- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1158

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Ryttmästare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1158

Ryttmästare—Rätt och sanning

rörelse, som avser att åstadkomma en viss
konstnärlig verkan. — Rytmfk, läran om
rytmen i språk och musik. — Ry’tmisk,
avmätt, taktmässig-, väl ordnad.

Ryttmästare (ty, Rittmeister), krig sk., vid
kavalleriet den officersgrad, som
motsvarar kapten vid artilleriet och infanteriet.

Rå, i vissa landskap Råd 1. Rådande, i svensk
folktro en hel klass övernaturliga väsen,
t. ex. Skogsrå, Sjörå, Kyrkrå, Kvarnrå.

Rå, sjöv.y se Rår.

Råborg 1. Borgstropp, sjöv., kätting varmed
en rå fasthålles.

Rådbråkning (av mlty,, radebraken, av rat,
hjul, och braken, bryta), dödsstraff,
bestående däri, att brottslingens lemmar
krossades med ett hjul. Avskaffat i
Sverige 1835.

Råfett kallas vid foderanalys i eter lösliga
ämnen (fett, harts, vax m. m.).

Råfiber, handelsnamn på till spånad brukade
fibrer av vissa nässelarter.

Råg, bot., se Secale.

Rågata, se Rågång.

Råglas, tekn., oslipade, gjutna glasplattor.

Råglosta, hot., se Festuca.

Rågvallmo, bot., se Papaver.

Rågång, gränslinje, som skiljer
jordegendomar tillhörande olika skifteslag från
varandra. I rågången utsattes Rå och rör
1. upphöggs i skogsmark s. k. Rågata.

Råhud, tekn., halvberedd hud, ofta av svin,
använd bl. a. till kuggdrev och
ventilskivor.

Råhult, sjöv., ett fartygs plankgång mitt
för övre däckets vaterbord.

Råhu’mus, humusbildning i vattensjuk
skogsmark. Jfr Humus.

Råka, zooL, se Corvus.

Råmateria’1, se Råvara.

Rån, se Ran.

Rån 1. Gorån (av god råd; eg.
välståndskaka), bakverk, som gräddas på
fasone-rade järn. Rånjärn.

Rå och rör, se Rågång.

Råolja, tekn., icke raffinerade oljor, vanligen
benämning på råpetroleum.

Råprotei’n, vid foderämnesanalys
beteckning för kvävehaltiga ämnen.

Rår, sjöv., rundhult, som sprida de
fyrkantiga råseglen.

Råsegel, sjöv., fyrkantiga segel, som föras
på rår. — Råseglare, Råtacklat fartyg,
fartyg med rår på någon mast.

Råskenor, tekn., väll järn, som utvalsats
direkt efter järnets framställning utan
ny uppvärmning, med
standarddimensionen 3 X % tum. — Råstänger,
råskenor med kvadratisk sektion.

Råstuga, den byggnad kring masugnens
nedre del, i vilken tackjärnet gjutes.

Råtacklad, sjöv., se Råseglare.

Råttfångaren i Hameln, tysk saga om en
pipare, som med sin musik lockade bort
alla staden Hamelns råttor och, när betal-

ning härför uteblev, lockade alla stadens
barn in i ett närbeläget berg.

Råttkrnt, råttgift, bestående av
arseniksyr-lighetsanhydrid och mjöl.

Råttskinn, opossumskinn.

Råttsvans, smal rundfil.

Råttsvans, bot., se Myosurus.

Råvacka, geoL, jordartad 1. porös dolomit.

Råvara, Råmaterial, naturprodukt i
obearbetat tillstånd; bearbetad produkt, som
utgör material för tillverkning av en
annan.

Räcka {ty. recken), smida ut ett ämne, så
att det sträckes på längden.

Räckgymnastik, gymnastik på räck,
vanligen en i båda ändar stödd, höj- och
sänkbar, men ej vridbar, rund stålstång.

Räd, försvenskad form för raid.

Rädisa, bot., se Raphanus.

Räjong, försvenskad form för rayon.

Räkling, se under Håkäringen.

Räknemynt, fingerat, som beräkningsgrund
tjänande mynt.

Räkor, zooL, en familj kräftdjur, Cari’didæ.

Räl, pl. Räler 1. Räls {eng. rail, pl. rails),
järnvägsskena.

Ränning, textil., se Varp.

Rännknut, överhandsknop med ögla.

Rännverkssmide, gemensam benämning på
äldre metoder för framställning av
smid-bart järn direkt ur malmen.

Ränta, ätbart slaktavfall, såsom inälvor,
fötter, huvud.

Ränta {fr. rente, sp. renta, ital. rendita, av
lat. re’ddere, avkasta, giva inkomst),
handelst., inkomst av förmögenhet; efter
vissa procent per år beräknad avkastning
av en utlånad penningsumma. —
Ränta’-bel, se Rentabel. — Räntefot, den procent,
efter vilken räntan beräknas. —
Ränte-räkning 1. Intresseräkning, mat.,
beräkning av räntan å ett visst kapital under
viss tid.

Räntmästare, benämning på vissa
tjänstemän, som förvalta offentliga kassor.

Räsvälg = Hræsvelgr (se d. o.).

Rät 1. Rät-lias (efter Rätiska alperna)
Infra-lias (se d. o. [under Inf ra’]).

Rä’tisk, som har avseende på 1. hör till den
fomromerska provinsen Rätien {—
Ty-rolen, ö. Schweiz och Bajern). — Rätiska
språket == Rätoromanska (se nedan). —
Rätiska systemet = Rät (se d. o.). —
Rät-lias, se Rät. — Rätoladi^nsk = Ladinsk
(se Ladinska språket). — Rätoroma’nska
= Ladinska språket (se d. o.).

Rät-lias {1. -la’jös), geol, Skånes
stenkolsförande formation. Jfr Rät.

Räto-, se under Rätisk.

Rätskiva, rak linjal, med vilken uppritning
sker 1. med vilken kontrolleras att
bearbetade ytor äro plana.

Rättfärdighetsprosely’ter, se under Proselyt

Rättika, bot., se Raphanus.

Rätt och sanning, Oskar I:s valspråk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 11 17:21:25 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free