Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rote Fahne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rote Fahne—Roulera
1151
härmed sammanhängande allmänna
besväret.
Rote Fa’hne, ty, (L rå’-), Röda fanan, förr
kommunistisk tidning i Berlin, grundad
1918.
Rotehållare, ägare av roteringsskyldig jord.
Ro’tel (av mlat. ro’tulus, litet hjul), jur.,
packe av till samma mål hörande
rättegångshandlingar; förteckning över de
mål, som det tillkommer varje särskild
tjänsteman att föredraga; domstols- 1.
förvaltnings avdelning.
Rote’ra, se under Rotation och Rote. —
Rote’ring, se under Rote.
Roterande fält 1. Vridfält, fys., magnetfält,
vars riktning ändrar sig med konstant 1.
pulserande hastighet men vars styrka kan
vara konstant. Uppkomsten av R. utgör
grundprincipen för alla
växelströmsmotorer (utom kommutatormotorer).
Roterande spegel, fys., apparat, som
användes för observation av hastigt förlöpande
fenomen.
Rother, König Rother 1. Ruother, tysk
medeltidsdikt.
Rothgülden, Mörk — Pyrargyrit (se d. o.).
Rothgülden, LjuSy miner.,
arseniksilver-blände.
Rothliegendes, ty. (1. råtli’g-), geol.,
benämning på undre avdelningen av permiska
systemet (se d. o.).
Rothzinkerz, ty., miner. = Zinkit (se d. o.).
Roti’fera = Rotatoria (se d. o.).
Rotliegendes, se Rothliegendes.
Rotograyy’r, boktr., djuptryck från på
kemisk väg graverade valsar.
Ro’tolo, ital.f en vikt, i Turkiet = 0,56 kg., i
Kairo och Alexandria vanligen = 0,44 kg.,
i Messina = 0,79 kg. o. s. v.
Ro’tor 1. Magnethjul, fys., roterande fält å
större växelströmsgeneratorer med
stillastående ankare (Stator).
Ro’torfartyg, av tysken Flettner 1923
uppfunnen segelfartygstyp, som framdrives
genom vindens tryck mot en 1. flera
vertikala, roterande cylindrar (rotorer).
Rots 1. Snip (ty. Rotz, eg nässlem), veter.,
en smittsam sjukdom, som oftast angriper
hästar och har sitt säte i huden, lungorna,
lymfkörtlarna o. s. v.
Rotspon, ty., nordtyskt namn på franskt
rödvin.
Rotta, tonk., medeltida stränginstrument.
Rotten boroughs, eng. {1. råttn bö’rrås) , pl..
förfallna engelska köpingar, vilkas
rättighet att välja ledamot till parlamentet
upphävdes genom parlamentsreformen av år
1832.
Rottenstein, ty. (1. råttensta’jn),
Rotten-stone, eng. (1. råttenstå’n), miner., dets.
som Trippel (se d. o.).
Rottel 1. Rottoli, turkiskt pund = 445 gr. —
Rottel attaria = 506,9 gr., Rottel sucki
= 568,4 gr. (i Tunis och Tripolis).
— Ekbohrn, 100,000 främmande ord. IL
Ro’tting, hot., Ca’lamus, ett i det tropiska
Asien och Afrika inhemskt växtsläkte,
tillhörande fam. Pa’lmæ. Stammarna av
vissa arter, bl. a. C. Ro’tang och C. Dra’co,
kallas rotting 1. spanskt rör och brukas till
käppar, möbler m. m.
Rottleri’n, kem., ett gult färgämne, som fås
av kamala (se d. o.).
Rottweiler (1. rå’ttvajler), tysk hundras.
Ro’tula, bot., litet hjul.
Ro’tuIa, pl. Ro’tulæ, lat. (av ro’ta, hjul),
farm., pastilj. — R. me’iithæ piperi’tæ,
pepparmyntpastiljer. — R. saccha’ri,
sockerkakor, som användas till pastiljer.
Rotulatio’n (av lat. ro’ta, hjul),
sammanhäft-ning av skriftliga handlingar. Jfr Rotel.
— Rotule’ra, ordna och sammanhäfta
skriftliga handlingar. — Ro’tulus, en bunt
handlingar. — R. mortuo’rum, förteckning
över avlidna, för vilka själamässor skola
läsas. —• R. te’stium, vittnesutsaga.
Rotu’nda (fr. rotonde, ital. rotonda, av lat.
rotundus, rund), byggn., rundbyggnad;
rundtempel.
Rotunda’ta, bot., rundad. — Rotundifo’lia,
bot., med runda blad.
Rotu’nde, lat., utan omsvep, kort och gott.
Roturier, fr. (1. råtyrie’), ofrälse, borgerlig;
oborstad, ohyfsad, rå, grov; borgare,
bonde.
Rotvälska (ty. Rottivälsch), eg. falsk välska
(i betydelsen romanskt språk);
tjuvspråk; zigenarspråk; rådbråkat språk.
Roucou (1. roko’), dets. som orleana (se
d. o.).
Roué, fr. (1. roe’; av roue, hjul), eg.
rådbråkad, steglad; under regentskapet (se d. o.)
medlem av hertig Filips av Orléans för
sedeslöshet beryktade umgängeskrets;
liderlig, utsvävande person, särskilt av de
högsta kretsarna. — Aimable roué (1.
äma’bbl -), älskvärd odåga.
Rouenankan (1. roa’ng-), medelstor fransk
ankras, mycket omtyckt i Sverige.
Rouge, fr. (1. rosj), röd; röd färg, rött
smink. — R. et noir (Z. - e nåa’r), spelt.,
rött och svart, ett franskt hasardspel, som
spelas med sex kortlekar. ■— R. de
Portugal 1. R. végétal (1. - dö pårtyga’ll,
- vesjeta’ll), portugisiskt smink, berett av
safflor (se d. o.). — R. solide (1. såli’dd),
ett naftalinfärgämne.
Rouget (1. rosjä’), franskt mansnamn, som
betyder rödfena (ett slags fisk).
Rouget du porc, fr. (1. rosjä’ dy pårk),
röd-sjuka.
Rough boards, se Boards.
Rough riders, e7ig. (1. raff rajders), ’Vilda
ryttare", amerikanskt kavalleriregemente,
uppsatt av Roosevelt 1898 i kriget mellan
Spanien och Förenta staterna.
Roulade, Roulance, se under följ. ord.
Roule’ra (fr. rouler), rulla, vara i omlopp,
vara i gång. — Roulade, fr. (1. -a’dd), se
Rulad. — Roulance (1. -a’ngs), penning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
