- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1155

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rumparasit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rumparasit—Rurik

1155

Ru’mor veno’sum, med., "nunnesus",
ven-susning.

Rumparasi’t, hot.y kallas en parasit, som
lever inuti sin värdorg-anism utan att taga
näring från 1. skada denna.

Rumpfi’t, miner,, till sammansättning
klo-ritliknande mineral i finkorniga grönvita
massor.

Rumpning 1. Landrensning, skogsv., efter
den årliga flottningen företagen rensning
av flottleden från ilandflutet timmer.

Rumpparlame’ntet (eng. rumpparliament),
spenamn, som gavs det engelska
parlamentet, sedan Oliver Cromwell 1648 ur
detta fördrivit alla icke-republikaner.

Rum sjö, sjöv.y säges ett fartyg befinna sig i,
om vind 1. kursförändring icke kan bringa
det i fara för land 1. grund. — Rumskots,
seglar ett fartyg som har rum vind. —
Rum vind, för segling gynnsam vind; vind
akterligare än tvärs.

Rumste’ra, stöka, ställa till.

Rumä’ner, Rumä’nisk, se Rumäner,
Rumänsk.

Rumäni’t, miner., bärnsten.

Run, eng. (1. runn), rusning; allmän
rus-ning i kristider till bank för att lyfta
inne-stående medel; i sammansättningar, t. ex.
gå för run, betecknar run fullständigt
avsläppande 1. losskastande av ett föremål,
t. ex. bom 1. segel.

Ru’na (av isl. run, hemlighet), namn på de
germanska folkens äldsta bokstavstecken;
fig., sång, kväde; minnesteckning. —
Run-mynd (av isl. mynd, skapnad), runfigur.
— Runologi’ (av gr. Wgos, lära), läran
om runorna. — Runolo’g runforskare.

Ru’nar, gaeliskt mansnamn (av run,
älskling, och fhear, man).

Rund, försvenskning av rond (se d. o.).

Runda bordets ridderskap, se Artur och
Artur sagan.

Rundbågsstil, se Romansk stil.

Rundel, krig sk., se Postej.

Rundhorisont, en i halvcirkel anordnad,
vit-färgad bakgrund å en teaterscen, antingen
fast inmurad och upptill övergående i en
halvkupol 1. av fritt nedhängande väv.

Rundhult, skeppsb., gemensam benämning
på ett fartygs master, bogspröt, stänger,
rår, gafflar, bommar, märsar och salningar.

Rundhuvuden, se Roundheads.

Rundhyvel, trähyvel för hyvling av runda
ytor.

Rundhällar, geoL, klippor vilkas yta
rund-slipats av glaciärer 1. inlandsis.

Rundkyrka, nordisk medeltidstyp av befästa
kyrkor med runt tornliknande mittparti
och vanligen halvrunt kor.

Rundlet, eng. (Z. ru’nnlet), engelsk
volymsenhet = 18 gallons.

Rundradio, utsändning medelst radiotelefoni
från centrala sändarstationer till ett
godtyckligt antal mottagare av för nytta och
underhållning avsedda program.

Rundstav, en i arkitektur och konstslöjd
använd list med halvcirkel- 1.
segmentfor-mig genomskärning.

Rundvirke, kallas gemensamt allt runt,
oarbetat virke.

Ru’ngner 1. Rungne {isl. Hrungnir). nord.
myt., en jätte, som dödades av Tor.

Runhenda, metr., ett fornnordiskt versslag
med slutrim.

Runmynd, se under Runa.

Runn, eng., saltträsk.

Ru’nnare {eng. runner) 1. Runslare, eg.
löpare; person, som lockar sjömän att
rymma från sina fartyg, värvar kunder
för värdshus o. s. v.; i Amerika person,
som genom falska förespeglingar söker
frånlocka invandrarna deras
tillhörigheter.

Runo (av runa, se d. o.), fi., sång, kväde.

Runologi’, se under Runa.

Ru’nor, pl. av Runa (se d. o.); fig.,
hemlighetsfull skrift.

Runor (av fi. runo, sång), namn på finska
kväden. — Runome’ter, det versmått,
varpå de finska "runorna" diktats.

Ru’nslare = Runnare (se d. o.).

Runstav 1. Primstav, ett slags kalendarium,
ristat delvis med runor på en käpp 1. stav.

Runsten, sten med runinskrift.

Runstycke, eg. rundstycke, kopparmynt ==
skilling.

Ruo’ta = Rota, ital. (se d. o.).

Ru’otsi, fi., Sverige.

Rupee, eng. {1. -pi’), rupie (se d. o.).

Ru’pert, forntyskt mansnamn = Robert (se
d. o.). — Rupert knekt, förr ett slags med
ris beväpnad julgubbe, som skrämde
barnen, innan julklapparna delades ut.

Rupe’rto-Ca’rola, astr., en av småplaneterna
(uppkallad efter namnet på universitetet
i Heidelberg).

Ru’pes tarpe’jum, lat., se Tarpejiska klippan.

Ru’pie {eng. rupee), ostindiskt guld- och
silvermynt av växlande värde. Brittiska
Indiens myntenhet är kompanirupien, ett
silvermynt, sedan 1920 = 0,1 pund
ster-ling (nominellt 1,816 kr.). — Sicca rupie,
numera sällsynt indiskt mynt av vilket 15
är lika med 16 kompanirupier.

Ru’ppia, lat., hårnate, släkte av medelstora
havsväxter, tillhörande fam.
Potamoge-tona’ceæ. Växa på grunt vatten upp till
Roslagen.

Ru’precht, forntyskt mansnamn = Robert
(se d. o.).

Ruptu’r {lat. ruptu’ra. fr. rupture),
sönder-brytning; brytning, fredsbrott,
uppslående av vänskap 1. d.; med., ett organs
bristning.

Rura’l {lat. rura’lis, av rus, gen. tu’ris,
landsbygd), lantlig, som hör till landet 1.
lantbruket. —■ Rura’lis, bot., på landet.

Ru’rik 1. Rorik, fornnordiskt mansnamn (av
hroÖr, ära, och rik 1. rek, rik). Buret av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free