- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1159

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Rättsdogmatik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rättsdogmatik—Rödlonke

1159

Rättsdogmati’k, se Rättsvetenskap.

Rättsfilosofi, den filosofiska disciplin, som
har till uppgift att undersöka den positiva
rättens grundläggande principer, ge
rättsvetenskapen en kunskapsteoretisk
grundval och pröva möjligheten av en
allmängiltig måttstock för värderingen av den
historiskt givna rättsordningen.

Rättshistoria, se Rättsvetenskap.

Rättskapacit€’t, rättsförmåga, förmågan att
ha rättigheter och vara underkastad
skyldigheter.

Rättskemi’ 1. Kriminalkemi’, tillämpning av
huvudsakligen kemiska
undersökningsmetoder i fråga om föremål, likdelar 1. d.,
som stå i samband med brottsfall.

Rättslära, vetenskapen om rätten i juridisk
mening. Den omfattar rättsfilosofi och
rättsvetenskap (se d. o.).

Rättsmedici’n, Rätts- och statsmedici’n, den
medicinska vetenskapens tillämpning för
lagskipningsändamål.

Rättspra’xis, den praxis som domstolarna
tillämpa vid sina avgöranden.

Rättsstatisti’k, statistik, som har till
föremål rättstillämpningen genom domstolar,
exekutiva myndigheter och
fångvårdsanstalter.

Rättssubje’kt, den som äger 1. kan äga
rättigheter. Jfr Rättskapacitet.

Rättsti’tel, det faktum 1. de fakta, varpå en
viss rätts uppkomst är grundad.

Rättsvetenskap, j u r i d i’ k 1. j u r i s
-p r u d e’ n s, vetenskapen om rätten i
betydelsen positiv rätt, rättsordning. Den
brukar indelas i Rättshistoria, som
sysslar med rättens uppkomst och utveckling,
och Rättsdogmatik, undersökningen och
framställandet av gällande rätt.

Rätvalar, zooL, se Balæna.

Rätvingar, zooL, en ordning insekter,
Or-tho’ptera (bl. a. gräshoppor, syrsor och
vårtbit are).

Räven {lat. Vulpecula), astr., en liten, i
Vintergatan belägen stjärnbild.

Rävkaka, se Semina nucis vomicæ. —
Räv-kakextrakt, se Extractum nucis vomicæ.
— Rävkaktinktur, se Tinctura nucis
vomicæ.

Rävmjölkstörel, bot., se Euphorhia.

Rävsvans, bot., se Amaranthus.

Röd (i ortnamn), se Rud.

Röd, som färgsymbol för vänsterradikalism
härrör från den röda fana, som
Parisarbetarna 1793 under franska
revolutionen använde.

Röda boken, benämning på Johan III:s nya
mässordning (på grund av bandets färg).

Röda garden, av revolutionära
proletärskaror rekryterade garden. — Rödgardi’st,
medlem av rött garde.

Röda hunden {lat. Rube’ola), med., en
lindrig, om mässling påminnande
infektionssjukdom.

Röda korset = Genèvekorset (se d. o.);

namn på föreningar för frivillig sjukvård
i fält; rysk fruntimmersorden,
belöningstecken för sjukvård i fält.

Rödalm, bot., se Ulmus.

Röda rosen, huset Lancasters vapen och
benämning på dess parti i inbördeskriget i
England (1455—85).

Rödarv, bot., se Anagallis.

Röda skenet, ett under 1880-t. uppträdande
praktfullt skymningsfenomen.

Röda stjärnan {fr. UÉtoile Rouge),
internationell allians av föreningar till bistånd
åt djur i krig. Emblem: röd femuddig
stjärna med inskrift: Fnter a’rma
miseri-co’rdia (Barmhärtig under striden).

Röda tråden, uttryck som, efter den röda
tråd, vilken är inspunnen i allt till den
engelska örlogsmarinen hörande tågvirke,
betecknar något, som är gemensamt för
och karakteriserar alla delarna av ett helt.

Röda örns orden, en preussisk orden.

Rödbinka, bot., se Erigeron.

Rödbladros, bot., se Rosa.

Rödblyerts, se Krokoit.

Rödblära, bot., se Melandrium.

Röd bok, se Blue books.

Rödbrokig boskap, från lS90-t. utbildad
svensk nötkreatursras.

Rödbräcka, egenskap hos vissa järn- och
stålsorter att vid bearbetning mellan
omkr. 900°—750° visa kantsprickor,
medan de över och under detta område
låta bearbeta sig utan att spricka. —
Rödskörhet, är samma egenskap, orsakad
av syre, som inkommit i järnet vid
färsk-ningen.

Röd djuphavslera, geol., avlagring av till
90 % oorganiskt material, med större
utbredning än någon annan djuphavslera.

Rödfibla, bot., se Hieracium..

Rödfloka, bot., se Torilis.

Rödfyr, bränd alunskiffer, massavfall vid
kalkbränning. Användes till cement och
tegel.

Rödfärg, tekn., en färg, som består av
järnoxid, mer 1. mindre uppblandad med
andra ämnen. — Rödkrita, oren, brunröd
järnockra. — Rödträ fås av en
Cæsal-pi’nia-2iTt och några Erythro’xylon-3iYteY.

Rödgods, se Rödmetall.

Rödguld, guldets legeringar med koppar.

Rödhaken, zool., se Dandalus.

Röding, zooL, en laxart.

Rödklint, bot., se Centaurea.

Rödklöver, bot., se Trifolium.

Rödkulla, bot., se Odontites.

Rödkullig boskap, hornlös, rödbrun
nötkreatursras, som numera blott sparsamt
förekommer i Sverige.

Rödkål, bot., se Brassica.

Rödlakan {fornsv. ryglakan, eg. väggbonad,
som man har bakom ryggen), en slags
sydsvensk allmogevävnad, nära besläktad
med kelim och gobeläng.

Rödlonke, Rödlånke, bot, se Peplis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/1171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free