Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Ruffiano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1154
Ruffiano—Rumor
på däck befintligt rum, hus 1.
fönsterför-sett tak; kajuta.
Ruffia’no, ital., kopplare.
Rufiga’llussyra 1. Rufigallo’1 (av lat. ru’fuSy
röd), kem., brunrött ämne, som bildas vid
inverkan av koncentrerad svavelsyra på
gallussyra. Färgämne.
Ru’fus 1. Rufi’nus (av lat. ru’fus, röd),
latinskt mansnamn, den rödhårige.
Ru’gby, bollspel i stil med fotboll. Spelas (av
15 man) med både händer och fötter.
Bollen är äggformig. — Rugby school (Z.
ru^ggbi skol), en av Englands förnämsta
internatskolor, grundad 1567. Vid denna
skola har bollspelet rugby utbildats.
Rugga, textil., utföra ruggning. —
Rugg-ning, textil, appreturarbete å
klädes-artade vävnader, filtar, flanell m. fl. för
att riva upp fibrerna från tygytan, så att
denna får ett hårigt täcke.
Ru’gier, i forntiden ett germanskt folk,
urspr. bosatt vid floden Oders mynningar
och på ön Rügen.
Rugo’sum, lat. (av ru’ga, rynka), hot.,
skrynklig.
Ruhmkorffs rulle, fys., äldre namn på
induk-torium.
Rui’n {lat. ruüna, av Tu’ere, rasa ned),
förstöring, förfall, undergång; lämningar
efter ödelagda städer 1. byggnader;
konkurs. — Ruine’ra, förstöra, ödelägga,
bringa till fullkomlig undergång; utarma.
— Ruinö’s (fr. ruineux), ruinerande,
förstörande.
Ruinaga’t, se Agat.
Ruk, se Rock.
Rukmini’, ind. myt., en inkarnation av
Lakshmi (se d. o.).
Ruktatio’n {lat. ructa’tio), med.,
uppstöt-ning, rapning.
Rula’d {fr. roulade), eg. rullning 1. något
hoprullat; fisk 1. kötträtt, framställd i
rullform; tonk., hastig löpning, passage.
Rule Britannia, eng. {1. rul britä’nniä),
engelsk nationalsång, uppkallad efter de
bägge första orden i omkvädet, vilket,
fullständigt återgivet, lyder: Rule
Britannia, Britannia rule the waves! Britons
never shall be slaves (Härska Britannia,
Britannia behärska vågorna! Britterna
skola aldrig bliva slavar). Komponerad av
Arne till text av Thomson och Mallet
(1740).
Rule’tt {fr. roulette, av rouler, rulla), spelt.,
ett franskt hasardspel, varvid en
elfenbenskula sättes i rörelse på en vridbar
skiva och slutligen nedfaller i en av
dennas fack, vilka äro omväxlande röda och
svarta.
Rull, no., en art norsk springdans. Jfr Slaat.
Rulla (urspr. av mlat. ro’tulus,
pappersrulle, förteckning), förteckning å militär
personal 1. armén tillhöriga hästar.
Rullbjörn, ett slags låg, stark vagn för
fors-ling av tungt gods, sten o. s. v.
Rullbomb, krigsk., en med brandrör och
sprängladdning försedd, skrotfylld bomb,
som rullades ned för en fästnings
bröstvärn.
Rullmårdar, zooL, ett släkte skunkdjur
{Pa-radoxu’rus) av rovdjurens ordning i s.
Asien. Hit hör musangen 1. palmmården,
P. hermaphrodi’tus.
Rullningsgyroskop, sjöv., gyroskop (se d. o.)
av stora dimensioner till minskande av
fartygs rullning.
Rum, se Rom.
Rum, det österländska namnet på Mindre
Asien.
Ruma’ner 1. Rumä’ner, den inhemska
befolkningen i Rumänien {Rumänien). —
Ru-mä’niens stjärna, en rumänsk orden. —
Ruma’nsk 1. Rumä’nisk, som har avseende
på 1. sammanhänger med Rumänien. —
Rumanska 1. Rumäniska språket, det
romanska språk, som talas av den infödda
befolkningen i Rumänien.
Rumboland (av rum, rymlig, öppen), äldre
uppsvenskt namn på slättbygd.
Ru’men, lat., zooL, våmmen.
Rume’x, hot., skräppa, syra, växtsläkte
tillhörande fam. Polygona’ceæ. — R. aceto’sa,
ängssyra, användes som salladsväxt. —
R. acetose’lla, bergsyra. — R. cri’spus,
krusskräppa. — R. dome’sticus,
gård-skräppa. — R. hydrola’pathum,
vatten-skräppa. — R. marftimus, strandskräppa.
R. obtusifo’lius, tomtskräppa. — R.
hyme-nose^palus, canaigre, användes i
Nordamerika som garvmedel. — R. alpi’nus,
munkrabarber, odlades förr av munkarna
i st. f. rabarber.
Rumf ordmedalj en, utdelas vartannat år av
Royal Society i London för viktigaste
under tvåårsperioden gjorda upptäckter å
värmelärans område.
Rumgitter, dets. som Rymdgitter (se d. o.).
Rumicoi’deæ, hot., underfamilj av
Polygo-na’ceæ. Hithörande arter ha ruminerad
frövita. Se Ruminat.
Ru’mina, rom. myt., diandets gudinna.
Rumina’ntia, Ruminatio’n, se under
Rumi-nera.
Rumina’t 1. Rumine’rad, hot., är en frövita
om den på grund av fröskalets veckning i
genomskärning synes marmorerad av
ljusare och mörkare partier (liksom
idisslar-nas kindtänder).
Rumme’ra {lat. rumina’re), idissla;^ fig.,
moget överväga, begrunda. —
Rumina’n-tia, yl., zool., idisslare. — Ruminatio’n
{lat. rumina’tio), idissling.
Rumladdning, fys., i rummet kontinuerligt
fördelad elektrisk laddning.
Rumo’r {lat. ru’mor), larm, buller, stoj. —
Rumo’rmästare, urspr. titel för en
mili-tärisk tjänsteman, som övervakade
ordningen; senare ordningsman vid en
hälsobrunn; nu lustigkurre, upptågsmakare. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
