- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1157

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rutenium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rutenium—Rytm

1157

bet, det av missionären Cyrülus uppfunna
gammalslaviska alfabetet.

Rute’nium, /cem., en sällsynt, ytterst
svårsmält, vit metall, som i naturen
förekommer jämte platina. — Rute’niumrött,
ru-teniumseskviklorid, användes i
ammoni-akalisk lösning som reagens i den
botaniska mikrokemien.

Ruter (av mlty. rüte, ruta, fyrhörning), en
färg i den vanliga kortleken. Ingår
möjligen även i uttrycket "ha ruter i sig".

Ru’tger, skotskt 1. forntyskt mansnamn =
Roger (se d. o.).

Ruth, se Rut,

Ruthe’nia, nylat., Ryssland.

Ruthe’nium, se Rutenium.

Rutherfordi’t, miner., omvandlad uranit.

Ruti’l 1. Röd skörl, miner., ett brunrött
mineral, som består av titansyra. Brukas till
framställande av ett gult färgämne, som
begagnas vid porslinsmålning.

Ru’tila, 6ot.,.rödaktig. — Ru’tilans, bot.,
röd-skimrande.

Rutfn (fr. routine), genom vana förvärvad
skicklighet; inövad vana att göra en sak
på samma sätt; sjöv., på ett örlogsfartyg
indelning av arbetstiden. — Ruti’ntavla,
sjöv., trätavla, å vilken den dagliga
skeppsrutinen är anbragt. — Rutine’rad,
övad, inövad, skicklig på grund av vana.

Ruti’n, kem., glykosid, som särskilt
förekommer i kinesiska gulbär, men även i
vinruta, styvmorsviol m. fl.

Rutmark, geol., utbildningsform av ytlagret
i arktiska trakter, varvid de större
stenarna bilda nästan regelbundna
sexkan-tiga figurer.

Rutsch, ty., jord- 1. stenras. — Rutschbahn,
rutschbana, glidbana, särskilt i gruvor
bruklig bana, som sluttar nedåt och slutar
med en svängning uppåt. — Ru’tscher,
dansk., livlig pardans i ^A takt. —
Rutsch-segel, glidbana av segelduk för
livräddning vid eldsvåda.

Rutt 1. Rut, svensk form för route (se d. o.).

Ruttee (1. ro’tti), se Masha.

Rutu’ler, i forntiden ett italiskt folk.

Ruvutevari’t, se under Gahhro.

Ruzna’me, pers. (av ruz, dag, och name,
bok), dagbok, kalender, almanack.

Rya (av fornsv., ryia, grovt hästtäcke av
häst 1. nöthår), vävnad i knuten flossa,
använd som sängtäcke.

Rübezahl, ty., "rovsvans", ett bergtroll i
tyska folksagor.

Rybs, dets. som rovraps.

Ryd, se Rud.

Rydbergska stiftelsen, eg. Abraham
Rydbergs stiftelse till danande av skickliga
sjömän, tillkom genom donation av
grosshandlare R. och har till ändamål att
gratis lämna undervisning i sjömansyrket åt
ynglingar, dels vid stiftelsens egendom å
Djurgården i Stockholm, dels ombord å
skolfartyget "Abraham Rydberg".

Rüdesheimer, ty. (1. -hajm-), ett fint
Rhen-vin, uppkallat efter den tyska staden Rü-

desheim.

Rye house plot, eng. (1. raj ha’os plåt), Rye
house-komplotten, mordsammansvärjning
mot engelske konungen Karl II och hans
broder Jakob (1683).

Rygglinje, krig sk., en befästnings bakåt
vettande försvarslinje.

Ryggåsstuga, Högstuga, Kroppåsstuga,
Bålastuga, äldre hustyp, där särskilt
innertak saknas. Rummet är sålunda öppet
ända till takåsen (kroppåsen 1. ryggåsen).

Ryl, bot., se Cimaphila.

Ryltåg, bot, se Juncus.

Rym 1. Hrym, se Hrymr.

Rymdgitter 1. Rumgitter, ett i rymden
befintligt, i tre olika riktningar periodiskt
punktsystem, spec. atomernas lägen i
kristaller.

Rymdkemi’, se Stereokemi.

Rymdvinkel 1. Solid vinkel^ mat., den del av
rymden, som ligger inom en konisk yta av
godtycklig form. Jfr Kon.

Rymma 1. Rumma, sjöv., gör vinden om den
drar sig akterligare och alltså blir
gynnsammare. ) ( S k r a 1 n a.

Rymnål, krig sk., med ögla försedd järntråd
för upprensning (rymning) av fänghålet
på äldre kanoner.

Ry’no, keltiskt mansnamn (gæliska Raoinne,
av raoin, spjutspets, 1. av ra’on, slätt).

Ryobu-shinto, "den dubbla gudavägen",
japanskt religionssystem.

Ryoli’t, miner., liparit med grundmassa av
felsitisk struktur.

Ryotaxi’t, geol, massformiga
eruptivberg-arter, som i glödande tillstånd utbrett sig
över förutvarande bergarters yta.

Rysch (fr. ruche, eg. bikupa), rynkad
spets-1. tygremsa till garnityr på damkläder.

Ryska smällare, små pappershylsor,
innehållande något sand och knallsilver, som
exploderar vid stöt.

Ryska snuvan, förr i Sverige använt namn
på influensa.

Ryss 1. Kolryss (av ryss ja), fordon med hög
flätkorg för forsling av träkol.

Ryssgelb = Realgar (se d. o.).

Ryssgubb, Rysskål, bot., se Bunias.

Ryssläder = Juft (se d. o.).

Ryssnarv, bot., se Ar enar ia.

Ryssolja, björkolja, en olja, som tillverkas
av björknäver och brukas till ingnidning
av ryssläder. — Rysstvål, se Sapo
seba-ceus.

Ryti’na Stelle’ri, zooL, barkdjuret, ett förr i
polartrakterna levande sjödjur, vars hud
liknade ekbark.

Rytm (lat. rhy’tmus, gr. rhythmo’s),
likformig, taktmässigt avmätt rörelse; språkv.,
den takt, som uppstår genom betonade
och obetonade stavelsers behagliga och (i
poesien) regelbundna omväxling; tonk.,
den symmetriskt ordnade, taktmässiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free