- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1156

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1156

Rus—Rutener

den viking, som grundade Gårdarike (se
d. o.).

Rus, se Per rus.

Rus, den urspr. beteckningen för Ryssland;
namnet har använts på flera ryska
tidningar.

Rus (Z. russ; förk. av lat. deposi’turus, som
skall avlägga [hornen]), pl. Ru’sser, i
Danmark benämning på nyblivna studenter.
— Rus-år, första studentåret.

Rus, Broder, sagofigur från slutet av
medeltiden.

Rusa’lka, pl. Rusa’lkor, slav. myt.,
skogsnymf, vattennymf.

Rusaolja, dets. som Palmarosaolja (se d. o.).

Ru’scus, bot., släkte halvbuskar av fam.
Lilia’ceæ i Medelhavsområdet. — R.
acu-lea’tus, stickmyrten, odlas som
prydnadsväxt, hos oss i kruka. Preparerade grenar
användas ofta i torkade
blomsterdekorationer.

Rush, eng. (1. rösj), rusning; sportt, skarpt
påskyndat slutlopp.

Rusi’ner = Rutener (se d. o.).

Ruskprick 1. Kvastprick, sjömärke,
bestående av en med kvast försedd stång.

Rusma, arseniktrisulfid blandad med tre
delar släckt kalk, för borttagning av
besvärande hårväxt.

Rusma’ker — Rutener (se d. o.).

Ruso’l, farm., stärkande bittermedel,
innehållande berberin och framställt ur veden
av vissa indiska Berberis-arter.

Rusque, garvämne ur rotbarken på Que’rcus
coccijera.

Russ (besläktat med ty. Ross, häst), en
småväxt hästras, fordom inhemsk på Gotland
och Öland.

Russ, i Bohuslän benämning på jordfria
gravkummel från forntiden.

Russellia’ner, en grupp adventister (se d. o.).

Ru’ssia, astr., en av småplaneterna.

Russifie’ra 1. Russifice’ra (av lat. fa’cere,
göra), göra rysk, göra till ryss. —
Russi-fikatio’n, förryskning. — Russofi’1 (av gr.
fi’los, vän), ryssvän. — Russofo’b (av gr.
fo’bos, fruktan), person, som till
överdrift fruktar Rysslands makt. —
Russofobi’, överdriven fruktan för Rysslands
makt. — Russomani’ (av gr. mani’a,
raseri), dyrkan av Ryssland 1. ryssarna.

Ru’ssin, bot., de torkade bären, vindruvor,
av vinrankan. Vi’tis vinijera, tillhörande
fam. Amelida’ceæ. — Russinstjälk,
vindruvans torkade fruktställning, sedan
druvorna borttagits. Användes som krydda
vid inläggningar.

Ru’sskaja pra’vda, ry., Rysslands äldsta
lagbok.

Ru’sskija vje’domosti, ’’ryska tidender",
tidning, sedan 1863 utg. i Moskva. Upphörde
1917.

Russofi’1, Russofo’b, Russofobi’, Russomani’,
se under Russifiera.

Ru’ssula, bot., kremlor, ett hattsvampsläkte
med många ätliga arter. Alla med skarp
smak böra undvikas. — R. ærugine’a,
grönkremla. God. — R. aura’ta,
guld-kremla. God. — R. eme’tica, skarp kremla,
en giftig svampart. — R. fla’va, mild
guld-kremla. God. — R. foetens, stinkande
kremla, giftig. — R. grave’oIens,
sill-kremla. God. — R. heterophy’lla,
gaffel-kremla. God. — R. inte’gra, mandelkremla.
God. — R. lu’tea, äggkremla. God. —
R. ve’sca, kantkremla. God. — R. vino’sa,
vinkremla. God.

Rust (av ty. Rost, galler, halster), byggn.,
medelst bjälkar förenade pålar, som
nedslås i sank byggnadsgrund för att giva
fasthet åt denna.

Ru’stan, österländskt mansnamn av okänd
härledning.

Ru’ster Ausbruch, ett vin från den ungerska
staden Ruszt.

Ru’stica, lat. = Rustik, subst. (se d. o.).

Rusticite’t (av lat. ru’sticus, bonde), plumpt.
bondaktigt väsen. — Ru’stico, ital., tonk.,
bondaktigt, tölpigt. — Ru’sticus, lat.,
bonde; ohyfsad person. — Rustifice’ra,
göra bondaktig. — Rustifikatio’n,
antagandet av ett bondaktigt väsen.

Rusti’k (av lat. o’pus ru’sticum, lantligt
arbete), subst., byggn., eg. lantlig murning;
murverk av framtill grovt 1. alls icke
tillhuggna stenar, vilkas fogar stundom äro
släthuggna; {lat. rufsticus), adj., lantlig,
bondaktig, ohyfsad. — Rustice’ra, utföra
ett murverk i rustik.

Rustiques figulines, fr. (1. rysti’k figyli’n),
keram., lantligt lergods.

Rustlina, sjöv., tåg 1. kätting, varmed nedre
delen av ett upphissat ankare fasthålles
vid skeppssidan.

Ruszter, se Ruster Ausbruch.

Rut, hebreiskt kvinnonamn (möjligen av
reüth, skönhet, av raåh, se). Buret av
hjältinnan i Ruts bok i Gamla
Testamentet.

Rut (fr. route), väg, farled, kurs.

Ruta, gammalt mått (vanligen tio famnar i
kvadrat) för jordbruksbeting.

Rutaboga, se under Raps.

Ruta’bulum, lat., bot., spade, ugnsraka.

Ruta’ceæ, bot., växtfamilj av serien
Gera-nia’les i varmare länder. Många arter av
ekonomisk betydelse, t. ex. av släktena
Ci’trus, Polyc’arpus, Ruta, Faga’ra.
Fe-ro’nia m. fl.

Ru’ta grave’olens, bot., vinruta, en till fam.
Rutaceæ hörande ört, som växer i s.
Europa. Den torra örten, He’rba ru’thæ,
nyttjades förr som magstärkande medel,
vid förkylning o. s. v.

Ru’ta mura’ria, lat., bot., murruta.

Rute {1. ro-), äldre preussisk längdenhet
= 8,766 m.

Rute’ner, i vissa delar av Galizien och
Ungern bosatta lillryssar. — Rute’niskt alfa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free