- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1153

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rubia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rubia—RufiF

1153

Ru’bia, hot,, kräpp.

Rubia’ceæ 1. Rubiacéer, hot., växtfamilj av
ordn. RuhWnæ. Omkr. 4,500 arter kända,
mest från tropiska och subtropiska länder.
Underfamiljer: Cincho’neæ, Coffei’neæ
och Stella’teæ.

Rubiaci’n, kem., dets. som purpurin.

Rubicell, miner., ett slags rödgul spinell (se
d. o.).

Ru’bicon, en liten, i övre Italien belägen flod
(nu kallad Pisciatello), vars namn, efter
Julius Cæsars ödesdigra övergång av
densamma bevarats i uttrycket gå över
Ruhi-con, d. v. s. taga ett avgörande,
oåterkalleligt steg.

Rubidi’n, kem., en av kol, väte och kväve
sammansatt s. k. nitrilbas, som blivit
framställd ur stenkolstjära.

Rubi’dium, kem., en i naturen i ytterst små
mängder förekommande silvervit
alkali-metall, vilken anträffats såväl i
mineral-som i växtriket.

RubifoVmis, hot., lik Ru’hus (hallon).

Rubii’næ, hot., växtordning, tillhörande de
sympetala dikotyledonerna. Omfattar
familjerna Ruhia^ceæ, Caprifolia’ceæ och
Valeriana’ceæ.

Rubi’ii (ital. ruhino, av lat. ruber, röd),
miner., röd korund (se d. o.), en ädelsten,
näst diamanten den hårdaste och
dyrbaraste. — Rubin-aste’rier kallas röda
stjärnsafirer. — Rubinglas, ett slags
djuprött, genomskinligt kristallglas, färgat
med guldpurpur 1. koppar. —
Rubinglim-mer, se Göthit. — Rubinspinell, ett slags
spinell (se d. o.), som mycket liknar rubin.

— Rubinsvavel, kem., realgar (se d. o.). —
Brasiliansk rubin, handelsnamn på genom
glödgning rödfärgade mörkgula topaser.

Rubingiö’s {lat. ruhingio’sum), rostfärgad.

Rubiola, namn på en högt värderad ostsort
från italienska staden Ceva.

Ru’bor, lat., med., rodnad.

Rubrice’ra, se under följ ord.

Rubri’k (av lat. ruhri’ca, röd färg, av ru’her,
röd), urspr. rödmålad begynnelsebokstav
1. med rött understruken titel (på en lag
1. d.); numera titel, överskrift. —
Rubri-ce’ra, förse med rubriker; beteckna,
benämna. — Rubrika’t, avdelning. —
Kubri-ka’tor, pl. Rubrikato’rer, under medeltiden
benämning på personer, som målade
begynnelsebokstäver o. a. prydnader i
skrivna 1. tryckta verk. — Rubrikstil, tungt,
omständigt skrivsätt; stilsort som
användes till rubriker.

Rubro-margina’tus, hot., rödkantad.

Ru’bus, hot., hallon, art- och formrikt
växtsläkte, tillhörande fam. Rosa’ceæ,
under-fam. Senticosæ. — R. a’rcticus, åkerbär.—

— R. cæ’sius, blåhallon. — R.
chamæmo’-rus, hjortron. — R. frutico’sus, björnbär,
samlingsart för ett stort antal former. —
R. idæ’us, hallon. — R. odora’tus,
rosenhallon, odlad buske med rosenröda kron-

blad. — R. saxa’tilis, jungfrubär,
stenhallon.

Ru’ctus, lat., med., rapning.

Rud, Ryd, Röd, -red, i svenska ort- och
personnamn betyder eg. "avröjd mark".

Rudan, zooL, se Cyprinus.

Rudbe’ckia, hot., växtsläkte av fam.
Com-po’sitæ. Högväxta örter med gula
blommor. Ett tiotal arter från n. Amerika
odlade som prydnadsväxter. — R. hirta,
omkr. halvmeterhög, med 2 à 3 cm. långa
kantblommor. — R. lacinia’ta, höstsol,
guldbollar, ofta två m. hög, med fyllda
korgar.

Rudbeckiusstiftelsen, 1923 grundad stiftelse
med uppgift att stödja den vetenskapliga
teologiska forskningen i Sverige..

Ru’dbert, forntyskt mansnamn = Rohert (se
d. o.).

Rude, fr. (1. rydd; lat. ru’dis), rå, sträv,
grov, ohyfsad. — Rudesse (1. -ä’ss), råhet,
strävhet, grovhet, brist på hyfsning.

Ru’dera, lat., pL, grus; spillror, ruiner,

Rudera’le, hot., växande på grusiga ställen.

Rudera’tväxter 1. Rudera’lväxter (av
ru-dera, se d. o.), hot., växter, som
förekomma på avskrädeshögar, skräpiga
odlingar o. d.

Rudimate’rie (av lat. ru’dis, rå, och mateWia,
ämne), råämne.

Rudime’nt {lat. rudime’ntum, av rudis, rå,
oövad), början; lärospån; första
grunderna av en konst 1. vetenskap; grundlaget
för undervisningen; zool. o. hot., outbildat
organ. — Rudimentä’r, som ej nått
utveckling, outbildad, förkrympt.

Ru’dis, lat., rå, ohyfsad; oerfaren; okunnig,
obildad. — Rudis indige’staque mo’les, en
rå och oordnad massa.

Ru’dolf 1. Ru’dolph, tyskt mansnamn, enl.
somliga: ryktbar kämpe, enl. andra:
rådgivare. Buret av burgundiska, tyska och
österrikiska furstar. Motsvarar
kvinnonamnet Rudolfi’na.

Rudolffnska tabellerna, efter den tyske
kejsaren Rudolf II uppkallade tabeller för
beräkning av himlakropparnas rörelse,
påbörjade av den danske astronomen
Tyge Brahe och fullbordade av den tyske
astronomen Kepler.

Rudra, ind. myt., indisk gudomlighet, urspr.
dödsgud, mera känd under namnet Sjiva.

Rue, fr. {1. ry), gata.

Rué, se Roiié.

Rue’llia, hot., artrikt busksläkte av fam.
Acantha’ceæ. Flera storblommiga arter
omtyckta varmhus växt er.

Ru’else (besläktat med ty. reuen, ångra),
djup ånger.

Rufa’i 1. Rufaai, turk., pl., tjutande
der-vischer, en efter sin stiftare uppkallad,
svärmisk sekt från 12 :e årh.

Rufe’scens (se rufus), hot., rodnande. —
Rufi’na, hot., svartröd.

Ruff {holl. roef, av eng. roof, tak), sjöv., ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free