjul-.
Rotatio’n (lat. rota’tio, av ro’ta, hjul), mek.,
kretsformig rörelse av en kropp, välvning
omkring en axel. — Rotationsapparat —
Gyroskop (se d. o.). — Rotationsaxel, se
under Axel. — Rotationsdispersio’n, fys.,
skillnaden i ett ämnes förmåga att vrida
polarisationsplanet för ljus av olika
våglängd. — Rotationsdjuptryck, Mertens-,
Intaglio- 1. Rembrandttryck,
djuptrycks-förfarande, varvid jämte den bild, som
skall etsas, ett fint kornraster inkopieras.
Etsningen uppdelar därför bilden i ett
stort antal olika "färgkroppar", skilda av
väggar med samma höjd. —
Rotations-ellipsoi’d, mat., yta som uppkommer, om
en ellips roterar kring sin ena axel. —
Rotationsfotografi’ 1. Kilometertryck,
form av masskopiering, särskilt vid
vykortsfabrikation, varvid
kopieringspapperet användes i form av rulle. —
Rotationshastighet, fys., den "vinkelhastighet" med
vilken en kropp roterar. —
Rotations-magnetism, fys., magnetism, som en
metallskiva erhåller genom att kringvridas
i ett magnetiskt plan. — Rotationsmaskin
= Gyroskop (se d. o.) ; även =
Rotationspress (se d. o.). — Rotationsparaboloi’d,
mat., den yta, som uppstår, om en parabel
roterar kring sin axel. — Rotatiohspress,
boktr., ett slags tryckpress, som för sin
hastighet särskilt användes till
tryckning-av tidningar 1. överhuvud av arbeten, som
skola utgå i stor upplaga. —
Rotations-yta, mat., yta, bildad därigenom, att en
rät linje 1. en kurva vrider sig kring en
axel. — Rotato’ria, pl., zool., virveldjur,
en underavdelning bland maskarna. —
Rotato’risk, välvande, som svänger
omkring. — Rote’ra, vända sig kring en axel,
svänga omkring.
Rotati’vos, port., öknamn på de båda
politiska partier i Portugal, regenerado’res
och progressi’stas, som under
konunga-dömets sista tider oupphörligt avlöste
varandra i en genom valfinter åvägabragt
"rotation".
Rotato’res, anat., muskler som vrida runt.
Rote (ty. Rotte, fornfr., rote, av mlat., rutta,
rupta, utbruten del), eg. skara, avdelning;
krigsk., de män i en truppavdelnings olika
led, som stå bakom varandra; jur., namn
på vissa områden av stad 1. socken;
hemman som tillsammans hålla soldat 1.
båtsman. — Rotekolo’nn, infanteriets vanliga
marschordning med utryckta rotar. —
Rote’ra, indela i rotar. — Rote’ring,
indelning i rotar för underhåll av manskap; det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
